2011-02-20

Forum för Miljöforskning - Maten - Del 1

Jag har i veckan deltagit i evenemanget Forum för miljöforskning, då det i år hade maten som tema. Det är ett årligt evenemang samarrangerat av Formas, Mistra och Naturvårdsverket, med totalt drygt 300 deltagare i år och många medverkande från SLU och Livsmedelsverket.


Ett huvudtema i år var hur jordbruket behöver förändras för att vi ska klara matförsörjningen i framtiden, och de hållbarhetsproblem som världens matproduktion och jordbruk står inför - exempelvis en allt för hög vattenförbrukning, manifesterat av det faktum att 25% av världens floder inte längre når till havet.

Jordbrukets beroende av insatsvaror som olja och handelsgödsel är förstås också en kärnfråga i sammanhanget, liksom trender som GMO och länders uppköp av jordbruksmark utomlands - men också lovande möjligheter, som utsikter att ersätta bekämpningsmedel med bakterier eller att kunna utveckla perenna versioner av de stora sädesslagen.

Det är stora frågor och jordbruket förtjänar ett eget inlägg som kommer framöver. Jag filar också på ett inlägg om gifter i maten, som var ett annat tema under evenemanget. I det här inlägget ska jag sammanfatta en del av vad som avhandlades i övrigt.

Martin Ingvar, professor i integrativ medicin, höll ett mycket intressant anförande. Förra året släppte han boken "hjärnkoll på maten", som verkar väldigt bra. Jag har länge intresserat mig för hur signalsubstanserna påverkar oss, se t.ex. mitt tidigare inlägg "sötsug och varför man äter", och Ingvar talade just om hur svårt det är att gå ner i vikt om man inte beaktar hormonerna i kroppen.

Enligt Martin Ingvar leder många bantningspreparat till svåra biverkningar just på grund av uteblivet hormonpåslag; i synnerhet bildas det för lite dopamin om man äter för lite riktig mat. (Dopamin reglerar t.ex. muskelrörelser, glädje och entusiasm.) Han menade vidare att dagens kostmodell är alldeles för enkel eftersom den saknar basal modellering av belöningssystemen. Jag instämmer - om man har ett snabbt sjunkande blodsocker är det inte lätt att välja nyttig mat eftersom ens hormoner gör att man fattar omedvetna beslut. Småätande är ofta automatiserat.


Sötsuget sätter nämligen igång för att blodsockret snabbt sjunker och är på så sätt kroppens sätt att undvika för lågt blodsocker i framtiden. Blodsockret kan alltså vara väldigt högt när man blir sötsugen - och detta är förklaringen till att mat som pizza brukar ge kraftigt sötsug ganska snart efter maten, när blodsockret är högt men sjunker snabbt.

Om man vill ha kontroll över sitt födointag måste man alltså äta så att blodsockret håller sig relativt stabilt, annars delegerar man i princip kontrollen till de ej viljestyrda hormonsystemen. På köpet får man också en second meal effect, alltså att efter en bra frukost ger lunchen en lägre blodsockerhöjning än om man ätit en dålig frukost.

Från Ingvars föredrag:
  • 50% av svenska män är överviktiga
  • 50% av svenska kvinnor bantar ofta
  • Hyperinsulinism (för högt insulin) är ett utbrett tillstånd
  • Den vanligaste anledningen till att man slutar äta i USA är att maten på tallriken tagit slut
  • Den vanligaste anledningen till att man slutar äta i Frankrike är att man blivit mätt
Jag lyssnade också på Stephan Rössner, som under rubriken "spelar det någon roll vad vi äter?" försökte förklara varför människor väger så mycket nuförtiden.

Jag har ofta kritiserat Rössner, inte minst för att han ställt sig bakom den absurda s.k. in och ut-teorin: att vikten bestäms entydigt av hur många kalorier man äter och hur stor energiförbrukning man har. Han fokuserade också denna gång mycket på energiförbrukningen, och gav fjärrkontrollerna skuld för fetmaepidemin genom den nutida avsaknaden av vardagsmotion. Liksom i tv-inslaget jag skrev om nyligen argumenterade han också för att människor äter så mycket nuförtiden eftersom det finns mat tillgänglig överallt.

Sedan visade han dock en lång lista med faktorer som skulle kunna påverka övervikt; listan innehöll punkter som virus, hög höjd, minskad sömn och att vi inte fryser lika mycket som förr. Detta gav mig först intrycket att han tagit avstånd från in och ut, men han hävdade att han fortfarande står fast vid den.

