tag:blogger.com,1999:blog-365933362024-03-08T00:22:10.122+01:00Kost och hälsaSjälvlärt och analyserande om kost och hälsa, med betoning på varför människor är olika.
<br><br>
Jag skriver om kost och hälsa med tyngdpunkt på ursprunglig föda (stenålderskost, paleolitisk kost) - den mat som vi är byggda för.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.comBlogger153125tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-47194059114989843662020-04-06T23:23:00.002+02:002020-06-22T17:12:40.883+02:00Mina corana-tankarDet är svårt att veta hur man ska göra i de här corona-tiderna. Det är ju en balansgång mellan att sätta folk i karantän och att låta människor må bra av att få leva livet, (t.ex. genom att ha ett jobb och en försörjning). Som så ofta blir det som mest dåligt om det blir för extremt, så också i det här fallet. Men tyvärr finns det ingen bra lösning, hur man än gör så blir det dåligt. T.ex ökar <a href="https://ki.se/forskning/ensamhet-ett-hot-mot-var-halsa" target="_blank">ensamhet </a>sjukdomsrisken vid många sjukdomar, men jag tycker alltså inte heller att man ska fortsätta som om ingenting har hänt.<br />
<div class="MsoNormal">
<br />
Jag hade en jobbig vår, jag hade nån konstig oklart sjuka så höll mig hemma i flera veckor. jag får mycket mer ångest när jag inte tränar regelbundet också (ganska <a href="https://www.amelia.se/halsa/sa-kan-traning-fa-dig-att-ma-battre-exakt-sa-har-ska-du-trana/" target="_blank">vanligt</a> samband.)</div>
<div class="MsoNormal">
<div class="MsoNormal">
<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiS0WFfWCWUET58NPheJssgADqULTbqkIGah35a5-OMjnyQFRIWcy6CPpUjjjuUrCdPEC7IO0cPlT7mQdsNHsSnsyT8tlvjOXip4WaadBukLyoEX6cXG6y8v6GDYP_SrLt1vkZS/s1600/tr%25C3%25A4ningsgl%25C3%25A4dje.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="900" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiS0WFfWCWUET58NPheJssgADqULTbqkIGah35a5-OMjnyQFRIWcy6CPpUjjjuUrCdPEC7IO0cPlT7mQdsNHsSnsyT8tlvjOXip4WaadBukLyoEX6cXG6y8v6GDYP_SrLt1vkZS/s320/tr%25C3%25A4ningsgl%25C3%25A4dje.jpg" width="180" /></a><br />
<br />
<br />
<b>Saltvattengurgel</b><br />
Det finns fantastiska <a href="https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.nytimes.com%2F2010%2F09%2F28%2Fhealth%2F28real.html%3F_r%3D%26fbclid%3DIwAR3PtPHmQb3d2axmwKRZr2DGi1-a1HXlQTZKlf7IybcQ1VRQ6gLpGn3WRRQ&h=AT1aTCX2QG6G2xx3c2t0dturYrbHj72daGiBH4yKKTZPY9VQN9mgRHS1AkT3dJV-bb2aPwTVcuuPcbv1iBBMjPadJrHCGunIDMhNZVrqJrWmEGYVp--nKs8KbucBJ6nsufg" target="_blank">studieresultat</a> som visar på att saltvattengurgling minskar risken för förkylning och influensa. Vissa har framfört klagomål på att de inte utförde studierna dubbelblint, men vissa saker är kluriga att utföra dubbelblint. Jag inser att de fina studieresultaten delvis kan bero på placebo, men jag gillar placebo så det gör mig inget (Lästips: <a href="https://www.adlibris.com/se/bok/tankens-kraft-en-vetenskaplig-forklaring-till-placebo-lakande-vanskap-och-kroppens-oanade-resurser-9789173437196?gclid=CjwKCAjw7LX0BRBiEiwA__gNwzC1InjtsewPZdO0zRyP48ldeovpUEuh24WgRyEQjM5JqL2jbLGVEBoCIZQQAvD_BwE" target="_blank">Tankens kraft</a>.), jag tror vi behöver mer av den varan, i synnerhet i dessa tider. Jag och många med mig har nog fått nocebo-effekter på grund av att det varit så mycket fokus på elände våren 2020. (Fick efter att jag skrev detta reda på att det även finns studier som inte visat några positiva effekter av saltvattengurgel, men eftersom det hjälpte mig tänker jag att det kan vara värt att prova.)<br />
</div>
<div class="MsoNormal">
<br />
<br /></div>
</div>
<div class="MsoNormal">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdou89_X755H1TR7l4EiEwJUusKacYY8QwhcMbfL9d6dp5gnw8BgANl0Q3FWkYo8nng03gzbQSWe6AM9HIZxfXV0T8fwiJBOZYTUfGckI0MzQN4h2P_54tmoh442mbPbpxOyS6/s1600/2019-01-20+14.27.17.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdou89_X755H1TR7l4EiEwJUusKacYY8QwhcMbfL9d6dp5gnw8BgANl0Q3FWkYo8nng03gzbQSWe6AM9HIZxfXV0T8fwiJBOZYTUfGckI0MzQN4h2P_54tmoh442mbPbpxOyS6/s320/2019-01-20+14.27.17.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<b>Biverkningar med statiner</b><br />
Det finns intressanta <a href="http://anthropocene.live/2020/03/31/kan-den-hoga-dodligheten-bero-pa-de-gamlas-mediciner/?fbclid=IwAR3ID-c3532shr-8jO6W_nrvxzB69pnylf_qavh8gRzTXlXfFq-7XyK1_fk" target="_blank">spekulationer</a> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=8gue4f56EOk&fbclid=IwAR2r2wcZ5EPtlI9bguG5FpJaRMhelnnb0_ec4GCQnsyYfwuJ3V4P2R80ueQ" target="_blank">kring</a> varför t.ex människor med högt blodtryck och typ-2-diabetes är så kraftigt överrepresenterade bland de som dör av corona. Hypotesen är att riskgrupperna oftare äter statiner och vissa blodtryckssänkande mediciner, vilket skulle försämra immunförsvaret vid coronasmitta. Det är känt sedan tidigare att sådana mediciner ger många biverkningar. Att t.ex. statiner skulle öka risken att dö i corona är förstås mest spekulationer än så länge, men om intresset väcks bland folk så kanske någon tar tag i detta och undersöker om det kan stämma. Oavsett så tycker jag att det är en skandal att det läggs så mycket pengar på statiner, när det finns så mycket annat som ger positiva effekter utan en massa biverkningar. I synnerhet nu när det inte finns så mycket mediciner vid corona-besvär, åtminstone inte för egenvård.<br />
<br />
<b>Förebyggande åtgärder</b><br />
Jag blir ofta så förvånad över att det skrivs så lite om <a href="https://healthimpactnews.com/2020/media-censoring-medical-doctors-saving-lives-with-vitamin-c-for-covid19-reduces-need-for-ventilators/?fbclid=IwAR3wbVnlX7bnD19VcpT50ufrj8MxA2LjlFyKjpDQ-8BaPeWleuv-nRvNEes" target="_blank">förebyggande insatser</a> för att förbättra <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5707683/" target="_blank">immunförsvaret</a>, det finns mycket som redan är känt när det gäller immunförsvaret, ändå är det många som inte känner till hur stor effekt man kan få från kosttillskott och annat som inte är mediciner. Den senaste månaden har jag lärt mig om två nya faktorer. Men det ena behöver inte utesluta det andra. Jag hoppas att det kommer att komma ett corona-vaccin till riskgrupperna, men fram till dess så finns det annat som är lovande:<br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>C-vitamin</b></div>
<div class="MsoNormal">
<a href="https://www.tv-helse.se/c-vitamin-mot-covid-19-lunginflammation/" target="_blank">Åtminstone</a> tre större <a href="https://www.nordicnutritioncouncil.com/post/c-vitamin-tar-t%C3%A4ten-i-kampen-mot-corona?fbclid=IwAR3wI7UbVhgpBF9JMyqWXY3Km9EbaQo7Xut4Ff4Sp8LMktfXhql2-3ejV20" target="_blank">studier</a> genomförs just nu kring sambandet mellan C-vitamin och corona, bland annat i <a href="https://nypost.com/2020/03/24/new-york-hospitals-treating-coronavirus-patients-with-vitamin-c/?utm_source=facebook_sitebuttons&utm_medium=site+buttons&utm_campaign=site+buttons&fbclid=IwAR3ZZNOURPT8BS8nQJvpLxKKXWluTjxw-6bchZ-YWxFeikYLkhex-TxOaGI" target="_blank">New York</a> och <a href="http://www.tf.nu/nyhet/c-vitamin-coronavirus-och-sepsis/" target="_blank">Kina</a>. På sjukhus kan man ge c-vitamin intravenöst och det verkar minska risken för att patienterna ska behöva syrgas. Syrgas är väldigt dyrt (läs personalkrävande) och det är även riskabelt för patienten. Behovet av C-vitamin är individuellt och kan vara ganska stort vid t.ex. hjärtsvikt och hård mage.<br />
<br />
<b>Tips om du vill prova <a href="https://www.santamariaworld.com/se/produkter/askorbinsyra/" target="_blank">askorbinsyra</a> (<a href="https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6685189&fbclid=IwAR3fzAFgemmAkzD13nU_0bKp-EM0kYtq0m1oLiCtzFUDbJQMK6YJcza9UKg" target="_blank">C-vitamin</a> du kan hitta bland kryddorna i mataffären)</b><br />
Ta 0,5-1 krm per gång och bara så ofta så att du inte blir lös i magen. Om du någon gång äter för mycket är det ingen fara, men det är inte bra om det blir för mycket hela tiden. När jag hade urinvägsinfektion åt jag 20 krm per dag och kanske hade det gått över fortare om jag åt ännu mer. Intressant hur kroppen funkar - då blev jag inte lös i magen trots att jag åt så stora mängder C-vitamin.</div>
<div class="MsoNormal">
<br />
<b>D-vitamin</b></div>
<div class="MsoNormal">
D-vitamin minskar risken för förkylningar och <a href="https://www.nordicnutritioncouncil.com/post/d-vitamin-lika-bra-som-influensavaccin-enligt-ny-analys" target="_blank">influensa</a> och eftersom många äldre har en stor brist kan det bli en stor <a href="https://www.nordicnutritioncouncil.com/post/kan-d-vitaminbrist-bidra-till-h%C3%B6gre-d%C3%B6dlighet-i-covid-19?fbclid=IwAR3h5PxRUlD6Dba6PihTDBq6lKzHZEgDBS-_oQ8ZbPOh6QLEKcQm8qtRBi8" target="_blank">skillnad</a> för hälsan. Så här års ((skrevs våren 2020) har de flesta svenskar som inte varit utomlands eller ätit tillskott brist.</div>
<div class="MsoNormal">
<br />
<b>Zink</b></div>
<div class="MsoNormal">
Zink-tillskott minskar risken <a href="https://www.gp.se/nyheter/sverige/zink-kan-bota-f%C3%B6rkylningen-1.793987" target="_blank">betydligt</a> för <a href="https://kurera.se/ny-forskning-zink-ar-forkylningarnas-botemedel/" target="_blank">förkylningar</a>, jämfört med C-vitamin är det en tydligare effekt, rimligtvis för att många har brist på zink. Men jag tror att vid t.ex. corona borde alla äta extra mycket C-vitamin.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Probiotika <a href="https://kurera.se/barn-som-far-probiotika-ar-mindre-benagna-bli-sjuka/" target="_blank">förkortar</a> sjukdomsperioder</b><br />
Tips är att blanda surkål med någon sås, så blir det godare,
jag blandar oftast hemmagjord majonnäs och ICA:s surkål på påse. Den surkålen är god, billig och nyttig, och passar lagom i en urdiskad kokosfettsburk. Leta alltid efter surkål i
kyldisken. De pastöriserade är ju poänglösa – uppvärmningen från
pastöriseringen dödar ju bakterierna. Från början åt jag mest surkål för att
det är nyttigt, men nu älskar jag det, så kanske kommer du också vänja dig.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJ2VWq3Z6pIqA9oxAjdadCHvY4RQTX6HAtPWFn_XaI0gwn8mGUKL6wg95_GlSO49-lDkqoIDN7XR-Xklj1u8giQTv6d_AAa6XVwp_Ipjn9D3AIWgFtm9TycFOHEnqqQSI7zDKf/s1600/Surk%25C3%25A5l.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="225" data-original-width="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJ2VWq3Z6pIqA9oxAjdadCHvY4RQTX6HAtPWFn_XaI0gwn8mGUKL6wg95_GlSO49-lDkqoIDN7XR-Xklj1u8giQTv6d_AAa6XVwp_Ipjn9D3AIWgFtm9TycFOHEnqqQSI7zDKf/s1600/Surk%25C3%25A5l.jpg" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Studier</b><br />
Tänk så mycket resurser samhället skulle spara ifall fler människor kunde klara sig utan sjukhushjälp när de får corona. Och kom ihåg att bara för att det i nuläget inte finns studier som visar på en fördel med t.ex kinesisk örtmedicin så behöver det ju inte vara dåligt, och tänk det kanske till och med är nyttigt, men fram tills vi vet tycker jag att människor kan få avgöra det själva. (Ett tag avrådde WHO från kinesisk örtmedicin).<br />
<br /></div>
<br />Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-83875647615271031912014-12-02T10:27:00.000+01:002014-12-02T10:27:29.066+01:00Paleoträffar i UppsalaUnder hösten har <a href="https://www.facebook.com/groups/743388035710957/" target="_blank">Paleo Uppsala Group</a> träffats i restaurang Primaten för att diskutera artriktig föda, LCHF mm. Upplägget är att någon pratar på ett tema och efteråt är det fika och mingel. På söndag 13-15 handlar det om <a href="https://www.facebook.com/events/351838051664083/?ref_newsfeed_story_type=regular" target="_blank">kemikalier</a>. <span class="fsl">Annette Frykberg kommer att hålla en
lösningsorienterad presentation kring kemikaliesamhället och ge några
handfasta tips på vad man kan göra för att minska sin exponering för
riskabla kemikalier i vardagen.</span> Kanske ses vi där.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIWP5TQOFqPkm7pFpSuG6nZ5XHITZpPZNHsQjdme52ZM_KG3PfZCswfFA81BWhy-yXfNxt1HQVp35sEPj6rZzqhMy9Jx6_YAuKr7YDsMhOxybMAl6CN3j3xqVQ-6WRwkBk1_On/s1600/matl%C3%A5da.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIWP5TQOFqPkm7pFpSuG6nZ5XHITZpPZNHsQjdme52ZM_KG3PfZCswfFA81BWhy-yXfNxt1HQVp35sEPj6rZzqhMy9Jx6_YAuKr7YDsMhOxybMAl6CN3j3xqVQ-6WRwkBk1_On/s1600/matl%C3%A5da.jpg" /></a></div>
Platsen för träffarna är alltid <a href="http://primaten.org/" target="_blank">Primaten - ekologiskt grottkök och kaffe</a>. Fokus är riktig mat, uteslutande glutenfritt och basen är kolhydratsnål, men med deras självplock av sallad, potatissallad och bönröror kan man själva styra över sitt kolhydratintag. Passande också, med tanke på att deras lokal ligger i en träningsanläggning, och efter träning kan det vara bra med lite mer kolhydrater.<br />
<br />
Jag har ätit frekvent på Primaten på sistone och tycker att maten är väldigt god, även om deras pulled pork är lite väl fettsnål. Men det bästa med maten är att den ger en behaglig mättnadskänsla. Annars brukar mina restaurangbesök resultera i att jag vill äta snart igen, ibland redan efter en timme. Troligen på grund av socker, glutamat och alldeles för lite fett. Detta trots att jag brukar specialbeställa och säga t.ex. ingen potatis men mer grönsaker istället.<br />
<br />
En annan bra sak med Primaten är att de inte smusslar med vad deras bakverk innehåller, hela receptet är tillgängligt.<br />
<br />
Här finns en lista från Expressen på <a href="http://www.expressen.se/halsoliv/low-carb-krogar-anda-fran-norr-ner-till-soder/" target="_blank">LCHF-restauranger och GI-matställen</a>. Även om det är störigt att de tar med restauranger där man kan specialbeställa så att det blir LCHF, isåfall kan man ju ta med nästan alla restauranger.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-65694028157727709062014-04-12T12:51:00.000+02:002014-04-12T15:32:57.388+02:00Styrketräning för barnHoppas att jag kan komma igång och blogga igen, har saknat det :) Ska försöka med fler men kortare inlägg.<br />
<br />
Sverige präglas på många sätt av trygghetsnarkomani, vilket jag skrivit en del om tidigare.<br />
<br />
Ett fenomen som är speciellt för Sverige är uppmaningen att barn inte bör träna hårt och i synnerhet inte styrketräna. När jag var liten ville jag gå på aerobics men si det var inte tillåtet för barn under 16 år. Istället fortsatte jag som tidigare och tränade mest ingenting, förutom cykelturerna till skolan vilka tog musten ur mig. Det konstiga var dessutom att de som gick på fotboll och liknande minsann fick träna hårt.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-9B7swY_TEZ8PUR0i0_AW6ny5QwO9a9HBKJLjK3DENIcAyrI0hPhLuef8Mf7zdh-abYPEUAQSFrHBgS3I44klMfyIBrl9kzI1CkZfCBnSOKkQHQcGh1zwbUCKNvypRzHFhHjp/s1600/miniroris_4962_220.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-9B7swY_TEZ8PUR0i0_AW6ny5QwO9a9HBKJLjK3DENIcAyrI0hPhLuef8Mf7zdh-abYPEUAQSFrHBgS3I44klMfyIBrl9kzI1CkZfCBnSOKkQHQcGh1zwbUCKNvypRzHFhHjp/s1600/miniroris_4962_220.jpg" /></a></div>
Jag har länge tyckt att det här med barn och träning varit konstigt, men det <a href="http://news.cision.com/se/friskis-svettis/r/friskis-svettis-satsar-pa-styrketraning-aven-for-unga,c9139626" target="_blank">har aldrig</a> funnits något belägg för att sådant skulle vara farligt. Istället finns det starka belägg för att styrketräning i barndomen minskar skaderisken både som barn och vuxen, dessutom leder träning till ett starkare skellett.<br />
<br />
En eloge till Friskis och Svettis som har speciell träning för <a href="http://www.uppsala.friskissvettis.se/vaar-traening/roeris-och-mini-roeris.aspx" target="_blank">barn</a> och ungdomar. Speciellt viktigt för de som inte har råd eller lust att hålla på med mer tävlingsinriktad träning.<br />
<br />
Tillägg:<br />
Jag anser att det är olämpligt att låta mindre barn träna på gym, men främst för att maskinerna är gjorda för vuxna och att det är lätt att göra fel. Men principiellt så förstår jag inte varför ett barn skulle må dåligt av att lyfta lite vikter t.ex. (Så länge det sker med bra teknik). Men oftast anser jag att det är fullt tillräckligt och mer lämpligt att använda den egna kroppsvikten vid styrketräning för barn.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-70166346876429860662012-10-06T21:28:00.001+02:002012-10-07T14:22:18.522+02:00FörkylningarJag har inte sett någon studie på det, men är rätt säker på att högt blodsocker är starkt relaterat till snuva. Hos mig själv och andra som äter LCHF så har jag märkt att om man har en förkylning i kroppen (lite halsont eller så) och äter relativt mycket kolhydrater så blir man snuvig, men om man äter relativt strikt LCHF så klarar man sig.<br />
Vissa människor är nästan alltid snuviga, min hypotes är att de har för högt blodsocker.<br />
<br />
Givetvis påverkar också D-vitamin förkylningar! Så till den grad att jag rekommenderar alla som har besvärliga förkylningar att äta mer D-vitamin, oavsett vad de äter för kost.<br />
<br />
Det kan vara svårt att veta hur mycket D-vitamin man ska äta, ca 2000-3000IE per dag brukar vara bra. Men ta gärna mer om du glömt på sistone eller känner att en förkylning håller på att bryta ut.<br />
<br />
Tillägg: En nyligen publicerad studie visar ej på några tydliga resultat vad gäller att förhindra förkylningar av D-vitamintillskott. Många studier som har resulterat i kraftiga förbättringar av tillskott har haft deltagare med ett utgångsläge av mycket låga D-vitaminnivåer. Vilket ofta är fallet i Sverige på vinterhalvåret.<br />
<br />
Dessutom finns mängder med studier som visar att de som fått höga D-vitaminnivåer från solen har mycket bra immunförsvar. Givetvis kan man inte ersätta solen fullt ut med tillskott, det finns andra fördelar med solen också, men tillskott är ändå bra, och inte alla har råd med solsemester eller fullspektrumlampor.<br />
<br />
