Dagens rubriker

Idag skriver DN, UNT, Dagens Medicin med flera om en svensk epidemiologisk studie. 24 000 kvinnor, från början fria från cancer, diabetes och kardiovaskulär sjukdom har observerats i drygt 6 år. Genom att jämföra levnadsvanorna hos de som höll sig friska med de som blev sjuka så fick man fram statistiska data.

Studien fann olika vanor som samvarierade med ett friskt liv. Några av de mest citerade är ett halvt glas vin per dag, minst fyra grönsaker per dag, två frukter per dag, fysisk aktivitet och en midje-stuss-kvot understigande 0,85.

Svagheten med epidemiologiska studier är att det aldrig går att dra säkra slutsatser eftersom så många variabler är inblandade. Svenska medelålders kvinnor är inte någon homogen grupp, de mer välutbildade är i högre grad hälsointresserade, motionerar mer, och äter mer frukt och grovt bröd.

Problemet är att vaga statistiska samband gärna formuleras som orsakssamband av ivriga rubriksättare; journalister övertolkar resultaten - de borde förmedla osäkerheten som en sådan här studie innebär.

En man med gula fingrar har större risk att dö i lungcancer än en man med vanliga fingrar, eftersom rökning orsakar båda tillstånden. Man skulle kunna frestas att sätta rubriken "Handtvätt bra recept mot lungcancer", men det hjälper ju inte om det så vore stålull man skrubbade händerna med. Det är först när man slutar röka som sjukdomsrisken minskar.

En intressant aspekt på studien är att journalisterna väljer att ta upp fullkorn som en nyttig faktor. Sambandet mellan hälsa och köttkonsumtion är dock starkare, men det skriver de ingenting om alls. DN skriver däremot:

"Agneta Åkesson kunde också se att de friskaste kvinnorna, som ofta var välutbildade, också hade lägre mängd mättat fett i sin kost. Mättat fett finns till exempel i smör och kött."

DN leder här lätt läsarna till förhastade slutsatser. Många tror nog att man i studien funnit att mättat fett leder till sjukdom, men så är inte fallet. Det som är visat är att de som äter mer mättat fett för övrigt inte har sunda vanor.

Men epidemiologiska studier kan vara bra för att hitta teser. T.ex skulle man kunna göra en studie där man jämför smör med margarin, men någon sådan studie finns inte publicerad (det finns däremot epidemiologiska studier som visar att högre smörintag korrelerar bättre med hälsa än högt margarinintag).

Det är också lite konstigt att rekommendera oss att leva som de mest hälsosamma 5% (som uppfyller alla kriterierna ovan). Att börja äta mer grönsaker är ju ganska handfast, men hur följer man rådet att ha en låg midje-stuss-kvot? Att det är hälsosamt att vara normalviktig behöver inte medföra att det är hälsosamt att banta; faktum är att det kan vara riktigt farligt, eftersom de flesta bantningskurer gör att man får lågt näringsintag och att musklerna bryts ner.