För mig är det uppenbart att även om antalet kalorier man äter är konstant så blir upptaget och responsen olika beroende på vilken form kalorierna kommer i och under vilka omständigheter; det är ju uppenbarligen så att olika personer kan äta olika mycket utan att gå upp i vikt. Det är t.ex. i synnerhet lätt för kroppen att tillgodogöra sig kolhydrater och relativt svårt att tillgodogöra sig energi från proteiner.

I studier där människor får skriva ned allt de äter och deras viktutveckling studeras blir det uppenbart att intag inte är samma sak som upptag - Rössner hade som exempel en man som "bara" gått ner 3,5 kilo när han "borde" ha gått ner 13 kilo - men när resultaten avviker från de beräknade vill Rössner i stället förklara det med att deltagarna helt enkelt ljugit om hur mycket de ätit. Bortsett från cynismen är det också ett slående exempel på hur en hopplös teori stagas upp med hjälphypoteser i stället för att förkastas; även om självskattningar inte alltid är sanningsenliga så är det de facto stor skillnad på hur olika människokroppar reagerar på samma födointag.

När jag pratade med Rössner efteråt så lät han nästan uppgiven; jag undrade speciellt varför man inte ville prova att ge kostråd med LCHF-inriktning på överviktsenheten med tanke på de gräsliga resultat de haft med andra kostråd. Han svarade i princip att det inte spelar någon roll vilka råd de ger eftersom folk ändå inte ändrar sina vanor.

För övrigt talade han väl om fettsnål stenålderskost, och menade att maten oftast var mager förr i tiden. Själv tycker jag att det låter absurt, nutida folk som lever ursprungligt föredrar fettet framför rent protein. (Därmed inte sagt att alla ursprungsfolk äter och har ätit LCHF.)

Rössner passade också på att kritisera LCHF under anförandet och sa något om att "fettdoktorn spårat ur" med syftning på Annika Dahlqvist. Han följde upp detta med att sprida ren desinformation när han hävdade att Robert Atkins avlidit av hjärtinfarkt - i själva verket dog han i sviterna av en halkolycka, vilket jag påpekade. Läs mer om detta i Doktor Dahlqvists blogg.

Till sist: Rössner presenterade under föredraget svenskarnas 10 i topp-lista över maträtter, som jag också har länkat till i bloggen några gånger. Den kan vara värd att återge igen i all sin prakt:
  • Falukorv
  • Köttfärssås
  • Pizza
  • Pasta med ketchup
  • Fiskpinnar
  • Pannfärdig biff
  • Djupfryst färdigmat
  • Färdiga köttbullar
  • Snabba soppor
  • Kycklingrätter
Det var tänkt att det skulle hållas en debatt mellan Ingvar och Rössner vilket hade varit mycket intressant. Tyvärr blev den inställd då Ingvar hade andra engagemang, varför Rössner till stor del fick stå oemotsagd. På det hela taget var det i alla fall två givande och intressanta dagar.

12 kommentarer:

Anonym sa...

Haha, jag kan tänka mig att du var en riktigt jobbig åhörare som inte lät Rössner stå emotsagd! Men jag tycker också det är intressant med kulturella skillnader ang varför man slutar äta i USA resp Frankrike. Naturligtvis betyder vad vi har på tallriken mycket för när vi slutar äta, men också vår attityd till mat. Mvh Christina

Åke sa...

Tack för en trevlig och bra redovisning. Det är ju tråkigt att det aldrig (nästan) blir debatt mellan förespråkare för in och ut respektive de med en mer vetenskapsförankrad syn!

Kim-X sa...

Tänkte på det Rössner sa om fjärrkontrollen. Innan fjärrkontrollen kom hade vi ju bara en eller två kanaler att välja på och kan således knappast ha studsat upp och ner i våra soffor...

Vi hade inte heller några reklampauser utan satt snällt kvar framför TVn hela kvällen. Idag passar de flesta på att göra något vid varje paus.

När jag växte upp på 70- och 80-talet var det precis lika mycket idrott i skolan som nu, färre idrottade utanför skolan än nu och det fanns precis lika många hissar då som nu osv.

Rössners resonemang håller inte...

Anonym sa...