http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/allmanmedicin/forkylt-trots-d-vitamin/Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com20tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-74045911441994583262011-07-20T10:51:00.001+02:002011-07-20T10:54:16.434+02:00BarntandkrämIdag ska jag tassa lite i utmarkerna av bloggens vanliga kärnämnen. Vi ska nämligen tala om tandkräm, och i synnerhet tandkrämer för barn.<br /><br />När man tittar lite närmare på hyllan för barntandkräm i butiken så märker man snabbt att skillnaderna mellan olika sorter i princip inskränker sig till vilken seriefigur som fått låna sitt namn och ansikte till tuben; krämerna i sig är alla baserade på fluor och har väldigt söt smak.<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWz2kucOZkS0hmrYXI7fiCfK0Oi2SLJhgkZiR_eH2aj61B3nV00Fc5OXQzGS-H3M5oCKABY4OShi76CoraWrxVJmhoXXJL0axyMfrSkAdi2CfXFQhZe_5qz1efSmthqIhzGBbI/s1600/tk1.jpg"><br /></a><br />Fluor är ett ämne som är giftigt och som kroppen inte behöver. Det har dock en tydlig <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Fluoride_therapy" target="_blank">skyddsverkan mot karies</a>; till allra största delen rör det sig om en lokal effekt när fluoret passerar saliven och bidrar till att mineralisera och stärka emaljen.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWz2kucOZkS0hmrYXI7fiCfK0Oi2SLJhgkZiR_eH2aj61B3nV00Fc5OXQzGS-H3M5oCKABY4OShi76CoraWrxVJmhoXXJL0axyMfrSkAdi2CfXFQhZe_5qz1efSmthqIhzGBbI/s1600/tk1.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 310px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWz2kucOZkS0hmrYXI7fiCfK0Oi2SLJhgkZiR_eH2aj61B3nV00Fc5OXQzGS-H3M5oCKABY4OShi76CoraWrxVJmhoXXJL0axyMfrSkAdi2CfXFQhZe_5qz1efSmthqIhzGBbI/s320/tk1.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5631351104581817138" border="0" /></a><br />Man kan se bruket av fluor som ett bekvämt sätt att i viss mån kompensera för en kosthållning som inte är naturlig för vår tandhälsa. Gemene man äter nu för tiden rikligt med snabba kolhydrater, gärna i frekventa doser, men får i sig relativt lite mineraler och alltför lite <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2011/01/d-vitamin-revisited.html" target="_blank">D-vitamin</a>.<br /><br />Jag brukar ju ofta som ett tankeexempel vilja kontrastera det som idag förefaller naturligt just för att det är allmänt förekommande med vad som är naturligt i ett evolutionärt perspektiv - alltså vad som varit allmänt förekommande under vår utvecklingshistoria. I fallet med tandvård kan man notera att många ursprungsbefolkningar och jägar-samlarsamhällen har <a href="http://www.kostdoktorn.se/ingen-karies-pa-stenalderskost" target="_blank">god tandhälsa</a> trots att de inte borstar tänderna med fluor. Däremot blev dåliga tänder ett mycket utbrett fenomen i jordbrukssamhället. Tidiga tandkrämer bestod i princip av ett slipmedel, som benmjöl eller salt. (Fluor som aktiv ingrediens provades först 1914. Mellan 40-talet och 70-talet var det vanligt att <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Water_fluoridation">tillsätta fluor</a> till dricksvatten, och i den anglosaxiska världen är det fortfarande utbrett.)<br /><br />Jag provade i alla fall först en vanlig barntandkräm till min son, men till min förvåning blev han närmast besatt av den och ville ha mer och mer, och helst ville han suga i sig den med detsamma och äta den. När jag smakade själv upplevde jag den som väldigt söt; den närmaste associationen var godisremmar, som jag minns dem från min barndom.<br /><br />Tandkrämer för vuxna har högre halter av fluor och slipmedel, och mer tillsatser som skumbildande ämnen och dylikt (till exempel det skumbildande ämnet SLS, som har föreslagits vara en bidragande faktor till det vanliga och smärtsamma problemet med <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Afte" target="_blank">afteblåsor</a>; många tandläkare rekommenderar SLS-fria tandkrämer som Zendium för att lindra besvären).<br /><br />Man håller nere på dessa ämnen och tillsatser i barntandkrämerna eftersom barn inte kan spotta och naturligt äter mer av tandkrämen - men samtidigt görs de alltså medvetet söta för att vinna barnets acceptans. Om en tandkräm dels är fluorbaserad och dels kraftigt stimulerar barnets impuls att äta den blir det lite problematiskt i mitt tycke; för det första hinner fluoret knappast göra så mycket nytta där det kan göra nytta, alltså i munnen, och för det andra hamnar det i större utsträckning där det har potential att åsamka negativa effekter - alltså i matsmältningssystemet. Förutom detta bidrar det förstås till en allmän tillvänjning vid söta smaker.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgL2he6xI768IRsSSw93wP5t6-B-qvDuPa15JhFx3EoPjxh5VCVg8D6VzdWJSrA7FxsEYONG0ODQWXAKV4LkuIoN7PvOAzRiydQeGXlbDITGF26YvvKQXPiEv7JThPIcHfHsKWu/s1600/tk3.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 254px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgL2he6xI768IRsSSw93wP5t6-B-qvDuPa15JhFx3EoPjxh5VCVg8D6VzdWJSrA7FxsEYONG0ODQWXAKV4LkuIoN7PvOAzRiydQeGXlbDITGF26YvvKQXPiEv7JThPIcHfHsKWu/s320/tk3.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5631351212040662242" border="0" /></a><br />Jag började hur som haver leta efter alternativa tandkrämer utan sötningsmedel, och fann att det visserligen finns sådana (även om man ofta blir hänvisad till specialbutiker). Dock tenderar det att vara så att man måste välja bort fluoret också om man vill välja bort den söta smaken.<br /><br />Blotta tanken på att inte ge fluortandkräm till sitt barn väcker ofta ramaskri bland tandläkare och förmenta förståsigpåare - till exempel i Råd & Röns test av barntandkrämer här. Jag frågar mig dock hur stor karieshämmande effekt fluoren faktiskt ger innan den är svald? Och, ställt mot detta, hur stor karieshämmande effekt man i stället kan uppnå genom att motarbeta tillvänjningen vid söta smaker och undvika att barnet delar den nuförtiden allmänt förekommande exponeringen för socker och snabba kolhydrater?<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgL2he6xI768IRsSSw93wP5t6-B-qvDuPa15JhFx3EoPjxh5VCVg8D6VzdWJSrA7FxsEYONG0ODQWXAKV4LkuIoN7PvOAzRiydQeGXlbDITGF26YvvKQXPiEv7JThPIcHfHsKWu/s1600/tk3.jpg"><br /></a><br />Till sist vill jag förtydliga att jag inte vill driva någon skrämselkampanj mot fluor här. Även om jag för tillfället använder den <a href="http://www.shopping4net.se/Haelsokost/Vaard-hygien/Mun-taender/Barn-Tandgel.htm" target="_blank">fluorfria tandkrämen</a> planerar jag att framöver skifta in fluor på olika sätt. Översötman ser jag däremot som en sann styggelse, i tandkrämer som på andra ställen. Liksom inom kostområdet är det också intressant att faktiskt läsa innehållsförteckningen på tandkrämen och reflektera lite över innehållet.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com26tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-78968563917857491652011-04-03T14:22:00.004+02:002011-04-03T14:35:43.964+02:00Tarmfloran<a href="http://johannaskost.blogspot.com/2011/04/antligen-ett-skitbra-margarin.html" target="_blank">Förra inlägget</a> var alltså Kost och hälsas <a href="http://johannaskost.blogspot.com/search/label/aprilsk%C3%A4mt"target=_blank>traditionella</a> aprilskämt, om någon missade det, och det finns mig veterligen inget margarin som heter Tarm-flora.<br /><br />Allt i inlägget var dock inte skämt. Tarmfloran (i traditionell betydelse) är mycket riktigt essentiell för immunförsvaret, och <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Fecal_bacteriotherapy" target="_blank">fekal transplantation</a> (att avföring från en frisk givare förs över direkt till <a href="http://uncyclopedia.wikia.com/wiki/Colon" target="_blank">tarmen</a> på en sjuk person för att förbättra uppsättningen tarmbakterier) är en faktisk behandling med <a href="http://www.expressen.se/halsa/1.2205059/lavemang-med-donerad-avforing-botar" target="_blank">goda resultat</a>. Det används dock mest vid mycket svåra sjukdomsfall. Förhoppningsvis kan man utveckla tekniken och använda den mer framöver, i den länkade artikeln talar man om att utvinna själva bakterieinnehållet och föra över det.<br /><br />Det är heller inga svenska företag som importerar avföring från Nordkorea, även om det <a href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/butiksavforing-i-bristens-nordkorea" target="_blank">faktiskt </a>säljs i inhemska butiker som gödsel.<br /><br /><a target="_blank" href="http://www.arla.se/default____17593.aspxtarget=_blank">Probiotika</a> - alltså levande bakterier som man intar via munnen och som ger effekter i kroppen - var för övrigt ett av de ämnen som diskuterades när jag deltog i evenemanget Forum för miljöforskning.<br /><br />Magsäcken innehåller nästan inga bakterier alls, tunntarmen innehåller lite och tjocktarmen innehåller väldigt mycket bakterier. Det är många fler bakterier i tarmen än vad vi har celler i kroppen.<br /><br />Tyvärr stämmer det också att många av de livsmedel med probiotika som finns i handeln inte är så effektiva i praktiken - i produkter så som yoghurt dör de flesta bakterier innan de når tarmen och gör därmed begränsad nytta. Magsäcken är väldigt sur vilket är orsaken till att bakterier har svårt att överleva passagen ner till tunntarmen. Normalt sett är det positivt men blir förstås en nackdel när vi försöker få i oss nyttiga bakterier.<br /><br />Probiotika har stor effekt på patienter med IBS (irritabel tarm); bara antidepressiva medel visar bättre resultat, rimligen kopplat till serotonineffekterna. Det mesta av kroppens serotonin finns faktiskt kring tarmarna. Serotonin påverkar tarmrörelserna och därför kan läkemedel som hämmar eller ökar serotoninupptaget hjälpa vid IBS.<br /><br />Allergi och kolik hos barn är också kopplat till dålig tarmflora. För 50 år sedan var det mer bakterier i maten, då var också allergier mer ovanliga. Även antibiotikabruk påverkar tarmfloran negativt.<br /><br />En produkt jag tycker är intressant inom probiotikan är <a href="http://www.shopping4net.se/Haelsokost/Mage-tarm/Matsmaeltning/Lacto-Vital.htm" target="_blank">Lacto Vital</a> som innehåller 10 olika bakteriestammar. Yoghurtar innehåller ofta bara en sorts bakteristam och andra tillskott brukar ha 3-5 stammar, medan tarmen i bästa fall rymmer 500 stammar. Man säger sig också ha förbättrat överlevnadsgraden genom inkapsling. Tyvärr är Lacto Vital dyrt, men barn kan ta mindre dos.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com22tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-58214312726313193302011-04-01T00:01:00.001+02:002011-04-03T14:32:25.892+02:00Äntligen ett skitbra margarin!En intressant ny behandlingsmetod för patienter med långvariga magproblem har på senare tid visat <a target=_blank href="http://www.expressen.se/halsa/1.2205059/lavemang-med-donerad-avforing-botar">goda resultat</a>. Det handlar om s.k. <a target=_blank href="http://en.wikipedia.org/wiki/Fecal_bacteriotherapy">fekal transplantation</a>, som innebär att avföring från en frisk givare förs över direkt till <a target=_blank href="http://uncyclopedia.wikia.com/wiki/Colon">tarmen</a> på den sjuke, som därigenom kan få en sundare uppsättning av tarmbakterier.<br /><br />Relaterat till detta är den s.k. <a target=_blank href="http://www.arla.se/default____17593.aspx">probiotikan</a> som många livsmedel och <span style="font-style: italic;">functional foods</span> är berikade med; kulturer av levande, nyttiga bakterier, som när man äter dem förhoppningsvis kan klara sig levande genom matsmältningssystemet och ned till tarmarna där de har sin plats. I praktiken är ofta upptaget bristfälligt från yoghurt och dylikt, men mycket talar i alla fall för att rätt sorts bakterier i rätt mängd är oerhört väsentligt för hälsan, bl.a. för immunförsvaret.<br /><br />Den som läst bloggen tidigare har säkert noterat att jag ibland anklagat margarintillverkarna för att rent ut sagt skita i folkhälsan - men idag måste jag delvis nyansera den bilden. <a target=_blank href="http://sv.wikipedia.org/wiki/1_april">I dagarna</a> lanseras nämligen ett nytt margarin, berikat med probiotika och inspirerat av resultaten jag beskrev ovan. Namnet är särskilt väl valt - det heter nämligen Tarm-Flora.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJNd7ncZckb0IaQ0Q4mz9pJ9uDgGVWk9g6SXA71QM13-8FGxY4EaZHxwCWxMMH0fAmbB5f7XitKlvcf2Y814FP4GJIW5IHBvX0rO96hl9tVp_pezLp8Z9EHvmFiyg5T9zygA2s/s1600/tarmf.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 261px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJNd7ncZckb0IaQ0Q4mz9pJ9uDgGVWk9g6SXA71QM13-8FGxY4EaZHxwCWxMMH0fAmbB5f7XitKlvcf2Y814FP4GJIW5IHBvX0rO96hl9tVp_pezLp8Z9EHvmFiyg5T9zygA2s/s320/tarmf.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5590355211798893506" border="0" /></a><br />Det som skiljer Tarm-flora från andra produkter med probiotika är att det genom inblandning av små mängder avföring har getts en relativt hög halt av helt naturliga tarmbakterier från människa. (Råvaran <a target=_blank href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/butiksavforing-i-bristens-nordkorea">importeras från Nordkorea</a>, och därigenom blir produkten också rättvisemärkt.)<br /><br />Livsmedelsteknikern Pesce d'Aprile berättar mer om lanseringen:<br /><br /><blockquote>"Vi behöver varken tillsätta de vanliga färgämnena eller smörsmakämne, som alla vanliga margariner innehåller. Margarinet är ändå lite brunare till färgen än vanligt margarin, vilket är bra eftersom eventuella brödsmulor som fastnar i byttan inte syns så väl."</blockquote>Livsmedelsverket ställer sig odelat positiva till den nya produkten, eftersom den kommer att ha ett lågt innehåll av mättat fett.<br /><br />Det är ännu oklart om produkten också kommer att lanseras som flytande margarin.<br /><br /><span style="font-weight:bold;">Tillägg tredje april:</span><br />Det här var alltså Kost och hälsas aprilskämt - men det förstod ni säkert. April, april! Läs gärna uppföljande inlägg om <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2011/04/tarmfloran.html"target=_blank>tarmfloran</a>Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com18tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-41830041483127934752011-03-18T23:26:00.003+01:002011-03-19T00:05:21.339+01:00Delar fettkriget dieterna?<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiS7EXX9_Wc5PKJwH1w_wEsEn4hN7Rfjvoz4ugaKBDjYoYoxtBkORb2F5BoyTvrvqdmN6MwmxFy2WXJ2ut8QY4j1U0AEOWTjFgjwJyA2fgKIDjYo8k0F5cGbcZfgcPiPxl-A-i8/s1600/fd.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 300px; height: 200px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiS7EXX9_Wc5PKJwH1w_wEsEn4hN7Rfjvoz4ugaKBDjYoYoxtBkORb2F5BoyTvrvqdmN6MwmxFy2WXJ2ut8QY4j1U0AEOWTjFgjwJyA2fgKIDjYo8k0F5cGbcZfgcPiPxl-A-i8/s320/fd.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5585555132082611490" border="0" /></a><br />En <a target="_blank" href="http://www.svd.se/mat-och-vin/matkultur/fettkrig-delar-dieterna_6019013.svd">artikel i Svenska Dagbladet idag</a> med rubriken "<span style="font-style: italic;">Fettkrig delar dieterna</span>" fångade mitt intresse. Det visade sig vara en märklig historia, där man säger sig gå i genom de sju dieter som är mest på tapeten just nu. I själva verket är det dock inte sju populära dieter utan sju aktuella böcker som man går igenom, och jag skulle snarare beskriva det som att flera av dem är olika människors egna implementationer av ett fåtal bredare strömningar inom kostområdet; Ferry food är t.ex. inte svår att inrymma under paraplybeteckningen LCHF, och att ge sken av de sju skulle vara lika utbredda är direkt fånigt.<br /><br />Ovanstående tycker jag kan ses som ett symptom på en obehaglig underton som flödar genom hela artikeln (och många andra liknande), nämligen att den utveckling som har ägt rum på kostområdet på något vis är oseriös och reducerbar till trender och hastigt uppblossande och utdöende modeflugor, som i princip bara är bantningsmetoder som passerar revy på kvällstidningslöpen. Det är tråkigt, för en sådan verklighetsbeskrivning tenderar att i sig skänka legitimitet åt Livsmedelsverkets statiska kostråd bara för att de alltid är de samma, medan dieterna kommer och går. Livsmedelsverkets dogmatiska fastlåsning vid den ovetenskapliga tallriksmodellen görs därigenom till dygd i stället för last - och mycket riktigt avrundas artikeln med en hänvisning till SLVs fem kostråd, som vore de ett fyrbåk att navigera efter i diethavet.<br /><br />Givetvis finns det sådana oseriösa bantningsmetoder och dieter, men t.ex. LCHF och stenålderskost är bredare strömningar som vilar på en helt annan vetenskaplig och erfarenhetsmässig grund, och går betydligt djupare i hälsoavseende än att bara fokusera på vikten. GI och LCHF kan i många avseenden ses som gradskillnader av en och samma kostmodell som fokuserar på blodsockerstabilitetens betydelse. Skrivbordskonstruktioner som "<a target="_blank" href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/nordisk-mat-lika-bra-som-medelhavsdiet">Nordisk kost</a>" (med sitt margarin) spelar i sammanhanget mer i gärdsgårdsserien.<br /><br />Vad gäller artikelns innehåll i övrigt konstaterar jag att Irene Mattisson får vara med och halmgubbeargumentera igen. Angående essentiella fettsyror i fiskfett säger hon:<br /><blockquote>"Barn till föräldrar som följer en strikt LCHF-diet med mycket bacon och smör kan få för lite om man inte också äter fisk".</blockquote><br />Ja. Liksom alla andra som inte också äter fisk. Så vad är poängen? LCHF har som kostmodell inget emot fisk, tvärtom.<br /><br />Vidare ges Mai-Lis Hellénius från Karolinska institutet stort utrymme, dels som författare till "<span style="font-style: italic;">Medelhavsmaten</span>", en av de sju böckerna, och dels i någon sorts allmän Kassandraroll, där hon kommer med följande hårresande uttalande:<br /><blockquote>"Två stora, nya studier gjorda i USA där man följt 130 000 män och kvinnor under tjugo års tid visar dessutom att de som följer en strikt LCHF-diet med mycket smör, ägg och grädde har 23 procents högre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar"</blockquote><br /><br />Det finns ingen direkt referens i artikeln men jag misstänker att hon syftar på <a target="_blank" href="http://www.annals.org/content/153/5/289.abstract">den här epidemiologiska studien</a>.<br /><br />Först det egentligen uppenbara och som jag kommenterat tidigare i bloggen: <a target="_blank" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Epidemiology">epidemiologiska studier</a> kan inte säga någonting om orsaksamband.<br /><br />I epidemiologiska studier handlar det så mycket om vad som är vedertaget; om personer som har ambitionen att leva hälsosamt t.ex. lever under en utbredd missuppfattning att animaliskt fett är ohälsosamt så kommer bruket att äta mättat fett att samvariera med verkligt ohälsosamma livsstilsmönster - helt enkelt eftersom de båda förekommer hos den grupp människor som inte bryr sig om vad som är hälsosamt. I en epidemiologisk studie finns alltså risken att en faktor pekas ut genom guilt by association.<br /><br />Ett annat gravt tankefel uppkommer när man som Hellénius här ogenerat gör; försöker <a target="_blank" href="http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/svd_om_fettkriget">använda</a> en dylik studie som tittar 20 år bakåt i tiden för att dra slutsatser om för och nackdelarna med en ny och specifik kostmodell som LCHF.<br /><br />Vad man gör i sådana här studier är att man delar in de undersökta i kvartiler, och jämför t.ex. den högsta kvartilen med den lägsta kvartilen - alltså, den fjärdedel som t.ex. äter högst andel kolhydrater med den fjärdedel som äter lägst andel.<br /><br />De i studien som åt relativt låg andel kolhydrater kan dock bara för den sakens skull inte sägas äta LCHF. I allmänhet visar sig både högsta och lägsta kvartilerna falla långt utanför LCHF-definitionen. Om det överhuvudtaget fanns några av de 130 000 som åt strikt LCHF för 20 år sedan och framåt (lågkolhydratkost i USA har f.ö. traditionellt inte samtidigt varit fettrik), så försvinner de i bruset i studien, som i sin helhet inte säger någonting om dessa utan gör svepande jämförelser mellan folk som äter icke-LCHF med andra som äter icke-LCHF på något annorlunda sätt, samtidigt som de gör en massa andra saker annorlunda i andra avseenden. Förutom att bevisvärdet är noll, är det alltså inte ens relevant för diskussionen.<br /><br />Kul i alla fall att Martin Ingvars "<span style="font-style: italic;">Hjärnkoll på maten</span>" var med bland de sju böckerna - se mitt <a target="_blank" href="http://johannaskost.blogspot.com/2011/02/evenemanget-forum-for-miljoforskning.html">tidigare inlägg</a> om Forum för Miljöforskning.