En underbar redovisning.
Skulle vara intressant att veta varifrån uppgiften hämtats att man i USA slutar äta först när maten på tallriken är slut medan man i Frankrike slutar för att man är mätt. Då jag bor i Paris tror jag inte på det där. Amerikaner älskar att lämna mat på tallriken vilket aldrig förekommer i Frankrike. Där äter man upp och om inte blir det kommentarer från betjäningen även på lyxkrogar. Man måste alltid förklara sig om man inte äter upp.
En annan sak att en fransk måltid är en mycket välbalanserad skapelse där man avrundar antingen med ostar eller dessert eller stundom båda. Tycker ost som avrundning på måltid borde införas i Sverige, ätes i urval på assiett med kniv och gaffel, inte alls nödvändigt ha bröd till.
För övrigt har Unesco just till det kulturella världsarvet lagt
fransk gastronomi.

Tessan sa...

En avsevärd skillnad mellan Fr och Usa är väl att amerikaner äter och fika stående, gående, springande och körande. Fransmän sitter ner, pratar och låter maten ta tid.

JOHN sa...

Konspirationsteorier föds ganska lätt med tanke på den debatt som för tillfället förs i Sverige. Läkemedelsindustrin håller sig utanför på darrande knän och man väntar med spänning på vad livsmedelsindustrin svar kommer att bli på det hela.

Jag har bara hållit strikt LCHF under ett par månader och jag kan lätt konstatera att jag inte mått så här bra på minst tio år. Så mycket fördelar som denna kost givit mig (bl a sänkt blodtryck och mer energi, piggare etc.).
Pengar föder ondska och en av vår tids största bluff håller på att avslöjas!

Pär sa...

Pizza blir jag aldrig sötsugen av. Känner mig bara proppmätt till morgonen efter :)Tycker det och blodpudding mättar bäst och det man står sig längst på.

Så olika vi är :)

Patriq sa...

Här hittade jag en väldigt intressant och välskriven blogg som jag inte sett förut. Kul att du bor i Uppsala också :)
Det hade onekligen varit intressant att se de där föreläsningarna i Musikens Hus.
Du har möjligtvis inte tänkt lägga ut en RSS-länk för att kunna prenumerera på dina inlägg via RSS-feed?
Eller kanske är det bara jag som inte ser vart den finns.

Ulrika sa...

Såg nyligen nåt föredrag från ett evenemang på Bosön där man pratade om problemet med dagens stillasittande som inte kan kompenseras genom motion. Tror det var något om en speciell fettförbränningsmekanism som inte fungerar om man sitter stilla stora delar av dagen och att detta inte kan uppvägas av att man motionerar mer koncentrerat under andra delar av dagen utan man måste istället vara i rörelse med täta intervaller och helst vara sittande bara undantagsvis.

Sedan en annan sak jag funderat på om du vill kommentera. Det publicerades nya rön om omega 6 i tidningen Hälsa vilket väckte ilska hos vissa. Man hävdade i.a.f. att omega 6 inte alls är skadligt vilket går emot tidigare rön. Tror man fortfarande kan hitta information om detta på Hälsas hemsida.

Johanna Söderlund sa...

Ulrika:
Jag har läst på Hälsas hemsida nu, men jag blev inte övertygad. Jag tror fortfarande att det är viktigt med en bra fettsyrabalans mellan omega-3 och 6. Har sett många studier som visar på det, men kanske att det finns många studier som pekar åt annat håll också.

Johanna Söderlund sa...

Ulrika:
Jag tittade lite närmare på referenserna till artikeln i Hälsa-tidningen. Det var väldigt många artiklar som är skrivna av personer kopplade till margarinindustrin.

Anonym sa...

Har läst på mycket å kommit fram till att kosten vi äter är den primära orsaken till många sjukdomar. Med få enkla grepp höjer man sin livskvalitet samt går ner i vikt.

1. Minimera omega 6 (så gott det går) O6 sänker ämnesomsättningen samt skapar inflammationer i kroppen. Dett är välkänt inom djuruppfödningen å jag menar att detta med sannolikhet gäller för oss också.

2.Skippa nästan all mjölmat.
3. Ät endast lite frukt MEN mycket bär.

4. Undvik socker.

Just vegetabiliska oljor samt omega 6 via köttproduktion är värt att undvika. Jag vet att det är svårt men när man väl fått lite koll på läget så är det inte så svårt.

Jag äter alltid mkt mat MEN undviker ovan -gått ner rejält i vikt och mår kanonbra -bättre än innan.

Lycka till