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-21702701814719298102011-02-20T23:02:00.005+01:002011-02-20T23:06:44.257+01:00Forum för Miljöforskning - Maten - Del 1Jag har i veckan deltagit i evenemanget <a href="http://www.forumformiljoforskning.se/" target="_blank">Forum för miljöforskning</a>, då det i år hade maten som tema. Det är ett årligt evenemang samarrangerat av Formas, Mistra och Naturvårdsverket, med totalt drygt 300 deltagare i år och många medverkande från <a href="http://www.slu.se/" target="_blank">SLU</a> och Livsmedelsverket.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.ukk.se/upload/bilder/Pressbilder/UKK18.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 452px; height: 204px;" src="http://www.ukk.se/upload/bilder/Pressbilder/UKK18.jpg" alt="" border="0" /></a><br />Ett huvudtema i år var hur jordbruket behöver förändras för att vi ska klara matförsörjningen i framtiden, och de hållbarhetsproblem som världens matproduktion och jordbruk står inför - exempelvis en allt för hög vattenförbrukning, manifesterat av det faktum att 25% av världens floder inte längre når till havet.<br /><br />Jordbrukets beroende av insatsvaror som olja och handelsgödsel är förstås också en kärnfråga i sammanhanget, liksom trender som GMO och länders uppköp av jordbruksmark utomlands - men också lovande möjligheter, som utsikter att ersätta bekämpningsmedel med bakterier eller att kunna utveckla perenna versioner av de stora sädesslagen.<br /><br />Det är stora frågor och jordbruket förtjänar ett eget inlägg som kommer framöver. Jag filar också på ett inlägg om gifter i maten, som var ett annat tema under evenemanget. I det här inlägget ska jag sammanfatta en del av vad som avhandlades i övrigt.<br /><br />Martin Ingvar, professor i integrativ medicin, höll ett mycket intressant anförande. Förra året släppte han boken "hjärnkoll på maten", som verkar väldigt bra. Jag har länge intresserat mig för hur signalsubstanserna påverkar oss, se t.ex. mitt tidigare inlägg "<a href="http://johannaskost.blogspot.com/2008/11/stsug-och-varfr-man-ter.html" target="_blank">sötsug och varför man äter</a>", och Ingvar talade just om hur svårt det är att gå ner i vikt om man inte beaktar hormonerna i kroppen.<br /><br />Enligt Martin Ingvar leder många bantningspreparat till svåra biverkningar just på grund av uteblivet hormonpåslag; i synnerhet bildas det för lite dopamin om man äter för lite riktig mat. (Dopamin reglerar t.ex. muskelrörelser, glädje och entusiasm.) Han menade vidare att dagens kostmodell är alldeles för enkel eftersom den saknar basal modellering av belöningssystemen. Jag instämmer - om man har ett snabbt sjunkande blodsocker är det inte lätt att välja nyttig mat eftersom ens hormoner gör att man fattar omedvetna beslut. Småätande är ofta automatiserat.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiD9aGAycrHGoq6M8hJO7NgNNV0KSUIm2yt30JVRlKZoS8QGzF3UPjSaLusIFFjrPAsIfp8D92C3FvXhZkReW_5ToMob6HajkMpm-ulS_ZVCjIgzd8Lxk8C6XFMMn4VU-PUfXpj/s1600/ingvar.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 146px; height: 200px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiD9aGAycrHGoq6M8hJO7NgNNV0KSUIm2yt30JVRlKZoS8QGzF3UPjSaLusIFFjrPAsIfp8D92C3FvXhZkReW_5ToMob6HajkMpm-ulS_ZVCjIgzd8Lxk8C6XFMMn4VU-PUfXpj/s200/ingvar.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5575893612776770818" border="0" /></a><br />Sötsuget sätter nämligen igång för att blodsockret snabbt sjunker och är på så sätt kroppens sätt att undvika för lågt blodsocker i framtiden. Blodsockret kan alltså vara väldigt högt när man blir sötsugen - och detta är förklaringen till att mat som pizza brukar ge kraftigt sötsug ganska snart efter maten, när blodsockret är högt men sjunker snabbt.<br /><br />Om man vill ha kontroll över sitt födointag måste man alltså äta så att blodsockret håller sig relativt stabilt, annars delegerar man i princip kontrollen till de ej viljestyrda hormonsystemen. På köpet får man också en <span style="font-style: italic;">second meal effect</span>, alltså att efter en bra frukost ger lunchen en lägre blodsockerhöjning än om man ätit en dålig frukost.<br /><br />Från Ingvars föredrag:<br /><ul><li> 50% av svenska män är överviktiga</li><li> 50% av svenska kvinnor bantar ofta</li><li><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Hyperinsulinism">Hyperinsulinism</a> (för högt insulin) är ett utbrett tillstånd</li><li> Den vanligaste anledningen till att man slutar äta i USA är att maten på tallriken tagit slut</li><li> Den vanligaste anledningen till att man slutar äta i Frankrike är att man blivit mätt</li></ul>Jag lyssnade också på Stephan Rössner, som under rubriken "spelar det någon roll vad vi äter?" försökte förklara varför människor väger så mycket nuförtiden.<br /><br />Jag har ofta kritiserat Rössner, inte minst för att han ställt sig bakom den absurda s.k. <span style="font-style: italic;">in och ut-teorin</span>: att vikten bestäms entydigt av hur många kalorier man äter och hur stor energiförbrukning man har. Han fokuserade också denna gång mycket på energiförbrukningen, och gav fjärrkontrollerna skuld för fetmaepidemin genom den nutida avsaknaden av vardagsmotion. Liksom i tv-inslaget jag skrev om <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2011/01/overviktstrenden.html" target="_blank">nyligen</a> argumenterade han också för att människor äter så mycket nuförtiden eftersom det finns mat tillgänglig överallt.<br /><br />Sedan visade han dock en lång lista med faktorer som skulle kunna påverka övervikt; listan innehöll punkter som virus, hög höjd, minskad sömn och att vi inte fryser lika mycket som förr. Detta gav mig först intrycket att han tagit avstånd från in och ut, men han hävdade att han fortfarande står fast vid den.<br /><br />För mig är det uppenbart att även om antalet kalorier man äter är konstant så blir upptaget och responsen olika beroende på vilken form kalorierna kommer i och under vilka omständigheter; det är ju uppenbarligen så att olika personer kan äta olika mycket utan att gå upp i vikt. Det är t.ex. i synnerhet lätt för kroppen att tillgodogöra sig kolhydrater och relativt svårt att tillgodogöra sig energi från proteiner.<br /><br />I studier där människor får skriva ned allt de äter och deras viktutveckling studeras blir det uppenbart att intag inte är samma sak som upptag - Rössner hade som exempel en man som "bara" gått ner 3,5 kilo när han "borde" ha gått ner 13 kilo - men när resultaten avviker från de beräknade vill Rössner i stället förklara det med att deltagarna helt enkelt ljugit om hur mycket de ätit. Bortsett från cynismen är det också ett slående exempel på hur en hopplös teori stagas upp med hjälphypoteser i stället för att förkastas; även om självskattningar inte alltid är sanningsenliga så är det de facto stor skillnad på hur olika människokroppar reagerar på samma födointag.<br /><br />När jag pratade med Rössner efteråt så lät han nästan uppgiven; jag undrade speciellt varför man inte ville prova att ge kostråd med LCHF-inriktning på överviktsenheten med tanke på de gräsliga resultat de haft med andra kostråd. Han svarade i princip att det inte spelar någon roll vilka råd de ger eftersom folk ändå inte ändrar sina vanor.<br /><br />För övrigt talade han väl om fettsnål stenålderskost, och menade att maten oftast var mager förr i tiden. Själv tycker jag att det låter absurt, nutida folk som lever ursprungligt föredrar fettet framför rent protein. (Därmed inte sagt att alla ursprungsfolk äter och har ätit LCHF.)<br /><br />Rössner passade också på att kritisera LCHF under anförandet och sa något om att "fettdoktorn spårat ur" med syftning på Annika Dahlqvist. Han följde upp detta med att sprida ren desinformation när han hävdade att Robert Atkins avlidit av hjärtinfarkt - i själva verket dog han i sviterna av en halkolycka, vilket jag påpekade. Läs <a href="http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/robert_atkins" target="_blank">mer</a> om detta i Doktor Dahlqvists blogg.<br /><br />Till sist: Rössner presenterade under föredraget svenskarnas 10 i topp-lista över maträtter, som jag också har länkat till i bloggen några gånger. Den kan vara värd att återge igen i all sin prakt:<br /><ul><li> Falukorv</li><li> Köttfärssås</li><li> Pizza</li><li> Pasta med ketchup</li><li> Fiskpinnar</li><li> Pannfärdig biff</li><li> Djupfryst färdigmat</li><li> Färdiga köttbullar</li><li>Snabba soppor</li><li> Kycklingrätter</li></ul>Det var tänkt att det skulle hållas en debatt mellan Ingvar och Rössner vilket hade varit mycket intressant. Tyvärr blev den inställd då Ingvar hade andra engagemang, varför Rössner till stor del fick stå oemotsagd. På det hela taget var det i alla fall två givande och intressanta dagar.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com12tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-17531166700448645982011-02-06T14:22:00.003+01:002011-02-06T14:26:00.883+01:00Epigenetik och alvedonLäsekretsen minns säkert Lamarcks idéer om att förvärvade egenskaper går i arv - t.ex. att giraffer utvecklat sitt karakteristiska utseende eftersom de under generation efter generation sträckt sig efter blad och tänjt och tränat sina halsar.<br /><br />Lamarckismen avfärdades ju så småningom och ersattes av darwinismens beskrivning av det naturliga urvalet. Nu talar man dock allt mer om en en process som inte riktigt täcks in av klassisk darwinistisk teori, nämligen epigenetiken.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://files.reseguiden.se/files/95/rg_802895_m600.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 317px; height: 210px;" src="http://files.reseguiden.se/files/95/rg_802895_m600.jpg" alt="" border="0" /></a><br />Genomet i sig är ju bara en ritning, och själva konstruktionen kan bli olika genom att olika delar av DNA aktiveras och tillåts uttryckas som byggstenar.<br /><br /><a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Epigenetics" target="_blank">Epigenetik</a> kan kort beskrivas som förändringar inte i själva DNA men väl i sättet som generna uttrycks, som orsakas av levnadsbetingelser och omständigheter hos individen och som kan gå i arv till avkomman. Prefixet "epi" betyder ungefär "över", alltså ett lager som ligger över genetiken i protokollstacken.<br /><br />Man talar i <a href="http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=3573" target="_blank">sammanhanget</a> om ett "cellminne", en funktion i cellen som bevarar information om dess förflutna, vilket i sin tur styr hur den svarar på omgivningens signaler. Exempelvis kan enäggstvillingar som växer upp i olika miljöer och med olika kostvanor få märkbart olika utseende, trots att deras gener ju är de samma.<br /><br />Det här är förstås intressant eftersom konsekvensen är att saker som kostvanor, exponering för miljögifter och bruk av mediciner påverkar vilka gener som används i kroppen. Till min stora fascination gäller det inte bara den aktuella individen utan även dess barn och barnbarn; detta fenomen har observerats i Holland, där barn som föddes under svåra svältförhållanden i samband med andra världskriget har fått betydligt sämre hälsa än de barn som föddes före och efter svältperioden. De undernärda fostren har även senare i livet betydligt högre risk för många sjukdomar, t.ex. cancer, diabetes och allergier. Dessutom har deras barn också större risk för sjukdom; epigenetiken gör alltså att vårt levnadssätt påverkar framtida generationer.<br /><br />Jag skulle tro att de undernärda fostren i Holland utvecklade <a href="http://www.kostdoktorn.se/metabolt-syndrom" target="_blank">metabolt syndrom</a>, och att det är detta som sedan gått i arv. Metabolt syndrom innebär ofta en kombination av högt blodsocker och högt blodtryck, något som med starkt vetenskapligt stöd lindras med lågkolhydratkost. Egentligen är det inte så konstigt att en människokropp som utsätts för svält ställer in sig på att snåla med energin - och oavsett om man varit i en riktig svältsituation eller gått på en svältdiet så riskerar man att ens genuttryck förändras, dock inte nödvändigtvis permanent.<br /><br />Apropå detta kan man reflektera över hur vissa miljögifter orsakar larm medan andra utbredda exponeringar går mer under radarn.<br /><br />Det har varit mycket <a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/riskvardering-for-bisfenol-star-fast" target="_blank">tal</a> om att <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2009/08/graviditetsbesvar.html" target="_blank">gravida</a> och småbarn ska undvika vissa plaster, framförallt <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Bisfenol_A" target="_blank">Bisfenol A</a> som gör plasten hård och genomskinlig. Främst repiga och upphettade plastkärl utsöndrar sedan ämnet, som verkar hormonstörande (det liknar östrogen) och kan leda till för tidig pubertet hos flickor.<br /><br />Visserligen håller jag med om att man om möjligt bör undvika Bisfenol, men om plasten är hel och inte utsätts för så höga temperaturer torde det inte vara någon större fara.<br /><br />Något jag tror är ett större problem i praktiken är alla de hormonstörande mediciner som gravida och småbarn får i sig; framförallt tänker jag på paracetamol (t.ex. alvedon och panodil) som länge har utgjort de enda tillåtna värktabletterna för gravida, ammande och småbarn.<br /><br />Att just paracetamol har varit den gällande rekommendationen beror mest på att många andra vanliga värktabletter inte blivit utprovade på dessa riskgrupper, och försiktighetsprincipen har fått råda. Relativt nyligen har läkemedelstester med Ibuprofen (finns i Ipren och det billigare Ibuprofen) slutförts och numera rekommenderas även dessa.<br /><br />Kanske till följd av ovanstående har alvedon fått <a href="http://www.gravid.se/akommor/vark/vark-index.htm" target="_blank">rykte</a> som skonsamt och harmlöst, men om man tar alvedon i storleksordningen max rekommenderad dos så leder det till leverskador. Även om leverskador brukar reparerar sig själva med tiden så tycker jag att det är något som måste beaktas. I synnerhet gäller detta eftersom många människor verkar ta alvedon mer eller mindre godtyckligt och ofta i onödan, t.ex. på grund av feber.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://spiderchick.blogg.se/images/2008/releasfest-184_21053179.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://spiderchick.blogg.se/images/2008/releasfest-184_21053179.jpg" alt="" border="0" /></a><br />Det är vanligt att folk självmedicinerar och äter alvedon flera gånger i veckan på grund av t.ex. stressrelaterad huvudvärk - men om man har huvudvärk så ofta behöver man förändra sitt leverne på något sätt för att råda bot på den underliggande orsaken, inte lägga sten på börda genom att tillföra en mer eller mindre konstant exponering till alvedon.<br /><br />Större intag av värktabletter kan faktiskt leda till kronisk huvudvärk, njursvikt och ofrivillig barnlöshet. En ny dansk studie visar att paracetamol har tre gånger så stor hormonpåverkande effekt på testiklar och spermakvalitet som de ökända mjukgörarna ftalater i PVC-plast. En annan ny studie visar att gravida som äter mycket paracetamol i början av graviditeten och föder pojkar har 30% högre förekomost av missbildade könsorgan.<br /><br />Slutligen så vill jag påpeka att jag inte vill svartmåla alvedon som produkt, men däremot uppfattningen att slentrianbruk är harmlöst. Jag skulle gärna se en större medvetenhet om att värktabletter i allmänhet ger hormonpåverkan i hela kroppen. Om tabletten hjälper mot huvudvärken så påverkas även t.ex. testiklarna. I stället för att byta ut plasterna man använder kan det vara värt att reflektera över om det går begränsa antalet värktabletter eller rent av minska värken genom livsstilsförändringar eller <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2007/10/vad-gr-en-kosthllning-bra.html" target="_blank">kostomläggning</a>.<br /><br />PS: Inspiration till det här blogginlägget kommer från SVD:s "<a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/paracetamol-hade-inte-godkants-i-dag_5836609.svd" target="_blank">Paracetamol hade inte godkänts idag</a>" från slutet av förra året.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-76448259763389738922011-01-21T14:15:00.001+01:002011-01-21T14:21:30.508+01:00ÖverviktstrendenFör den som bara har en hammare ser varje problem ut som en spik.<br /><br />Sitter och <a href="http://go.tv4.se/go/e/unknown;siteId=205/http://www.nyhetskanalen.se/tv?videoId=1.1985569"target=_blank>tittar</a> på TV4-nyheterna och kommer på mig själv med att sitta och skratta. I ett inslag <a href="http://www.nyhetskanalen.se/1.1984748/2011/01/20/smafete_mikael_ar_nye_medelsvensson"target=_blank>rapporteras</a> att svenskarna blir allt fetare, 53% av männen och 37% av kvinnorna räknas som överviktiga - trots att vi motionerar så mycket och bantar så mycket. Man får intrycket att det hela är väldigt magiskt.<br /><br />Efter några bilder från ett gym får Stephan Rössner komma till tals; han förklarar att problemet är att vi skapat ett samhälle där man "aldrig behöver röra sig" exemplifierat med fönsterhissar i bilar(!). Vidare menar han att eftersom man numera kan köpa bullar och korv överallt så gör man ju det.<br /><br />Problemet med Rössners infallsvinkel är att den är fullständigt bakvänd. Vi blir inte feta för att marknaden erbjuder korv. Marknaden erbjuder korv för att vi efterfrågar korv, och vi efterfrågar korv för att vi inte äter så att vi håller oss mätta.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____48681.aspx"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 229px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZ0Ykm-gM_-GL8cUs__Jl2vyxmoELcNnVlx1qpvCG2VJbJP-6F10nLblYPzUT_9fIB4TOV-yo7L-QmXWAQ-9507RK6r6y-wlmSga3kcmpXvjJi6iFKV1ZKbGMdgvsDy4V6E9zp/s400/%25C3%25B6verviktskurva.gif" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5564410040081087586" border="0"></a><br />Problemet med den bakvända verklighetsmodellen som Rössner får representera är de lösningsförslag en sådan modell leder till.<br /><br />Rössners bild av aptit är att den är ett problem som skall stävjas, genom späkning och kadaverdisciplin. Min bild av aptit är att den är en djupt naturlig signal och att det är ohemult att försöka bortse från sin natur. I stället kan man tillgodose sin aptit med andra medel; genom att ha en bas av naturligt fett, kött, grönsaker och långsamma kolhydrater i stället för frukt, snabba kolhydrater och fettsnåla ersättningsprodukter. Då blir man mer mätt och håller sig så under avsevärt längre tid.<br /><br />Det finns mycket att säga om varför det förhåller sig på det sättet, kort kan sägas att fett går långsammare genom magen än kolhydrater, och kolhydrater får därigenom blodsockret att stiga och sedan åter dala. Just när det faller triggas hungerkänslor, mer så ju snabbare blodsockret sjunker. Äter man en limpmacka till frukost blir man med stor sannolikhet hungrig långt före lunch. Jag vill dock påpeka att det i viss mån är olika för olika personer vilken slags mat som är mättande, utöver att det är en vanesak. Många kan vänja sig vid ett mycket lågt kolhydratintag, medan andra bara blir hungriga av sådan kost.<br /><br />Om alla åt LCHF skulle korvmarknaden också tendera att avta, eftersom vi skulle ha mindre behov av blodsockeråterställare och fixar under dagen; men det innebär inte att korvförsäljarna driver fetmaproblemet, de följer det.<br /><br />Motion har ju sina fördelar, men att motionera enkom för att avlägsna en redan grundligt uppbyggd övervikt är inte lätt. Uppgiften försvåras av att man blir hungrigare just av att vara aktiv, och om man av ohejdad vana tillgodoser den ökade aptiten med dålig mat istället för att först ändra sina matvanor så är risken överhängande att sten läggs på börda. Dessutom finns det ett lurande systemfel i detta eftersom man ofta - till exempel i inslaget i TV4-nyheterna - mäter övervikt som för hög BMI. Man kan ju räknas som överviktig även utan att ha nämnvärt med kroppsfett; muskler väger också mer än fett.<br /><br />Det finns andra mått som är mer relevanta, även om man sällan stöter på dem utanför facklitteraturen:<br /><br />Kvoten mellan midjemått och stussmått (kvinnor bör ha mindre än 0,8, män mindre än 1), <a href="http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=107190&l=sv&newsdep=130"target=_blank>bukhöjd</a>, och mätning av det viscerala fettet är alla bättre indikatorer på fetma än BMI, i stigande relevans.<br /><br />Visceralt fett fås av högt kortisol och högt insulin. Det sitter runt organen och ger inflammationer. Överviktiga män brukar ha mycket visceralt fett, det brukar kallas för ölmage, men även smala kan ha sådant ohälsosamt fett.<br /><br />Underhudsfett (bilringar och fett utanpå magen) verkar inte vara farligt på samma sätt som det viscerala fettet; åtminstone så är det bara om man opererar bort visceralt fett som man får en klar hälsoförbättring.<font style=""><o:p></o:p></font>Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-59529433913370122232011-01-15T23:59:00.001+01:002011-01-16T00:20:46.792+01:00D-vitamin revisitedEn kombination av studier och småbarn ledde till ett blogguppehåll som blev något längre än beräknat. Nu är Kost och hälsa emellertid tillbaka.<br /><br />I går <a href="http://svt.se/2.108068/1.2295258/barn_lider_av_d-vitaminbrist" target="_blank">hörde vi</a> varningar på nyheterna om en galopperande D-vitaminbrist hos barn, något jag varnat för tidigare vid flera tillfällen. I Finland vill man öka rekommendationerna, men det svenska Livsmedelsverket låter via sin halsstarriga representant Irene Mattison meddela att "för säkerhets skull" så kan vi inte ändra rekommendationerna här.<br /><br />Målet torde sättas till att förbättra hälsan i allmänhet och inte bara eliminera de allra värsta fallen av bristsjukdomar - vilket är i högsta grad uppnåeligt just när det gäller D-vitamin, detta eftersom det finns en uppsjö av resultat som styrker tesen att även mild D-vitaminbrist får ett besvärande genomslag genom kanske främst ett försvagat immunsystem. D-vitaminet - eller dess avsaknad - kan här utgöra droppen som urholkar stenen - inte genom sin tyngd, utan genom att ständigt falla - och försvårar allmänna och utbredda hälsoproblem som förkylningar, influensa, reumatism och diabetes till en punkt där de går från att vara besvär till att vara stora problem - på samhälls- såväl som individnivå. Vidare råder det mer eller mindre konsensus bland experter att överdosering av D-vitamin inte är ett problem, och nuvarande rekommendationer, även de nya finska rekommendationerna, är behäftade med en avsevärd säkerhetsmarginal i det avseendet. Med detta i åtanke väger Mattisons invändning att "man skall alltid vara försiktig när det gäller tillskott" ändå ganska lätt, i mitt tycke.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.freeclipartnow.com/d/39952-1/gold-letter-D.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 304px; height: 350px;" src="http://www.freeclipartnow.com/d/39952-1/gold-letter-D.jpg" alt="" border="0" /></a><br />För säkerhets skull borde istället SLV höja rekommendationerna minst till finsk nivå, och för säkerhets skull borde de flesta ta tillskott av D-vitamin - både barn och vuxna. Själv äter jag, som fortfarande ammande, ca 3000 IE.<br /><br />När ämnet nu aktualiserats vill jag ta tillfället i akt att här på bloggen presentera en text som tidigare utgjort underlag för ett faktablad om D-vitamin publicerat av <a href="http://www.konsumentsamverkan.se/" target="_blank">Sveriges Konsumenter i Samverkan</a> förra hösten:<br /><br /><blockquote><br /><span style="font-weight: bold;">Vad är D-vitamin?</span><br /><br />D-vitamin förekommer i flera olika former och de två huvudsakliga formerna är vitamin D2 och D3. D2 är en vegetabilisk variant som inte anses vara lika effektiv. D3 är den animaliska varianten och finns t.ex. i fet fisk (mest i sill och strömming), äggula och lever. D3 är därför det man ska köpa om man ska ha D-vitamin som kosttillskott.<br />På Apoteken säljs endast kapsyler med 400 IE, för högre dos krävs recept. I hälsofackhandeln däremot finns tillskott med både 1000 och 2000 IE styrka och blir dessutom betydligt billigare än de som Apoteket säljer.<br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Solvitaminet D3</span><br /><br />Människan är anpassad till ett liv i solen och det naturliga för oss är därför att få ett stort D-vitaminintag. Solljus är det optimala sättet att få i sig D-vitamin - kroppen reglerar själv upptaget och man löper ingen risk för överdosering.<br /><br />D3 kan bildas direkt i kroppen, till skillnad från andra vitaminer. När huden utsätts för solstrålning kan kolesterol omvandlas till D3, men det är bara mitt på dagen under sommaren som vi i praktiken kan bilda tillräckliga mängder. Det är bara när solen står högt på himlen som UVB-strålningen når fram till oss, så på vinterhalvåret när solen står lågt kan vi inte bilda D-vitamin ens mitt på dagen. Solarier använder alltid UVA-ljus men inte alltid UVB-ljus. Det senare krävs för att kunna få D-vitamintillskott den vägen. Fullspektrumlampor däremot innehåller alltid UVB-ljus och kan därför ge positiva hälsoeffekter.<br /><br />Tyvärr har många blivit onödigt uppskrämda för att vistas i solen, på grund av rädsla för hudcancer. Solen är dock inte farlig om man solar med måtta, utan tvärtom mycket viktig för vår hälsa. Solskyddsmedel hindrar faktiskt D-vitamin från att bildas i huden, vilket givetvis är ett problem. Det bästa är att börja sola lite försiktigt och inte använda solskyddsmedel.<br />En annan sak att tänka på i sammanhanget är att inte duscha med tvål direkt efter solbad, eftersom det tar en viss tid för att det D-vitamin som bildats på huden ska tas upp.<br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Vilka effekter har D-vitamin?</span><br /><br />Allt fler studier <a href="http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=6279" target="_blank">visar att</a> D-vitamin är väsentligt för vårt immunförsvar. Redan på 80-talet visades att D-vitaminbrist kan orsaka högt blodtryck och insulinresistens. Utöver detta är D-vitamin väsentligt för benstommen eftersom det reglerar balansen och underlättar upptaget av kalcium och fosfor. Kraftig D-vitaminbrist hos barn leder till rakitis, en sjukdom som ger deformerat skelett. Även tandhälsan är starkt kopplad till D-vitamin.<br /><br />I Sverige finns det ett statistiskt samband mellan graden av sjuklighet och hur långt norrut man bor; globalt sett är också många sjukdomar vanligare i nordliga länder, som t.ex. influensa, typ-1-diabetes och reumatism.<br /><br />Kontentan är att de flesta behöver kosttillskott med vitamin D3, åtminstone på vinterhalvåret. De som inte får solljus på sig - på grund av heltäckande klädsel eller inomhusvistelse - behöver kosttillskott även på sommaren. Detta kan vara särskilt aktuellt för t.ex. diabetiker, mörkhyade och äldre människor eftersom de har en sämre förmåga att bilda D-vitamin i huden.<br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Vilka doser rekommenderas?</span><br /><br />Faktum är att det rekommenderade dagliga intaget (RDI) av vitamin D3 är alldeles för lågt satt. I själva verket är RDI så lågt som 10 µg (400 IE) när studier visar på bra effekt först vid 25 µg (1000 IE).<br /><br />På innehållsförteckningar i Europa används ibland ytterligare ett annat värde för RDI, på 5 µg, och därför kan man bli missledda till att tro att de har ett tillräckligt D-vitaminintag. I Sverige har vi visserligen ett relativt högt intag av D-vitamin från kosten, 4,9 µg för kvinnor och 6,2 µg för män, men det räcker ändå inte långt. (Om en ljushyad person solar hela kroppen tills huden rodnar och blir solbränd, bildas minst 10 000 IE i huden, motsvarande 250 µg.)<br /><br />Studier har visat att låga doser D-vitamin inte gör någon större skillnad för hälsan, medan många studier tyder på att ett intag av 50 µg (2000 IE) och uppåt ger mycket större positiv hälsoeffekt. (Det bästa är förstås om man testar sin D-vitaminstatus, ett sådant test kan göras med blodprov men är än så länge ovanligt.)<br /><br />D-vitamin hör till de fettlösliga vitaminerna, och dessa kan bli farliga vid för höga doser - överkonsumtion av D-vitamin kan t.ex. leda till för hög kalciumnivå i blodet, och njursten. Risken för överdosering är dock liten. Uppgifter har förekommit i Läkartidningen om risker vid intag över 10 000 IE. Detta gäller naturligtvis vid intag under en längre tid dagligt kontinuerligt intag men inte för tillfällig terapeutisk dos.<br /><br />Eftersom D-vitamin är fettlösligt och lagras upp i kroppen behöver man inte sola eller äta tillskott varje dag. På vintern skulle man t.ex. kunna äta sitt tillskott två gånger i veckan, men i högre dos. Detta är en fördel för dem som har svårt att komma ihåg eller för barn som måste trugas. Kom också ihåg att D-vitamin behöver ätas tillsammans med fett för att man ska få ett bra upptag. Vissa tillskott innehåller också en fettkälla, men det är onödigt om man tar som vana att äta tillskottet i samband med en måltid som innehåller fett.<br /><br />Det finns mängder med studier som visar att personer med låga D-vitaminnivåer i blodet oftare har sjukdomar så som autism, depression, hjärtsjukdomar och fibromyalgi. De får också fler förkylningar och mer influensa.<br /><br />En mindre studie visar att ett tillskott av 1100 IE D3-vitamin <a href="http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/85/6/1586" target=_blank>minskar risken för cancer</a> väsentligt. Andra mindre studier visar att förkylnings- och <a href="http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2009/08/14/profylax-med-vitamin-d-och/index.xml" target=_blank>influensafrekvensen</a> minskar betydligt av D3-vitamin-tillskott. En lägre daglig dos vitamin D3 (800 IE) eliminerade säsongsvariationer och en högre (2 000 IE eller mer) eliminerade praktiskt taget alla symtom på övre luftvägsinfektioner.<br /><br />Numera rekommenderas D-vitamindroppar till barn under två år (tidigare innehöll dropparna även A-vitamin). Rekommendationen är 5 droppar per dag vilket ger 400 IE. Detta är en ganska låg nivå och 10 – 12 droppar per dag är bättre. Vi i Sverige får generellt i oss väldigt lite D-vitamin och samtidigt relativt mycket A-vitamin; eftersom dessa vitaminer motverkar varandra så har den sneda balansen lett till att intaget av A-vitamin har blivit för högt, vilket t.ex. har ökat risken för benskörhet. Vårt i relativa mått höga intag av A-vitamin har resulterat i att kostråden till gravida innebär uteslutande av lever, men egentligen handlar det mest om att vi får i oss för lite D-vitamin. Den observerade giftverkan hos A-vitamin kan alltså främst hänföras till underskott av D-vitamin.<br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Var finns D-vitamin i kosten?</span><br /><br />Magra mjölkprodukter är berikade med D-vitamin. Vanligtvis innehåller mjölkprodukter en del D-vitamin bundet till fettet men det försvinner när produkterna reduceras på fett. D-vitaminhalten i animaliska produkter brukar vara som högst på sensommaren eftersom djuren då har gått ute mycket i solen. Berikningen var från början till för att ersätta det D-vitamin som naturligt finns i mjölken, men har sedan använts som ett argument i sig för att rekommendera magra mjölkprodukter. Även margariner berikas med D-vitamin eftersom de inte innehåller något naturligt D-vitamin, till skillnad från det naturliga smöret som är den produkt som man försöker imitera.<br /><br />Som sagt är det mycket svårt att få i sig tillräckliga mängder D-vitamin från maten. Det krävs t.ex. 35 ägg eller 13 liter lättmjölk per dag för att man ska få i sig 2000 IE. Det enda livsmedel som i praktiken skulle kunna ge tillräckligt mycket D-vitamin är fet fisk, men 350 gram fet fisk är i praktiken orimligt att rekommendera som dagligt intag. Fisk kan ändå ses som en av förklaringarna till att inuiterna klarade sig så bra på sin ursprungliga kost.<br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Vad säger EU?</span><br /><br />Europeiska kommissionen bedömer att 2000 IE av D3 för vuxna och 1000 IE för barn är en nivå som med marginal är säker. Det finns studier som tyder på att 4000 IE per dag är ännu bättre.<br /><br />Sammantaget finns det mycket som talar för en allmän rekommendation av tillskott med D3-vitamin och det finns inte någon anledning att vänta på att ytterligare och större studier ska publiceras.</blockquote><br /> <br />PS: I motsats till SLVs repressiva reaktion står en artikel jag läste idag i Los Angeles Times: "<a target=_blank href="http://www.latimes.com/health/la-he-carbs-20101220,0,5464425.story">A reversal on carbs</a>". Här citeras professorer och nutritionsexperter som ger bilden av att ett paradigmskifte faktiskt inletts; det är i deras kretsar inte längre fettet utan de raffinerade kolhydraterna som ses som problemet. Till slut, när alla andra i världen svängt till de moderna och mer korrekta rönen, så kanske även stofiler som Mattison vågar ändra uppfattning - när det inte längre är det minsta kontroversiellt.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com25tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-75721529068762313762010-05-20T23:02:00.004+02:002010-05-20T23:09:53.932+02:00Om VegomytenI Sverige <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Vegetarian" target="_blank">är</a> 0.5% av befolkningen vegetarianer, dessutom finns det många semivegetarianer. Många vill äta vegetariskt för att de inte vill orsaka något dödande och väljer sonika bort alla animalier förutom mjölkprodukter.<br /><br />Veganer äter inga animaliska produkter alls. Lierre Kieth var vegan i tjugo år, främst av moraliska skäl. Hon ansåg att eftersom kor måste kalva varje år för att de ska kunna producera mjölk så bör man inte äta mjölkprodukter heller. Lierre Kieth var en hängiven vegan, men priset blev högt - hon blev deprimerad, fick fruktansvärda smärtor i hela kroppen och skelettet blev förstört. Nu har hon ändrat kosten och mår mycket bättre men skadorna på skelettet är oåterkalleliga.<br /><br />Efter tjugo år som engagerad vegan började hon undra ifall det verkligen var så hälsosamt, moraliskt och hållbart att människor utesluter kött i kosten. Hennes utförliga efterforskningar har resulterat i den utmärkta boken <a href="http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172411872" target="_blank">Vegomyten</a> som jag hoppas kommer väcka en del uppmärksamhet.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiES24m0x_MmUSsjVIHtp3QsO-KkugDZVGW1ARUxLeB1rbriCg0W6rOlmfgHPJt59CTe4Ah4gXRYbQjvb8ickTJCX0MYFTX7_xrtNSk3HAMjEJT75Bc6y3ELxeH3CCovQPnM1Lu/s1600/vegomyten.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 200px; height: 279px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiES24m0x_MmUSsjVIHtp3QsO-KkugDZVGW1ARUxLeB1rbriCg0W6rOlmfgHPJt59CTe4Ah4gXRYbQjvb8ickTJCX0MYFTX7_xrtNSk3HAMjEJT75Bc6y3ELxeH3CCovQPnM1Lu/s400/vegomyten.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5473084481857856722" border="0" /></a><br />Boken är intressant och bemöter de argument som brukar framföras av veganer och vegetarianer för att människor ska utesluta animalisk mat. Ibland blir det humoristiskt, som t.ex. idén om att sätta upp stängsel på savanner så att rovdjuren inte ska kunna äta upp gräsätarna. - Det skulle ju vara ödesdigert inte bara för rovdjuren utan även för gräsätarna som bara skulle bli fler och fler till dess att alla växter dör av den allt för idoga betningen.<br /><br />Egentligen är det ju ganska självklart att det behövs rovdjur, ett exempel är rådjuren i USA - de blir bara fler och fler på grund av att det inte finns tillräckligt med rovdjur; resultatet blir allt mindre skogar.<br /><br />Boken tar också upp det ologiska i att folk mest bara värnar om människolika söta djur. Keith påpekar även att vissa växter också beter sig som djur och borde väl isåfall också skyddas? det finns t.ex. träd som inte klarar sig ensamma trots att det finns tillräckligt med näring i jorden. Ett annat exempel är osjälviska växter - de offrar sig själva för att rädda andra växter i samma art - vissa exemplar av en trädart har giftig bark men inte alla. På så sätt utvecklar inte djuren resistens mot giftet eftersom de ändå får tillräckligt med mat och trädarten klarar sig på lång sikt. Mycket fascinerande!<br /><br />När Keith förstod hur jordbruk fungerar blev det för henne tydligt att dödande är oundvikligt. Vegetabilier kan inte växa utan näring i jorden, vilket fås från döda djur i någon form. Konstgödsel tillverkas ofta från fossila bränslen - i princip döda dinosaurier.<br /><br />Det mest chockerande med boken för min egen del är hur oerhört skadligt jordbruk är för jorden. Nuförtiden brukar man ju få höra att man ska äta vegetariskt för miljöns skull, men Keith argumenterar för att man borde göra tvärtom. Vi borde alltså äta mer animaliskt, men givetvis bör det då vara från djur som ätit gräs istället för spannmål. Tyvärr är spannmålspriserna dumpade på grund av ett utbrett bidragsstöd till bönder och därför blir konstigt nog kött från gräsätande djur ganska mycket dyrare än det vanliga spannmålsuppfödda köttet.<br /><br />Jordbruk av ettåriga grödor som t.ex. spannmål tär på mineralreserverna i jorden och ofta också på vattenreserverna. På många områden i världen behövs stora mängder konstbevattning för att det ska gå att odla spannmål. Detta har resulterat i att många floder sinat och därmed dör de djur och växter som är beroende av vatten och djurliv från floden. Ett exempel är björnar som inte längre kan äta lax. Om det inte blir någon förändring i världens jordbruk kommer ännu fler floder sina.<br /><br />För att åkermark ska kunna återhämta sig behöver man tillsätta spillning och döda djur i någon form. Tyvärr görs inte detta på något bra sätt. Det <a href="http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.299675" target="_blank">slam</a> som tillsätts i jordbruket är fullt av föroreningar, som t.ex. kadmium. Kadmium har jag skrivit om <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2009/03/kadmium.html" target="_blank">tidigare</a>. <a href="http://www.gunnarlindgren.com/" target="_blank">Gunnar Lindgren</a> har också skrivit mycket om slamproblematiken.<br /><br />Det är även brist på mineralgödsel, <a href="http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.320145/peak-fosfor-vi-kommer-att-fa-se-matpriserna-skjuta-i-hojden" target="_blank">vilket</a> kommer att leda till höjda matpriser. I första hand kommer det bli brist på fosfor. En förändring krävs så att inte fosforn rinner ut i vattendrag och leder till övergödning - t.ex. bör man <a href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/mata-faglarna-daligt-for-sjon-1.1108262" target="_blank">sluta</a> mata fåglar med bröd.<br /><br />Boken Vegomyten är tänkvärd och tar upp många problem med dagens jordbruk, och är på så sätt en mycket bra bok. Tyvärr svävar författaren ut i det närmast löjeväckande när det kommer till analys och förslag på åtgärder. Hon vill gärna väva in en feministisk agenda i problematiken och jag tycker inte om hennes förslag om hur man ska rädda världen - t.ex. pläderar hon för att avstå från att skaffa barn.<br /><br />Jag håller förstås med om att vi måste komma ifrån oljeberoendet vi har i världen, om inte annat för att oljetillgången kommer minska. Det <a href="http://cornubot.blogspot.com/2010/05/peak-fosfor.html" target="_blank">krävs</a> ca 10 kalorier olja för att producera 1 kalori mat.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com50tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-20422368500594620432009-10-07T16:58:00.000+02:002009-10-07T16:58:56.153+02:00Kampanjer och prioriteringarJust nu är många engagerade i rosa-bandet-kampanjen, en kampanj som länge har fått väldigt mycket uppmärksamhet. I sig är det förstås inget fel med det, men det känns samtidigt en aning snett att så många lägger så mycket resurser och engagemang på just bröstcancer. Prostatacancer - som ändå är Sveriges vanligaste cancerform - är det t.ex. förhållandevis lite tal om.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://kampanj.rosabandet.se/" target="_blank"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 82px; height: 102px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizZvHyDlelkMSAeCsbhxFx8etPE2rKFYP1jbNGlDR1ywTJSCaMs4dyTDyolfARHl8EyLVnuaYBF4z6loBtYVQ8SeI5RQC6ffo0SvR6Ak5V2K0zMqULIC0gO9hxH6zbffm3MzAz/s400/rosa+bandet.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5389867062714513010" border="0" /></a><br />Det är många som förespråkar allmän screening av äldre män för att hitta prostatacancer, men det är ett <a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/test-for-prostatacancer-opalitligt-1.960514" target="_blank">osäkert test</a> och det finns många andra åtgärder som torde vara mer samhällsekonomiskt lönsamma; visserligen hittar testet en del cancerfall, men det leder också till att en mängd människor blir opererade i onödan vilket kan leda till impotens och inkontinens.<br /><br />Att miljögifter skulle öka risken för prostatacancer är osannolikt, åtminstone i den utsträckning som det skrevs om i förra veckan. Det vetenskapliga stödet för att miljögifter skulle vara en stor förklaring till den ökade frekvensen av prostatacancer finns inte.<br /><br />Nyligen <a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/egen-koll-av-brost-doms-ut-av-forskare-1.964614" target="_blank">skrev</a> DN att forskare kommit fram till att egen kontroll av bröst inte minskar dödligheten i bröstcancer, ändå <a href="http://www.dn.se/nyheter/chattar/chatt-om-cancer-1.962402" target="_blank">fortsätter</a> Elizabet Johansson från Cancerfonden att rekommendera äldre kvinnor att regelbundet kontrollera sina bröst. Effekten kan bli att människor går och oroar sig för att brösten känns konstiga helt i onödan - och vissa blir också behandlade i onödan.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.rodafjadern.se/" target="_blank"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 200px; height: 267px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAltOc1oljSZDCiJoV3UpkMecNBh0TkEMriQLqhhCyP8L1FqyfMphfi-TeuzaUhmcMxOeVXjehHvBuBF4CocPRbB1ZuGwjsDmkyxERlo4O6O3z5J_3o2nIRuGicIw94fFArQkZ/s400/r%C3%B6da+fj%C3%A4dern.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5389866280733392482" border="0" /></a><br />Personligen känner jag mig mycket mer motiverad att stödja röda fjädern-kampanjen än cancerforskning, eftersom cancerforskningen ändå får så mycket uppmärksamhet. <a href="http://www.rodafjadern.se/t_resource_04.php?page=10" target="_blank">Röda fjädern</a> stödjer forskning angående beroendesjukdomar, något som kostar samhället enorma pengar och orsakar stort mänskligt lidande, både för de drabbade men också för de anhöriga. Konstigt nog så läggs det förvånansvärt lite pengar på sådan forskning med tanke på hur vanligt det är och hur mycket pengar beroenden kostar samhället. Kanske tror människor fortfarande att beroenden bara är ett tecken på dålig karaktär? I själva verket så är beroenden en sjukdom på samma sätt som cancer - beroenden innebär att man har en hjärna som är sjuk.<br /><br />Det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt att lägga mer resurser på att hjälpa de som är beroende. Liksom många andra sjukdomar så underlättas ett tillfrisknande av en kostomläggning, t.ex. mer naturlig mat, mindre socker, mer omega-3, mindre omega-6 och mer D-vitamin.<br /><br />Samhället skulle förmodligen göra enorma vinster på att ge allmänna rekommendationer om D-vitamintillskott (även om det för de flesta inte behövs på sommaren) eftersom det hjälper mot så många olika sjukdomar. Läkare skulle också i högre grad kunna kontrollera D-vitaminnivåerna i blodet istället för att ägna tid och pengar åt en massa pseudovariabler så som totalkolesterol. För tillfället så görs det intensiv reklam för <a href="http://www.becelproactiv.info/sv/" target="_blank">Becel pro.activ</a> - en produkt vars förmenta förtjänst är att den sänker kolesterolet. Samtidigt finns inga belägg för att en sänkning av kolesterolet i sig skulle vara hälsosamt; tvärtom så visar studier att de som har ett lågt kolesterol får en ökad sjukdomsrisk. Personer med lågt kolesterol drabbas t.ex. oftare av depressioner. Oavsett så är margarin i allmänhet väldigt onyttigt, och i synnerhet <a href="http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/fettdebatt/samarbslut.htm" target="_blank">Becel </a>pro.active. (Bregott, vilket faktiskt är definierat som ett margarin, är undantaget i sammanhanget.)<br /><br />Nu är det för övrigt en bra tid på året att börja med D3-tillskott, eftersom solen inte längre ger någon D-vitaminbildning i huden. D-vitamin är <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2009/04/d-vitamin-skydd-mot-insulinresistens.html" target="_blank">bra</a> mot det mesta men många kosttillskott kostar ganska mycket om man vill få i sig en bra dos så därför tänkte jag tipsa om det billigaste preparatet som jag har sett: Vitamin D3 från Bättre hälsa. Man kan köpa det <a href="http://www.shopping4net.se/Haelsokost/Vitaminer/A-D-E-K/Vitamin-D3-Baettre-Haelsa.htm" target="_blank">härifrån</a>. Jag rekommenderar en till två tabletter per dag á 2000 IE för vuxna och en tablett varannan dag till barn under 10 år, eller motsvarande mängd från D-droppar.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.flickr.com/photos/66164549@N00/2411042173/" target="_blank"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 262px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8WO4bN0iQPcwByFUKW7JIGekNZxm2y7_XrKiqJ6Ulp_93jZKBX1pBYZ48JIOFX6nRnl97vEh7XjK29shsX3UFTJYHmKoUNoDoAR9EDHoWbaEWVnC1JpZGeKnyx-bq0aWC106S/s400/lamm.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5389865520754436706" border="0" /></a><br />D3 från kosttillskott utvinns från ull. (Djur liksom människor bildar D-vitamin i huden eller pälsen utifrån kolesterol om man får UVB-ljus på sig). Katter får i sig D-vitamin genom att slicka sin päls. Det finns också en vegetabilisk variant av D-vitamin, D2, som t.ex. finns i kantareller. Den behöver omvandlas i kroppen till D3 och behövs därför i mycket större doser för att få samma effekt.<br /><br />Jag vill i sammanhanget tipsa om en utmärkt och faktaspäckad <a href="http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/granskar/granskaridx.htm" target="_blank">artikel</a> om D-vitamin som man får del av om man blir medlem i <a href="http://www.konsumentsamverkan.se/" target="_blank">Sveriges Konsumenter i Samverkan</a>. Prova på-abonnemang kostar 100 kr.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com21tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-87990629916018297412009-08-22T21:55:00.000+02:002009-08-22T21:55:14.929+02:00GraviditetsbesvärJag är gravid i 24:e veckan. Jag mår bra och är väldigt glad över att vänta barn. Vi har försökt få barn under flera års tid, men det var svårt eftersom jag hade mycket oregelbunden menstruation och dessutom verkade jag periodvis inte ens ha någon ägglossning, framförallt när jag åt väldigt fettsnålt.<br /><br />För många som har svårt att få barn så är lågkolhydratkost effektivt, men inte alla. Den vanligaste anledningen till att kvinnor har oregelbunden mens är <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/PCOS" target="_blank">PCOS</a>, en sjukdom som är kopplad till insulinresistens. Det finns gott om studier som visar att kvinnor med PCOS blir hjälpta av lågkolhydratkost.<br /><br />För mig kom mensen tillbaka när jag ökade på fettet och minskade lite på kolhydraterna, men den började återigen krångla när jag minskade för mycket på kolhydraterna. Andra kvinnor har blivit av med mensen efter att de börjat med lågkolhydratkost, särskilt vanligt hos kvinnor som tidigare mått bra och haft regelbunden menstruation.<br /><br />Min slutsats blir, som många gånger förr, att vi är olika och att var och en måste prova ut vad man mår bra av.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.flickr.com/photos/mestreech/1141289549/" target="_blank"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 266px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgfP_GBAWzE7wk9RewMzptIi5eaCBtE72WbaYOQE7Tqx0ZSeKT0CQ1nk_pIfoki0sXsYlYtmqFGnc2iXZ9zx01ca3ycJyCSMF2iZZ1cyrV5AGDgGEzfGepuz6pPslRm0X4nYrfx/s400/flickrmage.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5372877144602589602" border="0" /></a><br />Nu är jag alltså gravid och får därför ofta frågor om hur jag mår. Särskilt vanligt i början är frågor kring huruvida man är illamående, och just illamående har jag knappt känt av alls. Givetvis kan det bero på en massa olika saker, men intressant i sammanhanget är att de vanliga kostråden antagligen förvärrar problemet - särskilt att man ska äta fettsnål mat och snabba kolhydrater i form av torra kex när man blir illamående. Det kan visserligen hjälpa för stunden, men givetvis vill man slippa återkommande illamående och då är det ingen bra idé att proppa i sig skorpor. Hormonsvängningar är kopplade till blodsockersvängningar och därför är det bättre med långsammare kolhydrater.<br /><br />Dock har vissa gravida svårt för att fortsätta äta så mycket fett som de gjort tidigare. I sådana fall kan det vara bra att höja proteindelen och äta mer långsamma kolhydrater. Personligen tyckte jag att det gick utmärkt att äta fett, även om jag inte är någon extrem på området och faktiskt har jag trivts bättre med kolhydratsnål mat sedan jag blev gravid.<br /><br />Tragiskt nog är många gravida rädda för fett vilket ofta leder till en väldig hunger; kött och fett är otroligt effektivt när man är så där hungrig så att det känns som ett hål i magen.<br /><br />Som många andra gravida har jag periodvis varit väldigt hungrig och har därför ätit mer än vanligt, framförallt har jag ätit lite oftare. Dock har jag inte gått upp speciellt mycket i vikt, till skillnad från de som följer gällande kostråd. Fettsnål mat mättar mest för stunden och är dessutom mer fettinlagrande än kolhydratsnål mat.<br /><br />Ett annat vanligt problem hos gravida är foglossning, något som inte var uppfunnet för några decennier sedan. Givetvis hade kvinnor sådana besvär förut också, men det hade ingen särskild benämning. Det verkar också som att foglossning är vanligare nuförtiden, vissa hävdar att det skulle bero på utbredd p-piller-användning. Jag vet inte om det ligger något i det, men foglossning är i alla fall kopplat till hormoner.<br /><br />Jag fick känning av foglossning relativt tidigt, i vecka 16-17 - ont i ryggen och obehag när jag gick. När jag förstod att det var foglossning så ökade jag på mina tillskott med magnesium, eftersom jag läst om flera som blivit av med foglossning av relativt rikliga mängder magnesium. Själv tar jag ett piller med både kalcium och magnesium eftersom jag knappt äter några mjölkprodukter alls förutom ghi. För de som äter mycket ost kan det räcka med magnesiumtillskott. Det är bra att tänka på proportionerna mellan magnesium och kalcium eftersom de motverkar varandra i kroppen.<br /><br />Dagens mjölkprodukter innehåller lägre halt magnesium än förr i tiden, så det skulle ju kunna vara en anledning till att foglossningsbesvär har blivit vanligare.<br /><br />Andra besvär gravida brukar ha är hård mage och vadkramper, även mot detta brukar magnesium hjälpa. I annat fall kan det bero på vätskebrist. Vid övergång till lågkolhydratkost är det många som får nattliga vadkramper och det har att göra med att man lätt får magnesiumbrist när kroppen anpassar sig.<br /><br />Magnesium gör så att musklerna slappnar av och för de som har problem med för tidiga sammandragningar så är mer magnesium att rekommendera. Magnesium kan i förlängningen förhindra för tidig födsel.<br /><br />Jag har inte läst någon studie om foglossning och magnesium, men erfarenhetsmässigt så tycker jag att man ska prova att höja sitt magnesiumintag även om långt ifrån alla upplever någon förbättring - risken man tar är framförallt att man blir väldigt lös i magen, då får man minska magnesiumdosen. Prova med 400-500 mg per dag, helst magnesiumsulfat eftersom det ska ha bättre kramplösande effekt.<br /><br />I sammanhanget bör man också tänka på sitt kalcium och D-vitaminintag eftersom de samverkar med magnesium. Brist på D-vitamin ökar risken för många smärttillstånd som t.ex. migrän och antagligen även foglossning.<br /><br />Smärta påverkas även av en dålig fettsyrabalans och hög insulininsöndring eftersom det ökar "de onda" eikosanoiderna. Minska alltså på omega-6 och kolhydrater, särskilt de snabba och söta. Detta är rimligtvis en del av förklaringen till att <a href="http://www.kostdoktorn.se/fri-fran-kronisk-vark-och-35-kilo"target=_blank>vissa kvinnor</a> som haft ihållande foglossning i åratal blivit besvärsfria efter övergång till lågkolhydratkost. Foglossning har som sagt med hormoner att göra, så troligtvis kan det förbättras även av motion.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.flickr.com/photos/ruiguerra/123306943/" target="_blank"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 266px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3P-MRXryiyrA4wlZH4vg5ihUyp4H9IUUtkzfdtX7i86ol9igk7xWk9ayOXmw_wdLnWIJVPl33OveWg-tWJOl4GSgTkh4_mPqCYnyUkh5GFhOF1cZJPV_6Yao3yY8oXebcMaga/s400/flickrgravid.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5372877403582953522" border="0" /></a><br />Ett annat vanligt problem hos gravida är <a href="http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1512" target="_blank">RLS</a>, dvs en slags pirr i benen som gör att man har svårt för att sitta eller ligga still. Ca 30% får sådana besvär, och de uppstår framförallt på natten. Jag har på sistone fått så ibland när jag varit uppe alldeles för sent. RLS finns i många varianter, men relativt vanligt är att det har med järnbrist att göra, B12 och folsyrabrist är också vanligare hos de med RLS.<br /><br />RLS är liksom många andra graviditetsbesvär hormonrelaterat. I det här fallet hjälper ofta läkemedel som höjer dopaminupptaget; därför torde ordenlig motion och högre köttintag också kunna underlätta.<br /><br />Nu mår jag alltså bra förutom lite RLS och stundtals idoga toalettbesök. Ibland har jag varit ovanligt sugen på räkor respektive sura frukter och bär, men det upplever jag inte som något problem.<br /><br />Jag har inte haft något problem med svullna ben eller sura uppstötningar, det är också vanligt hos gravida. Vad gäller svullna ben så tror jag att det beror på att jag inte äter så mycket kolhydrater, därutöver skulle det kunna bero på högt saltintag. Jag tror att sura uppstötningar kan ha med rikligt sockerintag att göra och i viss mån intag av mjölkprodukter.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com39tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-47217952551526399252009-08-05T16:35:00.000+02:002009-08-05T16:36:22.933+02:00Är frukt godis?Länge har frukt varit synonymt med nyttigt, men i samband med att lågkolhydratkoster blivit mer populära och fler studier på fruktos kommit fram så har frukten blivit mer <a href="http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article5052459.ab"target=_blank>ifrågasatt</a>.<br /><br />Vad skulle det då vara för fel på frukt? Som jag tidigare har <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2008/03/r-frukt-ursprunglig-fda.html"target=_blank>skrivit</a> så är den frukt som äts nuförtiden väldigt olik den ursprungliga frukt som fanns innan jordbruksrevolutionen. Sådan frukt var t.ex. inte så söt. Att frukter är söta beror dels på deras innehåll av rent fruktos och dels på socker, vilket till hälften består av fruktos och till hälften av glukos.<br /><br />Studier visar att rent fruktos i större mängder är mer fettinlagrande än glukos och att sockerarten också försämrar mineralupptaget och insulinkänsligheten. Dålig insulinkänslighet kan leda till typ-2-diabetes.<br /><br />Dock är det <a href="http://www.dn.se/opinion/debatt/livsmedelsverket-morkar-att-du-blir-fet-av-frukt-1.857034"target=_blank>svårt att veta</a> hur man ska överföra <a href="http://www.jci.org/articles/view/37385/version/4"target=_blank>studieresultat på rent fruktos</a> på frukt. Frukt innehåller trots allt inte så mycket fruktos, åtminstone inte jämfört med sockerhaltiga livsmedel - med undantag för torkad frukt, i synnerhet russin.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.flickr.com/photos/8363028@N08/3050922569/"target=_blank><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 267px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh096UFnxR1n_jW4HWJ1uP7Y3QHrCs6JuEycxBMSLSR5cs1IF91ICiqV_mD3HbcJo0i_fGGH8vSefinWbzc_YwndqtyAbIiyFdiIuYT1rYNYltrCaamGfylOqBZT4bI5w_ePhPL/s400/%C3%A4pplen+och+vindruvor.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5366483671814998434" border="0" /></a><br /><a href="http://johannaskost.blogspot.com/2008/05/fruktos.html"target=_blank>Fruktos</a> är särskilt aptitstimulerande, och vissa har stora problem med att vara måttfulla med fruktosrika frukter. Visserligen innehåller frukt en del vitaminer och mineraler, men den söta smaken tenderar alltså att ge sötsug och högre aptit. För den som äter mycket sötsaker upplevs kanske inte frukt som så sött, precis som vissa tycker att vanlig mat är smaklös för att de är vana vid stora mängder salt och peppar.<br /><br />I stor utsträckning så är det själva smaken av sött som ger problem och det är en förklaring till att man kan få problem med frukt om man minskar på kolhydraterna, även om man inte hade det tidigare; lägre kolhydratintag brukar nämlighen ge betydligt känsligare smaklökar. Sötmans stimulans av aptiten är, menar jag, det största problemet med frukt. Eftermiddagens fruktstund kanske ger en tillfällig mättnad, men leder i förlängningen till mer <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2008/11/stsug-och-varfr-man-ter.html"target=_blank>sötsug</a> och överlag större aptit på kvällen.<br /><br />Frukt är faktiskt inte så mättande, speciellt inte de fruktosrika som t.ex. gröna druvor, äpple och päron - men om man inte har problem med sötsug eller för stor aptit kan man gott äta någon frukt per dag. För vissa är det till och med en fördel, eftersom för liten aptit inte heller är bra.<br /><br />En av anledningarna till att fruktos stimulerar aptiten har med ghrelin att göra. Hungerhormonet ghrelin ökas mer av fruktos än av andra kolhydrater.<br />Ghrelin ökar i sin tur nivån av tillväxthormon - därmed kan mycket sötsaker göra barn långa, och tvärtom. (Kortväxthet är vanligt hos barn som på grund av epilepsi äter väldigt lite kolhydrater.)<br /><br />Så för att anknyta till rubriken; tycker jag att frukt är godis?<br /><br />Både ja och nej faktiskt, beroende på vilken frukt det gäller och vem som äter den. Det är förstås skillnad på t.ex. en kiwi med dess höga halt av C-vitamin, och på relativt näringsfattiga äpplen. Visserligen är äpplen fiberrika men de är ovanligt fattiga på antioxidanter samtidigt som de är ovanligt rika på fruktos. Jag har dessutom <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2008/06/fruktosmalabsorption.html"target=_blank>fruktosmalabsorbtion</a> så jag avstår själv helt från äpplen och päron på grund av deras höga andel fruktos. (Fruktosmalabsorbtion är väldigt vanligt, särskilt hos barn.)<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.flickr.com/photos/scrapbooklady/2171899903/"target=_blank><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinxqgnwu74LdCNwWDpLvShZ7xsLQy6FvHa2OM6LYHLMtBNzsL5sL2L58dje-ISo63IkOVaLEABTPtA0Oo1fybzm0rBGhQ972BFta_GOswkuVkkNVqSt4nXXyw7j7YCUJ4Pp1C-/s400/godis.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5366484059326818514" border="0" /></a><br />Givetvis är godis och läsk ett mycket större problem än frukt, även om de alla tenderar att överstimulera aptiten. Som alltid när man funderar på vad som är nyttigt får man väga fördelar och nackdelar mot varandra. Problemet har varit att knappt någon har påtalat fruktens nackdelar förrän nyligen, men för den sakens skull ska vi inte glömma bort dess fördelar. Näringsinnehållet <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2006/11/grnsaker-bttre-n-frukt.html"target=_blank>är lägre</a> än för grönsaker, men frukt har åtminstone något innehåll av mineraler och antioxidanter. Tragiskt nog så är det ju många livsmedel som inte har några nyttigheter i sig alls, och givetvis är det sådant vi borde utesluta ur kosten - de flesta livsmedel har ju någon nackdel.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com15tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-31822348993234954602009-07-02T01:20:00.000+02:002009-07-02T01:23:58.715+02:00Sug efter alkohol<a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/hormon-styr-suget-efter-sprit-1.900978"target=_blank>DN</a> och <a href="http://svt.se/2.108068/1.1610509/hungerhormon_bakom_alkoholberoende"target=_blank>SVT</a> skrev igår om att hormonet ghrelin ökar suget efter alkohol. Studier på råttor visar att de som fått en injektion med ghrelin i större utsträckning väljer alkolhol framför vatten.<br /><br />Jag har <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2007/05/matsmltning-och-mttnad.html"target=_blank>skrivit</a> om ghrelin vid ett <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2008/11/stsug-och-varfr-man-ter.html"target=_blank>flertal</a> tillfällen tidigare, men här kommer i alla fall en kortfattad beskrivning. Ghrelin är ett hormon som höjer aptiten och utsöndras när magsäcken börjar bli tom, det innebär att mat som snabbt går genom magsäcken ger mer ghrelinutsöndring - till exempel flytande föda, kolhydrater, och i synnerhet söta drycker.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5Rmmxk61ilF4nTbuZZsKwwc9cdkeYzAvyIZ-iystrUG3YLj9JpnUhPnRCASukyfSkg2HWT4gA3u58VFiCllTjONmkcRyQ-HpYpieJ_q4-QMl8EZEzaQQrE_EmEIiIdKZlIOxa/s1600-h/r%C3%B6da+fj%C3%A4dern.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 200px; height: 267px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5Rmmxk61ilF4nTbuZZsKwwc9cdkeYzAvyIZ-iystrUG3YLj9JpnUhPnRCASukyfSkg2HWT4gA3u58VFiCllTjONmkcRyQ-HpYpieJ_q4-QMl8EZEzaQQrE_EmEIiIdKZlIOxa/s400/r%C3%B6da+fj%C3%A4dern.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5353573289399449090" border="0" /></a><br />Fruktos ger större ökning av ghrelin än vad glukos ger, därför höjs aptiten mer av söta saker än av andra kolhydrater. Socker består till hälften av fruktos och är den klart största källan till fruktos, även äpplejuice, päronjuice och söt torkad frukt innehåller stor andel fruktos.<br /><br />Många människor som har haft svårt att hålla igen på alkohol tycker att det blir mycket lättare efter en kostförändring med mindre kolhydrater och mer fett. Det kan bero på saker som bättre fettsyrabalans och mindre tillsatser, men en stor del av av förklaringen är nog också en skillnad i ghrelinutsöndring. Fett och protein går långsammare genom magsäcken än kolhydrater och då uteblir den kraftiga ghrelinhöjningen som i sin tur ger sug efter alkohol.<br /><br />Många beroenden liknar varandra och jag är övertygad om att minskat kolhydratintag och framförallt minskat intag av söta saker skulle underlätta för alla som har beroendeproblem. Kopplingen till kosten finns inte alls med i DN-artikeln, däremot nämner de möjliga läkemedelsbehandlingar med ghrelinhämmare. Det brukar dock sällan bli lyckat när man blockerar ett visst hormon, ghrelin ger också pigghet och klarsynthet och väldigt lågt ghrelin kan därför ge trötthet och trögtänkthet.<br /><br />Människor är olika och vissa har särskilt lätt för att fastna i beroenden. Tidigare i vår var jag på en mycket intressant föreläsningsdag anordnad av Hjärnfonden, där bland annat <a href="http://www.bittensaddiction.com/"target=_blank>Bitten Jonsson</a> pratade. Hon pratade mycket om likheten mellan olika beroenden; det är t.ex. vanligt att före detta alkoholister utevecklar ett sockerberoende. Annika Dahlström tog också upp könsskillnader gällande beroenden; kvinnor drabbas lättare av beroenden, på grund av sina högre östrogennivåer. Dessutom är de känsligare än män och får därför skador snabbare. Kvinnors drogintag är högst kring ägglossningen. Män med högt testesteron dricker mer alkohol och blir också mer aggressiva i berusat tillstånd. Östrogen å andra sidan motverkar aggressivt beteende och berusade kvinnor blir sällan aggressiva.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNLhA9S740Sz-omFfMT2JXldqluUfKwKmnASpnavOFAXdBIH95-llg0iUagSsk_GPGUrmYIIhB_jE_kI__LQL8VwjQOaKvCeIT0kzmpScde3HAuVEj6ykgoIFnDeQtd8pOE4hg/s1600-h/beroendedag.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNLhA9S740Sz-omFfMT2JXldqluUfKwKmnASpnavOFAXdBIH95-llg0iUagSsk_GPGUrmYIIhB_jE_kI__LQL8VwjQOaKvCeIT0kzmpScde3HAuVEj6ykgoIFnDeQtd8pOE4hg/s400/beroendedag.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5353573211330161842" border="0" /></a><br />Tyvärr har beroenden länge varit tabubelagda; jag håller med Bitten Jonsson om att beroenden borde ses som en sjukdom - en kronisk, obotlig, svårbehandlad hjärnsjukdom som drabbar hjärnans belöningssystem. Beroendesjukdomar är kostsamma för samhället, men det satsas förhållandevis lite pengar på sådana sjukdomar. Vill man stödja forskningen om beroenden kan man göra det genom <a href="http://www.hjarnfonden.se/t_resource_03.php?text_name=ge_en_gava&menu_ref=gavor"target=_blank>Röda fjädern</a>.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-47042656609927369052009-06-09T16:22:00.005+02:002009-06-09T16:50:20.218+02:00Att bränna sigGivetvis är det inte nyttigt att bränna sig, men solljus är ändå nyttigt.<br /><br />Huden bildar D-vitamin om den får sol på sig. Det tar sedan upp till 48 timmar för allt D-vitamin att tas upp, så helst ska man inte tvätta sig med tvål under den tiden (bara vatten påverkar däremot inte så mycket.) D-vitamin är <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2009/04/d-vitamin-skydd-mot-insulinresistens.html" target="_blank">väsentligt</a> för ett välfungerande immunförsvar.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGutK6WmYS0IgIvvy6xNX9sR2LolQyCy4u130LRgvzj0VOGjmHrQKYedTxoOPqO6PYhpuMRle9bV6pmK3ZAai7tmsoSQuLLEDZ3Vj3Qx1haa6RUf91p3hyoe8F1bD0PeK8NwFC/s1600-h/Solbok.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 285px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGutK6WmYS0IgIvvy6xNX9sR2LolQyCy4u130LRgvzj0VOGjmHrQKYedTxoOPqO6PYhpuMRle9bV6pmK3ZAai7tmsoSQuLLEDZ3Vj3Qx1haa6RUf91p3hyoe8F1bD0PeK8NwFC/s400/Solbok.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5337262967755155378" border="0" /></a><br />Fortfarande anser många att vi i första hand bör betrakta solen med försiktighet och rädsla, på grund av hudcancerrisken. <a href="http://www.dn.se/opinion/debatt/hudcancern-femfaldigad-bland-solande-svenskar-1.863547" target="_blank">DN debatt</a> handlade om detta för ett tag sedan. Skrämselpropaganda angående solstrålning kommer från flera håll; tydligen får skolbarn en folder om just detta, läs mer om detta på <a href="http://blogg.passagen.se/millimetervagor/entry/staten_skr%C3%A4mmer_barn_f%C3%B6r_solen" target="_blank">Toxiska epistlar</a>.<br /><br />Det är <a href="http://www.dn.se/nyheter/doktorn-ordinerar-risker-i-lagom-dos-1.648526" target="_blank">aldrig</a> bra att ta en viss risk på <a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/mat-oroar-mer-an-terror-1.872389" target="_blank">för stort allvar</a>. Det finns så mycket som är farligt, och det är omöjligt och dessutom dumt att försöka skydda sig mot allt som är farligt. Farliga saker är faktiskt ofta bra eftersom det härdar oss, om dosen är lagom vill säga. Solstrålning övar liksom annan radikalbildning upp vårt egna antioxidantförsvar så att vi klarar av solstrålningen bättre i framtiden. Dessutom gör UVB-strålning att huden blir tjockare och därmed tåligare.<br /><br />Vi klarar av små mängder av olika gifter bättre än mer av en viss sorts gift. Egentligen tycker jag dock att hela frågan om solning är fånig, för även om jag och många andra förespråkar solning är det ingen som tycker att man ska ligga och pressa flera timmar mitt på dagen; däremot är det tragiskt om folk är rädda för solen, för det D-vitamintillskott vi får från maten är inte tillräckligt. Skribenterna på DN-debatt hävdar att vi får tillräckligt från den berikade maten, men ett intag är inte tillräckligt bara för att det uppnår det rekommenderade dagliga intaget (RDI).<br /><br />För många vitaminer och mineraler får man en bättre hälsa av ett betydligt högre intag än RDI, i synnerhet gäller detta D-vitamin. Gällande kostråd innebär att vi rekommenderas äta ganska stora mängder berikat margarin för att vi ska få i oss D-vitamin. Margarin är inte på något sätt nyttigt och överhuvudtaget är det svårt att få i sig hälsosamma doser D-vitamin enbart från kosten, men med stora mängder fet fisk kommer man långt. Dock är det inte praktiskt möjligt för oss i Sverige att nästan uteslutande leva på fet fisk.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.flickr.com/photos/davidz/44914205/" target="_blank"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 266px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiiSye49Ec5UwqZOj53wkuAbvbM8usFU2empqw5XAT4aQgQQost4gwmu4XpVevni9f1eafywPA8Pezf6s9nzRQj8jHSzNyB7yPRMqY3ZgnxfVtfHQ65ykLgkdJz3w09NutByPNS/s400/sunbath.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5345336110428166466" border="0" /></a><br />En intressant fråga i sammanhanget är vad som är orsak och verkan; de som lätt bränner sig har i genomsnitt ett sämre immunförsvar än de som tål solen bra. De blir alltså oftare sjuka än andra. Risken för sjukdomar i huden <a href="http://74.125.77.132/search?q=cache:m0nrs8rDX_AJ:www.gunnarlindgren.com/matfettoallergi.pdf+fotoimmunosuppression&cd=4&hl=sv&ct=clnk&gl=se" target="_blank">ökar</a> om huden har ett dåligt immunförsvar, detta har med fotoimmunosuppression att göra. Försök på råttor visar tydligt att margariner och solrosolja (rikt på omega-6) ökar fotoimmunosuppressionen, medan smör nästan fullständigt upphäver den. Smör ger alltså huden ett bra immunförsvar medan margariner försämrar hudens immunförsvar. Fleromättat fett och margariner <a href="http://www.vof.se/forum/viewtopic.php?t=1067&start=90" target="_blank">försämrar</a> immunförsvaret och ökar risken för allergier och många sorters cancer, delvis beroende på omega-6 och delvis beroende på hur margariner tillverkas.<br /><br />Omega-3, A-vitamin,<a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/2071" target="_blank"> ett visst ämne</a> i broccoli och många <a href="http://abcnews.go.com/Health/Diet/Story?id=3500666&page=1">andra</a> <a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/2093" target="_blank">antioxidanter</a> kan också göra att vi får högre motståndskraft mot solen.<br /><br />Den som är känslig för solen kan också få bättre tolerans av ett kostombyte och av att sluta röka. Det kan tyckas märkligt men är fullt logiskt eftersom antioxianter skyddar mot radikalbildning. Solstrålning ger som sagt radikalbildning, och rökning likaså. Dock är (som jag nämnt förut) antioxidanter från naturliga källor överlägsna, en studie visar på <a href="http://abcnews.go.com/Health/Diet/Story?id=3500666&page=1" target="_blank">ökad hudcancerrisk</a> av antioxidant-tillskott.<br /><br />Den som trots allt måste vara ute i solen flera timmar mitt på dagen skyddar sig bäst med kläder. Ett solskydd kan eventuellt vara lämpligt att komplettera med, men det måste vara <a href="http://www.paulaschoice-eu.com/learn/en/sun-essentials/uvauvb-sun-protection-antioxidants" target="_blank">både </a>UVA och UVB-skydd. Det är främst UVA-ljuset som ökar risken för hudcancer. UVB-skyddet anges som en siffra, och det är det ljuset som ger upphov till D-vitamin.<br /><br />Om man inte är så känslig för solen är det förstås onödigt med solskyddskräm och faktum är att solsskyddskrämer är tämligen överskattade. De som använder solskyddskräm har nio gånger högre risk att få hudcancer, troligtvis beror det främst på att flitiga användare av solskyddskrämer solar mer och att de inte märker när det blivit för mycket sol. Den som inte använder solskydd märker ju när huden har fått nog. <a href="http://ekobsessive.blogspot.com/2009/05/viktigt-om-solskyddsoljor-och-cancer.html" target="_blank">Utöver detta</a> så har man visat att många av de ämnen som finns i solskyddskrämer faktiskt ökar risken för hudcancer, det finns i alla fall <a href="http://www.fokus.se/2009/03/solkramerna-ger-falsk-trygghet/" target="_blank">inga bevis</a> för att solkrämer skulle skydda mot <a href="http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Malignt-melanom/" target="_blank">malignt melanom</a>, den allvarligaste formen av hudcancer. Solskyddskrämer bör alltså användas med måtta och allra helst inte alls. (Troligtvis är de krämer som har partikelfilter i sig inte lika dåliga som de krämer som går in i huden. Sådana krämer brukar vara tjocka och stanna kvar på huden, t.ex. solskyddskrämer för småbarn.)<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.flickr.com/photos/cozymoments/2691236481/" target="_blank"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 240px; height: 240px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhslgJUvOJW_POm0NBxCPzf8_vN9FGSCuX7H15MFfF_QoKqyerOsBZLSBfb66EX8_FKwvnZoosKE493trPSJKm6msR6BaM2hiiAftPWrw6Vdxl4hBO4x8GGobvT_jAygbotW3v3/s400/dagkr%C3%A4m.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5345339085833848402" border="0" /></a><br />Appropå krämer; jag rekommenderar en viss skepticism även till krämer som sägs fördröja åldrandet - de innehåller ofta samma ämnen som solskyddskrämer.<br /><br />Solning kan ge <a href="http://www.helixreviewseries.se/system/journal/displayJournalArticle.asp?areaId=3&parentId=433&nodeId=1128&issueId=1319&articleId=1268" target="_blank">rynkigare hud</a> och därför innehåller antirynkkrämer ofta just solskyddsmedel, detta blir särskilt lurigt när det gäller nattkrämer - givetvis är det onödigt med solskyddsmedel på natten! Många är inte ute så mycket på dagen heller och då blir dagkrämernas solskyddsmedelkomponent kontraproduktivt - de motverkar ju D-vitaminbildningen.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com16tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-46924205832656269782009-05-14T00:12:00.000+02:002009-05-14T00:14:35.392+02:00ChipsAtt chips är onyttigt råder det knappast delade meningar om, även om onyttighetens art kan vara föremål för diskussion; antingen är det för mycket fett eller för snabba kolhydrater, väldigt mycket salt och ofta även glutamat och annat konstigt.<br /><br />Chips är väldigt aptitstimulerande dels på grund av kryddningen och dels på grund av kombinationen kolhydrater och fett. Tänk på vad man åt för mat på stenåldern; den allra mesta maten bestod antingen av en kombination av protein och fett, eller så var det mest bara kolhydrater. För många så fungerar inte aptitregleringen utan protein. Vissa maträtter kan man nästan äta hur mycket som helst av, som t.ex. pannkakor - men med t.ex. mer ägg så blir pannkakorna relativt mättande.<br /><br />Själv hade jag förr i tiden svårt att sluta äta om jag väl börjat äta chips, ett fenomen som jag tror många känner igen. Numera tycker jag faktiskt inte att det är gott; det är framförallt den överväldigande sältan jag reagerar mot.<br /><a href="http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/valj-ratt-chips-slipp-onodigt-fett-1.851826"target=_blank>Flera</a> <a href="http://www2.unt.se/pages/1,1826,MC=3-AV_ID=899456,00.html?from=puff"target=_blank>tidningar</a> hade för en tid sedan en artikel om att det skulle vara mycket nyttigare - eller i alla fall mycket mindre onyttigt - med de chips som var friterade i solrosolja.<br /><br />Det visade sig vara samma person från Testfakta som stod bakom texten i de olika tidningarna; resonemanget var det gamla vanliga - man bör inte äta så mycket mättat fett för hälsans skull och därför skulle man välja chips friterade i solrosolja.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.flickr.com/photos/slice/414786983/"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 240px; height: 180px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjeRnI1ozLzza0k1raL1EUykSgViDh76GTj2FHyt7lKGwECXLPjZr7X_qqhNgsEPmn-x_RqicpXXWZPvVM84cgeRGpCOj6yA7inbEA8zGk896Tl1iAOLb-Jl4c5eiFYqbjUDvm2/s320/chips.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5329827902894864162" border="0" /></a><br />I praktiken är de vanliga chipsen att föredra ur hälsosynpunkt - för de är friterade i palmolja. Palmolja består till största delen av mättat fett och därmed förstörs inte fettet så mycket av den heta och långvariga friteringen jämfört med solrosolja, som har väldigt hög andel fleromättat fett i form av omega-6.<br /><br />De flesta i västvärlden får i sig alldeles för mycket omega-6, vilket ger en dålig <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2007/01/fettsyrabalans.html"target=_blank>fettsyrabalans</a>. Solrosolja finns i väldigt många produkter, och det är förstås inte så farligt om man får i sig lite grann, men i upphettad form är den inte så lyckad - då förstörs det ömtåliga fettet.<br /><br />Bruket av palmolja kan man invända mot av miljöskäl, eftersom det leder till nerskövlad regnskog. Tyvärr tror jag inte att det finns chips friterat i kokosfett, vilket väl skulle vara att föredra i så fall.<br /><br />Återigen vill jag dock påpeka att chips överlag är väldig onyttigt, fettet blir som sagt skadat. På engelska benämner man det "funny fats" - och även kolhydraterna är ju väldigt snabba.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com14tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-56107030456494814712009-04-26T00:08:00.004+02:002009-04-26T00:29:08.584+02:00GlutenI många länder är majs basvaran i kosten. Här är det spannmål och då i synnerhet vete som utgör <a href="http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=19143&epslanguage=SV" target="_blank">volymintaget</a>. Det innebär att vi också håller en mycket hög konsumtion av gluten - hela 12 gram per dag i genomsnitt. Att intaget blir högt är föga förvånande med tanke på hur mycket bröd, musli, gröt, pasta, couscous och annan mjölmat som folk äter.<br /><br />Gluten finns i råg, vete, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A5gvete" target="_blank">rågvete</a>, korn och dinkel. Halten är något lägre i råg och korn. Dinkel är ett mer ursprungligt sädesslag och näringsinnehållet är högre än för vete, men samtidigt så innehåller det mer växtgifter; glutenhalten i dinkel är också högre än i vanligt vete, tvärtemot vad många tror.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.flickr.com/photos/dudua/150704407/" target="_blank"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 213px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjJiIAFgZgUGaPmqYDHy-M9K_avxS0gqzsB9VfBsOFBcCiGls4dDKtxVireyVS-N4X83w6GHD8M9k627R03NDw0d2ujZOcpAcI7TVES_EfmrRCeo3yNg-2vzEv8Bi7rSx6Y7DL/s320/wheat.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5328758665721989394" border="0" /></a><br />Gluten underlättar jäsningen och gör att koldioxiden som bildas under jäsningen fastnar i små bubblor, vilket ger segare bröd. Det används därför som tillsats i många sorters köpebröd, annars kan man köpa <a href="http://mat.msn.se/action/subProductGroup?productGroupId3=11109" target="_blank">Vetemjöl Special</a> - det har en högre glutenhalt än vanligt vetemjöl. Vid framställning av gluten får man vetestärkelse som biprodukt, vilket används i glutenfria produkter och i vissa bageriprodukter. Kaffebröd ska ofta vara fluffigt, och därför används mjöl med lägre glutenhalt.<br /><br />Människan har bara har ätit spannmål i ca 10 000 år, så det är inte så konstigt att vi inte är fullt anpassade till sådant. Drygt 1% av europas befolkning har celiaki eller med ett annat ord <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Glutenintolerans" target="_blank">glutenintolerans</a>. I vissa åldrar är det <a href="http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/glutenintoleransettokandeproblemhosunga.5.7f47dcfa11deeb82a26800038.html" target="_blank">vanligare</a>, mycket på grund av felaktiga råd till småbarnsföräldrar. Gluten bör helst introduceras i små doser under skydd av amningen, men åren 1984–1996 ökade frekvensen kraftigt med småbarn som fick celiaki, förmodligen på grund av att gluten då infördes för abrupt.<br /><br /><a href="http://www.livsmedelssverige.org/halsa/all-celiaki.htm" target="_blank">Celiaki</a> har en stark ärftlig prägel, frekvensen av celiaki är också högre hos folkslag som inte ätit gluten så länge. Som högst är den på Irland och här i Skandinavien, som lägst är den i mellanöstern.<br /><br />Celiaki är förstås mycket handikappande för den som äter standardmat, men för den som inte äter så mycket kolhydrater och företrädesvis väljer ursprungliga kolhydrater så är det inget stort problem att utesluta gluten.<br /><br /><a href="http://www.phadia.se/dia_templates/Page____2324.aspx" target="_blank">Celiaki</a> är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att kroppens immunsystem inte fungerar normalt. Andra autoimmuna sjukdomar är typ1-diabetes och vissa typer av reumatism och hudsjukdomar. Mekanismen är något oklar, men för de med celiaki resulterar gluten i en mer eller mindre förstörd tarmslemhinna, vilket i sin tur ger ett kraftigt försämrat näringsupptag. Om en person med celiaki utesluter gluten läker dock tarmen och man blir helt frisk. Den livslånga behandlingen av celiaki blir alltså glutenfri kost. Äter man <a href="http://www.celiaki.se/jag-ar/est/Matgast-med-celiaki/" target="_blank">standardkost</a> blir man då hänvisad till glutenfria ersättningsprodukter - äter man istället ursprunglig föda kommer celiakin aldrig märkas eftersom basen i kosten inte längre är spannmål.<br /><br />Obehandlad celiaki kan bland annat orsaka trötthet, blodbrist, infertilitet och viktminskning, och ger ofta magproblem, t.ex. diarré, förstoppning, gasbildning och allmän smärta.<br /><br />Celiaki förekommer ofta vid andra sjukdomar som t.ex. autoimmuna sjukdomar, schizofreni, MS och autism. Glutenfri kost förbättrar tillståndet för många med dessa sjukdomar även om de inte har celiaki. Detsamma gäller vissa hudsjukdomar, i synnerhet Dermatitis herpetiformis som ger kliande hud.<br /><br />Många har antikroppar mot gluten, vilket kan vara en förklaring till att gluten ibland förvärrar allergier. En annan förklaring till att gluten kan ge så många problem är att det ökar tarmens genomsläpplighet, och låter stora proteiner läcka ut i blodet. Även proteiner från bönor ökar tarmens genomsläpplighet.<br /><br />Den gängse synen är att antingen tål man gluten fullt ut, eller så tål man det inte alls. Men det finns också exempel på sådana som mår mycket dåligt av gluten utan att deras tarmslemhinna ser ut att vara påverkad. Det finns dessutom många som upplever sig må bra, men som bevisligen har celiaki med en förstörd tarmslemhinna. Många har celiaki utan att veta om det, men man kan också må dåligt av gluten utan att ha celiaki. Det är alltså inte så lätt att veta hur bra man tål gluten.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.flickr.com/photos/flyzipper/197389803/" target="_blank"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 172px; height: 240px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjCsHnrA-1vRhwlRFPeoqs6sL2xacJ8QE9IbBZU3FMkfqIN1u0LyznBjpSNXuuTKGs_Ns0osm-nsXzQvhwJQw0ttO9_yj9CUPGkx2I6JTo5JxQeBPQIuWojtraFA-nJsHRBr-2_/s320/darkwheat.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5328759225065002514" border="0" /></a><br />Det finns en studie som visar att de flesta människor som under en period utesluter gluten ur sin kost upplever sig ha en bättre allmänhälsa än tidigare. Jag rekommenderar alla att försöka begränsa sitt glutenupptag i allmänhet, men utan att gå till överdrift. Om man misstänker att man är glutenintolerant bör man inte utesluta gluten på egen hand eftersom det inte går att få en diagnos senare om man skulle vilja ha en sådan. Den mest tillförlitiga diagnosen fås genom en tarm<a href="http://www.growingpeople.se/templates/NewWindow.aspx?id=2416" target="_blank">biopsi</a>, en relativt obehaglig undersökning som innebär att man sväljer ner en tjock slang. Har man inte ätit gluten på länge kan en sådan biopsi emellertid inte påvisa något; det syns ju ingen påverkan på tarmslemhinnan om man inte ätit gluten på länge och om man mår bättre utan gluten så vill man ju inte behöva börja igen. En indikation på celiaki kan också fås av ett blodprov, då man <a href="http://www.phadia.se/dia_templates/Page____2324.aspx" target="_blank">tittar efter</a> olika antikroppar. Mycket talar för att de som har mycket antikroppar vinner på att utesluta gluten även om de inte har celiaki.<br /><br />Celiaki ska inte blandas ihop med det mer ovanliga <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Wheat_allergy" target="_blank">veteallergi</a>, som innebär att man inte alls tål vete; man kan alltså inte heller äta vanliga glutenfria varor.<br /><br />För de som inte tål gluten brukar glutenfria varor rekommenderas, alltså produkter med vetestärkelse (mycket <a href="http://www.celiaki.se/Artiklar/Gransvarden-for-glutenfritt/" target="_blank">lite gluten</a>) istället för vetemjöl. Tyvärr brukar sådana varor ha väldigt högt GI. Ett bättre val kan därför vara naturligt glutenfria varor som ris, bovete, majs, quinoa och havre, för de som vill ha en kolhydratkälla. Hirs är visserligen glutenfritt men det har väldigt högt GI, likaså majsmjöl och rismjöl. <a href="http://www.ica.se/FrontServlet?s=mat_recept&state=halsa_fraga_experterna&frageid=74&visa=alla&kategoriid=0" target="_blank">Havre är glutenfritt</a> men det kan vara kontaminerat med gluten, så för säkerhets skull brukar man rekommendera de havregryn som finns på de glutenfria avdelningarna. (I det här inlägget diskuterar jag vanligt gluten, det finns också risgluten, majsgluten och havregluten).<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPTiw0rooJ-27hwRJ0FJhZ-OjFh7XzzVTP7_ZY6zLUHrFFM2p3ve5d4UN2_dZzm3_V_YkYCYyppD1F7QDgQvT8vYUqMpQSzGO3qTXJJ78D15ackTFx-9jIeVLvexuvchaoZ16C/s1600-h/pauluns+perfekta+br%C3%B6d.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 66px; height: 100px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPTiw0rooJ-27hwRJ0FJhZ-OjFh7XzzVTP7_ZY6zLUHrFFM2p3ve5d4UN2_dZzm3_V_YkYCYyppD1F7QDgQvT8vYUqMpQSzGO3qTXJJ78D15ackTFx-9jIeVLvexuvchaoZ16C/s320/pauluns+perfekta+br%C3%B6d.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5328758249305014882" border="0" /></a><br />Gluten räknas ofta som rent protein men det är inte riktigt korrekt, det består till 80% av protein. Eftersom proteinhalten är så hög används gluten som tillsats i många <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Seitan" target="_blank">vegetariska produkter</a> och andra produkter där man eftersträvar en hög proteinhalt, t.ex. lågkolhydratbröd eller Pauluns s.k. "perfekta bröd" - Paulun marknadsför brödet just med dess höga proteinhalt. (Pauluns Isodiet är dock glutenfri, delvis för att den ska vara mättande och delvis för att det blir skonsammare för magen.)<br /><br />Gluten ger också opioidaktivitet i hjärnan, vilket dels kan ge ett visst matbegär men som också kan vara en förklaring till att vissa neurologiska sjukdomare blir bättre utan gluten. Många med autism blir t.ex. bättre utan gluten och framförallt om de helt utesluter spannmål. Människor med svårigheter att kontrollera sina muskler, t.ex. ataxi eller allmänna ostadighetskänslor blir också ofta förbättrade utan gluten. Gluten är också både insulin och serotoninhöjande, vilket gör maten välsmakande och torde vara en av anledningarna till att det ökar risken för migrän.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com21tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-80527093931140598072009-04-18T21:42:00.001+02:002009-04-18T21:43:31.579+02:00D-vitamin skydd mot insulinresistens?UNT <a href="http://www2.unt.se/pages/1,1826,MC=77-AV_ID=896163,00.html?from=puff" target="_blank">skriver</a> idag om en studie som visar att typ-2-diabetiker behöver mer insulin på vintern.<br /><blockquote><br />Männen som undersökts under vintern hade i genomsnitt 12 procent sämre förmåga att ta upp ett extra tillskott av socker än de män som undersökts under sommartid.<br />- Det innebär att det mellan vintern och sommaren normalt sker en förbättring av insulinkänsligheten som ligger i samma storleksordning som den som uppnås med läkemedel som i dag används för att behandla diabetes.</blockquote><br />Min första impuls när jag hör talas om sådana här årstidsrelaterade skillnader är att överväga om det kan finnas kopplingar till brist på D-vitamin; till min stora förvåning är det inte något som berörs i artikeln - istället spekuleras i huruvida det skulle kunna vara kopplat till kyla.<br /><br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2IfhsOguEcU6OpoxDH8UI-fMZug10rrEkGSn6QbavtRbPltlcEQQ5uwNZFuzL__6Vl98Q1cHKCWgmtUFqgO0F2SU2d16LVTU3-ZOg9vhYeeUTgwMOqBmms_2N_TrvxrF6xg49/s1600-h/solvinter.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 240px; height: 161px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2IfhsOguEcU6OpoxDH8UI-fMZug10rrEkGSn6QbavtRbPltlcEQQ5uwNZFuzL__6Vl98Q1cHKCWgmtUFqgO0F2SU2d16LVTU3-ZOg9vhYeeUTgwMOqBmms_2N_TrvxrF6xg49/s320/solvinter.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5326110277274897666" border="0" /></a><br />På vintern får vi som bor här uppe i norr inte någon som helst D-vitamin från solen; solen står helt enkelt för lågt. Vi får visserligen i oss en del D-vitamin från maten, men oftast lider vi ändå ett påtagligt underskott. Fler och fler studier pekar också mot att det optimala D-vitaminintaget är mycket högre än det av livmedelsverket rekommenderade dagliga intaget på 10 mikrogram (på innehållsförteckningar används av outgrundlig anledning 5 mikrogram som RDI).<br /><br />Jag har själv sedan en tid tillbaka tagit D-vitamin som tillskott. Jag tycker mig också märka en förbättring hos mig själv och bekanta som också tar tillskottet; vi har varit relativt skonade från förkylningar och akne, och har känt oss piggare. Givetvis är det vanskligt att dra slutsatser utifrån egna erfarenheter, men i och med att D-vitaminet är mycket betydelsefullt för immunförsvaret så finns det mekanismer som talar för de observerade effekterna.<br /><br />Som sagt finns det <a href="http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=10142" target="_blank">många</a> studier som visar på D-vitaminets fördelar:<br /><br />Låga D-vitaminnivåer ökar risken för <a href="http://www.sciam.com/blog/60-second-science/post.cfm?id=vitamin-d-deficiency-linked-to-more-2009-02-23" target="_blank">förkylningar</a>, särskilt hos de med astma. Traditionellt sett brukar folk äta extra C-vitamin för att förbättra sitt immunförsvar - men det minst lika viktigt att se över sitt D-vitaminintag.<br /><br />D-vitamin skyddar också mot hjärtinfarkter, högt blodtryck och <a href="http://www.presskontakt.se/?option=com_compropressrelease&id=100324&uuid=8839A8E2-3592-1E05-DC3E-2F4ADD22C6F9" target="_blank">prostatacancer</a> - dessa tillstånd har också alla med insulinresistens och det metabola syndromet att göra.<br /><br />Fler exempel på sjukdomar som lindras av ett väl tillgodosett D-vitaminbehov är <a href="http://66.102.1.104/scholar?hl=sv&lr=&q=cache:30enwVKuS2QJ:www.nordisknutrition.se/Arkiv/Nr1/NN1_d_vitaminbrist.pdf+bensk%C3%B6rhet+D-vitamin" target="_blank">benskörhet</a>, reumatism, MS, typ-1-diabetes och depressioner.<br /><br />Man bör observera att det visserligen inte är bevisat för alla dessa sjukdomar att D-vitamintillskott hjälper, men det finns klara samband mellan låga D-vitaminnivåer och högre risk för sjukdom. Och eftersom D-vitamin är så betydelsefullt i kroppen så är det inte så förvånande att låga nivåer är förödande.<br /><br />Undvikandet av solljus (som motiveras av cancerrisken) <a href="http://www.dn.se/opinion/debatt/undvikandet-av-solljus-har-blivit-en-halsorisk-1.537454" target="_blank">har i sig blivit</a> en hälsorisk i västvärlden. Gravida kvinnor med låga D-vitaminnivåer i blodet föder ofta för tidigt och barnen får oftare autism.<br /><br />Jag menar att alla som bor i Sverige borde ta tillskott av D-vitamin på vintern; en eller två tabletter <a href="http://ortagubben.jetshop.se/default.aspx" target="_blank">Holistics</a> per dag torde vara lagom. Dosen kan eventuellt ökas för riskgrupper - som t.ex. äldre, överviktiga, veganer, mörkhyade och sådana som inte får sol på huden. För många kan tillskott behövas även under sommarhalvåret, det är nämligen bara mitt på dagen som kroppen kan bilda D-vitamin. Tänk också på att inte duscha direkt efter solbadandet - då blir upptaget mycket dåligt, eftersom D-vitaminet tas upp från huden under en tid efter exponeringen.<br /><br />PS: Ni har väl inte missat <a href="http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2009/04/08/livsmedelsverket-bor-omede/index.xml" target="_blank">sågningen</a> av livsmedelsverkets 72 studier i Dagens Medicin?Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com22tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-20413069457171766422009-04-15T22:36:00.002+02:002009-04-15T22:39:06.290+02:00Kostföreläsning den 20/4 i Uppsala<!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} h1 {mso-style-next:Normal; margin-top:12.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:3.0pt; margin-left:0cm; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:1; font-size:16.0pt; font-family:Arial; mso-font-kerning:16.0pt;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTWSQClNwgQsd6njnrC2sFrWJY8J2MAMf1dOhGZdlOAlYzCDRxBi1C1cRFCrHMEhoVN6f0O5DfLo5FYMoUiquMdg2m0Vb1uSo-FH2P2XaER4BQbo81fhCT6txWD-E_uHeM7NyV/s1600-h/klocka.php"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 262px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTWSQClNwgQsd6njnrC2sFrWJY8J2MAMf1dOhGZdlOAlYzCDRxBi1C1cRFCrHMEhoVN6f0O5DfLo5FYMoUiquMdg2m0Vb1uSo-FH2P2XaER4BQbo81fhCT6txWD-E_uHeM7NyV/s320/klocka.php" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5325007582790972786" border="0" /></a><br /><span style="font-weight: normal;" lang="SV">Nu är det dags för en kostföreläsning för allmänheten igen. </span><span><span><span style="" lang="SV"><span style="font-weight: normal;">Föreläsningen hålls i samlingslokalen på Malma Backe måndagen den 20/4 klockan 19.00<br /><br /></span></span></span></span><span style="font-weight: normal;" lang="SV">Man kan ta någon av bussarna 1, 8 eller 11 från centrala Uppsala - busshållplatsen heter Tallbacksvägen. Det går också bra att <a href="http://kartor.eniro.se/query?mop=aq&mapstate=7%3B17.63127%3B59.82614%3Bs%3B17.61369%3B59.83158%3B17.64884%3B59.82070%3B1272%3B743%3B0%3B1&mapcomp=%3B%3B%3BMalma%20backe%3B1B%3B%3B75647%3BUPPSALA%3B%3B%3B%3B%3B17.63127415091897%3B59.82614477275792%3B0%3B0%3B%3BUPPSALA%3Bmaps_address.2925508.11%3B0&what=map_adr&searchInMap=1&geo_area=Malma%20backe%201b%2C%20UPPSALA&stq=0&pis=0" target="_blank">åka bil</a> - det finns gott om gratisparkeringar i området.</span><br /><br /><p class="MsoNormal"><span style="" lang="SV"><o:p> </o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><i style=""><span style="" lang="SV">Varför är livsmedelsverkets kostråd ovetenskapliga?<o:p></o:p></span></i></p> <p class="MsoNormal"><i style=""><span style="" lang="SV"><o:p> </o:p></span></i></p> <p class="MsoNormal"><i style=""><span style="" lang="SV">Är mättat fett farligt?<o:p></o:p></span></i></p> <p class="MsoNormal"><i style=""><span style="" lang="SV"><o:p> </o:p></span></i></p> <p class="MsoNormal"><i style=""><span style="" lang="SV">Varför är vegetabiliska oljor överskattade?<o:p></o:p></span></i></p> <p class="MsoNormal"><i style=""><span style="" lang="SV"><o:p> </o:p></span></i></p> <p class="MsoNormal"><i style=""><span style="" lang="SV">Varför bör diabetiker äta lågkolhydratkost?</span></i></p><p class="MsoNormal"><br /><i style=""><span style="" lang="SV"><o:p></o:p></span></i></p> <p class="MsoNormal"><span style="" lang="SV"><o:p> </o:p></span></p><span style="" lang="SV"><o:p> Jag kommer även att ta upp lite angående kolesterol och ursprunglig föda.</o:p></span> <p class="MsoNormal"><b style=""><span style="" lang="SV"><br /><o:p></o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal"><span style="" lang="SV"></span></p><p class="MsoNormal"><b style=""><span style="" lang="SV">Föreläsningen är gratis, fika kostar 25 kr. Välkomna!</span></b></p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><span style="" lang="SV">PS. Jag föreläser under våren på MF hälsoutbildningars <a href="http://www.mfhalsoutbildningar.se/kostradgivare.aspx" target="_blank">kostrådgivningskurser</a> i Stockholm och Malmö. Om ni är intresserade av att läsa till kostrådgivare med fokus på LCHF och ursprunglig föda så vill jag rekommendera dessa. 22 juni <a href="http://www.mfhalsoutbildningar.se/aktuelladatum.aspx" target="_blank">börjar</a> en ny heltidskurs i Stockholm och den 8:e oktober en kväll + helgkurs även den i Stockholm.</span><b style=""><span style="" lang="SV"><br /></span></b></p>Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-53560290346864457042009-04-11T20:40:00.002+02:002011-02-02T21:16:43.509+01:00HushållstipsGivetvis var det <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2009/04/rossner-hade-ratt.html" target="_blank">förra inlägget</a> mitt <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2007/04/nya-rn-om-ursprunglig-fda.html" target="_blank">traditionsenliga</a> <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2008/04/den-fantastiska-frukten-gowk.html" target="_blank">aprilskämt</a>. För att vara ärlig så skulle jag nog heller inte göra någon bra modeblogg :)<br /><br />Folkhälsoinstitutet <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2684685.svd" target="_blank">har räknat ut</a> att 35-40% av matkontot i svenska hushåll läggs på s.k. utrymmesvaror - t.ex. alkohol, chips, godis, läsk och kakor. Institutet föreslår en halvering av sådant med syftet att få billigare mat, och framför samtidigt sina gamla vanliga råd om att minska på kött till förmån för baljväxter, spannmål, frukt och grönt.<br /><br />Visserligen är spannmål och frukt billigare än kött, men å andra sidan stimuleras sötsuget i högre grad av sådant. Frågan är ju varför snaskkonsumtionen är så oerhört hög. Ofta dämpas sötsuget av att man äter protein och mer naturligt fett; att aktivt minska ner på snasket låter sig alltså göras genom att äta mer ordentlig mat.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyMpE-2YBCRA_jX8k7lSfGzBQmcORHmAnyKh9ZIuzd6vuU5MaF8jROsjC0eNnvrRxubdZvs-4Vizm2iFSY_J5cdsZvBz7E0pEbxCujtCXxgplFsQXcYB-NTGdNvxHXLqgBYXiD/s1600-h/sk%C3%A4rbr%C3%A4da.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 240px; height: 162px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyMpE-2YBCRA_jX8k7lSfGzBQmcORHmAnyKh9ZIuzd6vuU5MaF8jROsjC0eNnvrRxubdZvs-4Vizm2iFSY_J5cdsZvBz7E0pEbxCujtCXxgplFsQXcYB-NTGdNvxHXLqgBYXiD/s320/sk%C3%A4rbr%C3%A4da.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323508453920588402" border="0" /></a><br />Många människor lagar relativt sällan mat, utan lever istället i stor utsträckning på mackor och färdigmat - ofta på grund av tidsbrist. I kontrast till detta finns ändå ett utbrett intresse för matlagning och många lagar gärna mer omständliga rätter när tiden väl finns.<br /><br />För att man i praktiken ska kunna hålla en bra kosthållning är det nog nödvändigt att man lagar mycket av sin mat själv; det är i alla fall väldigt svårt att få bra mat på t.ex. lunchrestauranger och från färdigmat. Här kommer därför lite tips som kan förenkla i köket, så att matlagningen inte tar så lång tid men som ändå gör att maten blir ordentlig, i termer av naturliga råvaror och avsaknad av tillsatser, et cetera. Om man har bra råvaror och inte är rädd för naturligt fett så blir det gott även med enkla medel.<br /><br />För det första så tycker jag om att göra maten okomplicerad. Om man t.ex. ska äta fisk kan man helt enkelt hoppa över paneringen och att göra en fiskgratäng; det är jättegott att bara steka den med lite salt, peppar och citron. Citron på glasflaska är praktisk - undvik plastcitronen som har mycket tillsatser, medan ICAs "I love eco" är helt fri från konserveringsmedel.<br /><br />När fisken är stekt kan man hälla på grädde eller kokosmjölk och kanske lite vin så får man en god, enkel sås. Frys gärna in vin som iskuber när det blir vin över - s.k. matlagningsvin är en oerhört konstlad produkt, som visar sig bestå mest bara av vatten, vinarom och diverse konserveringsmedel.<br /><br />Regelbundna storkok är ett annat praktiskt sätt att hålla vardagsmatlagningen snabb och smidig; själv är jag väldigt förtjust i att laga mat i lergrytor. De ska diskas utan diskmedel, men det går också bra att diska dem som vanligt i diskmaskinen. I lergryta passar det mesta, som t.ex. två hela kycklingar, en stor köttfärslimpa eller en lammstek. Med lite framförhållning kan man få en otroligt mör fransyska i sin lergryta - pensla på lite kryddor och fransk senap och sätt in i ugnen på 125 grader i 3-4 timmar.<br /><br />Den som gör en stor sats ghimajonnäs slipper tänka på att göra sås till maten varje gång. Den passar också väldigt bra att blanda ihop med tonfisk och kokosmjölk, vilket blir ett väldigt gott mellanmål som man lätt tar med sig, kanske kompletterat med lite tärnad kall potatis eller bara en sallad. Recept på <a href="http://johannasrecept.blogspot.com/2009/03/ghimajonnas.html" target="_blank">ghimajonnäs</a> finns i min receptblogg.<br /><br />Köpt majonnäs är inte lika bra, speciellt inte om man använder majonnäs ofta eftersom den oftast innehåller socker, hög halt av <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2007/01/fettsyrabalans.html" target="_blank">omega-6</a> och tillsatser. När det gäller tonfisk brukar jag välja den i vatten, oljan innehåller så mycket omega-6, vilket är till nackdel även om man häller bort oljan - den kan då föra med sig en del av tonfiskens nyttiga omega-3. De flesta konserver med olja innehåller solrosolja, som är mycket rikt på omega-6.<br /><br />När jag gör sås gör jag oftast såser av bearnaissetyp, med smör och äggulor. Det gör att vi ofta får äggvitor över; det bär emot att slänga mat, så jag brukar göra <a href="http://johannasrecept.blogspot.com/2009/04/kokoskakor.html" target="_blank">kokoskakor</a> på dem. De blir väldigt goda och lite extra frasiga utan äggulor.<br /><br />Många gör storkok när de lagar middag, men också frukosten kan ofta göras i större portioner; gör t.ex. en större omelette eller äggröra varannan dag, eller koka några extra ägg, så har du mellanmål vid behov. Själv har jag en äggkokare, onödigt kan tyckas men de är billiga att köpa och det är trevligt att kunna få lagom kokta ägg utan att behöva stå och vakta på äggen hela tiden.<br /><br />Ett annat tips är att frysa in mjölk och grädde. Hemma hos oss går det inte åt så mycket sådant och eftersom min man vill ha mjölk i kaffet varje dag är det bra med reserver hemma. Mjölk med lång hållbarhet förlorar dock en del av sina nyttiga enzymer, och mjölkpulver är en ännu sämre lösning, fullt med tillsater och fett som lätt blir härsket.<br /><br />Diskmedel brukar jag blanda i en sprayflaska med vatten; om diskmedlet är drygt kan man späda 1 till 10 ungefär. Det går snabbare att få fram diskmedel från en sprejflaska och det blir utspritt över disken på ett bra sätt. Praktiskt särskilt när man ska diska någon enstaka pryl.<br /><br />Många diskar skärbrädan efter varje användning. Jag skär oftast grönsaker och rotfrukter på en träskärbräda, och det tar dagar innan den behöver diskas. När jag skivar kött eller något annat kladdigt lägger jag en <a href="http://www.clasohlson.se/Product/Product.aspx?id=54294665" target="_blank">tunn plastskärbräda</a> ovanpå träskärbrädan, särskilt praktiskt om man har diskmaskin. Disktrasor byter jag däremot flera gånger i veckan - men de går bra att tvätta tillsammans med 60-graderstvätten. Tillägg i efterhand: Som någon kommenterade behövs dock högre temperatur om de börjat stinka. Numera tvättar jag disktrasorna i 90-gradigt vatten.<br /><br />Det var några av mina tips. Kommentarsfältet är öppet för era.Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-13418137246715891242009-04-01T00:54:00.003+02:002009-04-03T14:05:20.266+02:00Rössner hade rättNya studier, nya rön. När forskningen pekar på att man har haft fel får man förstås ändra sig.<br /><br />En ny mycket omfattande <a href="http://www.museumofhoaxes.com/hoax/af_database/display/category/science/" target="_blank">studie</a> indikerar att det faktiskt inte har någon som helst betydelse vare sig för hälsa eller välbefinnande vad man stoppar i sig. I studien följdes 3000 personer som slumpvis indelats i tre grupper under 20 år. Den första gruppen åt enligt tallriksmodellen (men unnade sig gärna wienerbröd när ingen tittade), medan den andra gruppen hoppade på alla nya dieter allteftersom de nämndes i kvällspressen (nu senast iso-dieten). Den tredje gruppen åt enbart hallonbåtar. Ingen statistisk signifikant skillnad i något avseende kunde emellertid uppmätas mellan grupperna, och Stephan Rössner hade alltså <a href="http://johannaskost.blogspot.com/2007/05/stephan-rssner-och-piltsons-kommentarer.html" target="_blank">rätt hela tiden</a>.<br /><br />Professor Poisson d'Avril som designat studien förklarar:<br /><br /><blockquote>"Ja, visserligen blev många deltagare sjuka och överviktiga, men vi såg ingen skillnad i värdena på iHDL, just den ändpunkt vi valt att studera - så uppenbarligen blev de bara sjuka av ren slump. Otur."</blockquote><br />(För den som till äventyrs inte känner till iHDL är det alltså frågan om imaginary high-Density Lipoprotein, också kallat det moraliskt relativistiska kolesterolet.)<br /><br />I ljuset av allt detta blir det förstås lite meningslöst att fortsätta debattera kost, och därför har jag så här lagom till månadsskiftet beslutat att byta inriktning på bloggen. Fibrer, signalsubstanser och fettsyror får lämna plats för mode, outfits och läckra accessoarer; från och med i dag är Kost och Hälsa en modeblogg!<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHLA3EJP7uYZ8zX4LruKiIqBS5deWgC1meX_tUgA4fvTU8eXffFt9W6R-qC-scnF5miZKkVXdx1IIfjqGPb26eVpo6oDXbOU5IJMn9rSFeUAymzk_licvWjd5DgcLZHfFWwx7a/s1600-h/ap1.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 240px; height: 320px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHLA3EJP7uYZ8zX4LruKiIqBS5deWgC1meX_tUgA4fvTU8eXffFt9W6R-qC-scnF5miZKkVXdx1IIfjqGPb26eVpo6oDXbOU5IJMn9rSFeUAymzk_licvWjd5DgcLZHfFWwx7a/s320/ap1.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319485796288960866" border="0" /></a><br />Det här självporträttet tog jag t.ex. idag medan jag åt lunch. Jag tror på klassiskt enfärgat i starka, varma färger i vår, och satsar därför på en chic duvblodsröd topp med generös ringning från Miramar (500 kr). Rött är visserligen julens färg, men julen varar ju som bekant till påska! Till detta matchande accessoarer; även klockan med rött armband (Skagen, 1200 kr) och halsband med citriner och topaser (Hallbergs guld, 5000 kr). Glasögonen från Se & Synas.<br /><br />Till detta: ett par snitsiga <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/File:Quintana_Blas_Olleras-Harem_Scene.jpg" target="_blank">haremsbyxor</a> (ej i bild), som givetvis är av helrätt modell.<br /><br />Tittar man i bakgrunden på bilden kan man också ana att skinnvästen blir ett av vårens trendplagg för honom.<br /><br />Välkomna tillbaka i morgon, då jag har andra kläder på mig och berättar mer om detta. Till sist: glöm inte att ett fräscht yttre är viktigare än ett friskt inre!<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Tillägg tredje april:</span><br />Det här var alltså Kost och hälsas aprilskämt - men det förstod ni säkert. April, april!Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com26tag:blogger.com,1999:blog-36593336.post-21500339375639504642009-03-28T20:48:00.005+01:002009-03-29T00:31:59.944+01:00Kadmium<a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Kadmium" target="_blank">Kadmium</a> är en tungmetall som finns i jorden och tas upp av växterna. Halterna tenderar att öka hela tiden delvis på grund av att slam tillförs; slam har dubbelt så högt kadmiuminnehåll som konstgödsel. Beräkningar utförda vid SLU visar på att matjordens medelhalter <a href="http://www.livsmedelssverige.org/odling/odling_kadmium.htm" target="_blank">har ökat</a> med mer än 30% under 1900-talet. Även fodertillsatser och luftföroreningar tillför kadmium, och förr fanns det också mycket kadmium i färger och plaster.<br /><br />Kadmium är en relativt stor hälsorisk, speciellt för rökare, vegetarianer och <span style="" lang="SV"><a href="http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelandenarkiv2002/hogrekadmiumhalterhoskvinnoranhosman.5.195fc72c115808ae5a680001650.html" target="_blank">kvinnor</a></span><span style="" lang="SV"> som ammar. Cigaretter innehåller mycket kadmium och eftersom upptaget är väldigt effektivt från lungorna så får rökare i sig mycket kadmium, lyckligtvis verkar upptaget bli lågt vid passiv rökning.</span><span style="" lang="SV"></span><br /><span style="" lang="SV"><br />För ickerökare så är maten den största källan till kadmium. Upptaget av kadmium ökar om man har låga järndepåer, vilket är en faktor som ökar risken för många unga kvinnor. Vegetabilier innehåller mycket mer kadmium än animalier, och det är förklaringen till att vegetarianer vanligtvis har ett relativt stort kadmiumintag.<br /><br /></span><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.flickr.com/photos/waders/202863549/" target="_blank"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 240px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0wC-BfVUTZEf_pVt0zx90UYP08BDxJIO3SQ7VnaRm8e-C5oBjYDvJuFhBa0YgMM0kOJhB6Wa7BM7Z-KYyUcgAhxvDrJg7kk960C25sItDEYDx3_RIIg6v6JpgMKeZmlATxkIN/s320/kadmiumrisf%C3%A4lt.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5318335660744776130" border="0" /></a><br /><span style="" lang="SV">Gränsvärdena för kadmium har länge varit högt satta, och vi har fått i oss skadligt höga halter även med intag under gränsvärdet. EU har <a href="http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/artikel.asp?ProgramID=406&Nyheter=1&artikel=2721765" target="_blank">nyligen</a> sänkt gränsen till en tredjedel, på grund av en studie som tydligt visar på ökad risk för njurskador och benskörhet även vid lägre kadmiumintag. Hälften av europas befolkning <a href="http://www.livsmedelssverige.org/nytt/lasmerpress.cfm?6361" target="_blank">beräknas</a> få i sig för höga halter kadmium.<br /><br />Vete och potatis är stora kadmiumkällor på grund av den stora omfattning i vilken de äts. Det mesta av kadmiumet finns i skalen, vilket förstås är ett hårt slag mot fullkornsprodukternas förmenta nyttighet; fullkornsprodukter innehåller visserligen lite mer antioxidanter och mineraler än de vita produkterna, men samtidigt innehåller de alltså mer miljögifter och även mer växtgifter. Det bästa är, tror jag, att inte äta så stora mängder spannmålsprodukter över huvudtaget. Några livsmedel som äts i mindre mängd men som i sig har särskilt höga kadmiumnivåer är blå vallmofrön, solrosfrön, linfrön och njure.<br /><br />Gravida för inte över kadmium till fostret, men små barn tar upp kadmium effektivt. Djurstudier visar också att hjärnans utveckling påverkas av kadmium, och barn som tidigt börjar med välling, gröt och sojamjölsprodukter är en <a href="http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelandenarkiv2003/kadmiumibarnmatstuderat.5.3399534811588b64f3b8000946.html" target="_blank">riskgrupp</a>. Jag brukar alltid avråda från att ge småbarn fullkornsprodukter på grund av deras känsliga magar, och sedan jag läst på om kadmium så känns det rådet extra bra.<br /><br />Lever innehåller också mycket kadmium, men om man inte tillhör någon av riskgrupperna så tror jag att man kan äta det en gång i veckan - det är trots allt väldigt näringsrikt. Det är främst njurarna och levern som lagrar upp kadmium i kroppen, medan kött och mjölk innehåller mycket låga halter. Många får i sig mycket kadmium från rotfrukter eftersom det äts i stora mängder, men egentligen är det bara <a href="http://www.gunnarlindgren.com/cdmorot.pdf" target="_blank">morot</a> av rotfrukterna som är höghaltigt. I genomsnitt så kommer hälften av vårt kadmiumintag från spannmål.<br /><br />Man kan alltså notera att kolhydratkällor för många också är kadmiumkällor, vilket i sig kan utgöra ett argument för ett relativt sett högre intag av fett och protein och ett lägre intag av kolhydrater. Dessutom skulle det förmodligen vara bra med ett högre intag av rött kött för de som äter lite sådant, eftersom järnbrist ytterligare ökar upptaget av kadmium. (Faktoiden att rött kött skulle <a href="http://nyhetskanalen.se/1.906851/2009/03/20/rott_kott_okar_dodligheten">öka risken</a> för cancer är bara ett knippe svaga <a href="http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/r%C3%B6tt_k%C3%B6tt_och_cancer1" target="_blank">indicier</a> från epidemiologiska studier.)<br /><br />Debattören och miljöforskaren Gunnar Lindgren har en utmärkt <a href="http://www.gunnarlindgren.com/"target=_blank>hemsida</a></span><span style="" lang="SV"> som jag vill rekommendera i sammanhanget; där kan man bland annat läsa om kostråden, margariner och miljögifter. Lindgren utnämner just kadmiumfrågan till den mest allvarliga enskilda hälsofrågan eftersom den är så ödesmättad. Strax innan EU sänkte gränsvärdet för tolerabelt intag av kadmium skrev han så här:<br /><br /><blockquote>"Det kadmium som vi lägger med gödsel på åkermarken kan aldrig tas bort, utan ger inte bara oss ökande hälsorisker utan alla kommande släkten. Kadmiumhalten i åkermark och livsmedel har ökat oavbrutet och ökningen fortsätter. Den är idag så hög, att medicinska rapporter tyder på att både njurskador, cancer i livmoder och prostata kan sättas i samband med vårt "normala" intag av kadmium."</blockquote><br />Organisationen <a href="http://www.konsumentsamverkan.se/" target="_blank">Sveriges Konsumenter i Samverkan</a> har länge <a href="http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/slammet/slamindex.html" target="_blank">engagerat</a> sig i kadmiumfrågan, och undersöker nu om tillverkare av känsliga livsmedel kontrollerar sina produkter med avseende på kadmiuminnehåll. Ordförande Bengt Ingerstam hoppas att jordbruket självmant går tillbaka till en restriktiv kadmiumpolitik.<br /><br /><a href="http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=11524&epslanguage=SV" target="_blank">SLV om kadmium.</a><br /></span>Johanna Söderlundhttp://www.blogger.com/profile/00074893671899794443noreply@blogger.com17