DN skriver att man ska äta långsamma kolhydrater som rågbröd, gröt eller müsli till frukost för att bli smartare. Det som ligger till grund för rekommendationen är observationen att hjärnan behöver glukos som bränsle, samt studier som visat att Atkinskost medför minskad prestation på minnestester utförda under förmiddagen. Samtidigt noteras i artikeln att snabba kolhydrater också leder till sämre testresultat och att kolhydrater till lunch och middag gör att man blir trött efter maten.
I själva verket så är det olika för olika människor vad man blir trött av för slags mat. Frågan jag ställer mig när jag läser artikeln är snarare denna: om man nu blir så trött av kolhydrater till lunch och middag, varför inte minska ner på de kolhydraterna? Istället föreslås lösningen att dricka kaffe efter maten.
Hjärnan behöver visserligen glukos, men kroppen är fullt kapabel att bilda det glukos som går åt av protein och fett. Den omvandlingen är dock mindre effektiv hos människor som vant sig vid att äta höga halter av kolhydrater. Det som gör sådana här studier så missvisande är att de i regel provar en frukost av Atkins-typ på människor som är vana vid att äta mycket kolhydrater; då är det inte så konstigt att de blir trötta efter några timmar. Om man däremot vant sig vid mindre kolhydrater så kan man hålla sig pigg och alert i många timmar på en kolhydratsnål frukost.
Jag äter själv äggbaserad frukost varje morgon och upplever just detta. Själv är jag numera inte så hungrig när jag vaknar, men efter en dryg timme brukar det börja kurra lite i magen och då äter jag en äggröra eller dylikt. Förr i tiden när jag åt mer fettsnålt blev jag i regel jättehungrig så fort jag kommit upp ur sängen och åt därför något litet på en gång. Som nämnts tidigare i bloggen är aptit något som fungerar väldigt olika för olika personer. Vissa äter oftast på grund av att de känner sig sega i huvudet medan andra äter för att magen känns tom.
Min erfarenhet är att kvinnor (i synnerhet päronformade sådana) äter lite och ofta på grund av en känsla av lågt blodsocker och män (i synnerhet bukfeta) äter mycket men sällan, och då oftast på grund av en känsla av tom mage. Det jag försöker komma fram till är att vad man ska äta beror dels på vad man är van vid och dels hur just ens egen kropp fungerar.
Under natten minskar glykogenförråden på grund av att det blir många timmar mellan kvällsmålet och frukosten. Då spelar det mindre roll om frukosten innehåller ganska mycket kolhydrater eftersom blodsockret ändå inte kan bli så högt - en hel del av kolhydraterna höjer inte blodsockret utan fyller på glykogenförråden i levern och musklerna.
Kolhydraterna blir dock ohälsosamma om de äts i sådana mängder att blodsockerhöjningen blir för hög. Högt blodsocker brukar följas åt av ett högt insulin och högt insulin ger hög serotoninutsöndring, vilket gör att många känner sig sömniga. Detta händer för många efter lunchen. Trötthet efter maten kan också uppstå av annan insulinhöjande mat - t.ex stora mängder kött och mjölkprodukter - eller bara av insulinhöjningen som kommer av att man ätit sig proppmätt. (För höga serotoninnivåer efter maten är förstås inte heller ett problem för alla, och påpekas bör att serotoninutsöndringen även kan bli för låg.)
Typ 2-diabetiker och andra insulinresistenta brukar ha ganska högt blodsocker redan på morgonen; det beror på att kroppen höjer blodsockret för mycket under natten, en överkompensation som gör att en grötfrukost blir direkt skadlig.
Man kanske ska tolka studierna som att friska icke insulinresistenta kan äta långsamma kolhydrater till frukost, men bör äta mindre mängder kolhydrater under resten av dagen och då äta mer fett och protein. På så sätt kan de hålla sig pigga och skärpta hela dagen. Men glöm inte att vad som utgör en bra kosthållning har med mer att göra än bara blodsockret. Ett ekologiskt ägg till frukost ger alla ett bra tillskott av näringsämnen som t.ex. D-vitamin, omega-3 och folsyra.
De skriver också i artikeln att man blir långsiktigt smart av omega-3. Glädjande nog verkar det som att livsmedelsverket ska sluta avråda gravida från att äta fiskolja. Mina trogna läsare vet att jag skarpt ogillar livsmedelsverket eftersom deras råd är så ovetenskapliga, men nu verkar det gå åt rätt håll i alla fall. Nya riktlinjer utarbetas för fullt. De har redan klargjort för ändrad ståndpunkt vad gäller alkolholkonsumtion hos ammande kvinnor.
Jag noterar också att Socialstyrelsens expertgrupp som utreder en eventuell förändring av kostråden till diabetiker, hjärtsjuka och överviktiga stoppas, eftersom det finns kopplingar mellan gruppen och livsmedelsindustrin. Tyvärr föreslås att Livsmedelsverket skall delta i arbetet; enligt mig är de inte heller opartiska. De har utformat de nuvarande kostråden och brukar vara ovilliga att erkänna att de haft fel.
7 kommentarer:
Kan du förklara varför vissa mäniskor verkar må bättre av fett/protein betonad kost medan andra mår utmärkt på högkolhydrat kost. Kan det bara förklaras med ärvda gener från förfäder som evolverat i olika miljöer?
Undrar också vad du tror om stekt mat och cancerkopplingarna, är dom överdrivna?
simon:
Ja jag tror att vi till viss del har fått med oss olika genuppsättning beroende på vart våra förfäder levat. Men till största del så tror jag att skillnaden beror på våra tidigare kost och levnadsvanor.
Din andra fråga:
De flesta människor steker i oljor eller margariner vilket är mycket osunt. De fleromättade fetterna skadas till stor del. I storköksmargariner och i andra länder innehåller margarinerna dessutom transfett. Jag tror helt klart att det innebär en cancerrisk om man steker i hög temperatur med sådana fetter.
Däremot tror jag att om man steker i ghi, smör eller kokosfett så är det ingen större fara. Även om smör inte tål så jättehöga temperaturer.
Ok, vissa förespråkar ju så lite värmebehandling som möjligt och dessa brukar även påstå att just stekt mat försämrar näringsvärdet mest. Fast det kanske är lösa antaganden, finns väl inte tillräckligt med forskning på detta område?
Intressant inlägg! Främst då jag själv upptäckt att jag blir betydligt mindre hungrig när jag stuger ur sängen sedan kostomläggningen.
simon:
Vet inte riktigt, jag tror att det finns en del forskning om stekt mat. Men jag vet inte om det finns forskning gällande stekning i smör eller kokosfett.
Stekning i hög temperatur minskar så klart mängden vattenlösliga vitaminer i ytan. Men inuti grönsakerna tror jag att det är ganska skyddat. Vid kokning däremot så leds nog värmen in mer effektivt även i mitten av grönsakerna.
Olika tillagningsmetoder har olika fördelar, jag brukar rekommendera variation. Jag har skrivit lite om detta och föredelen av tillagning här.
Lite lösa antaganden är det nog vad gäller de påstådda nackdelarna med stekt mat. Det är ju också svårt att säga något generellt, man kan ju steka på så många olika sätt.
Jag undrar ifall det inte kan vara en bra idé att se till att kvällsmålet innehåller lite extra fett så att kroppen har en bra långsam energikälla under hela natten. vilket innebär att man inte får energibrist framåt morgonen och därmed slipper cortisolpåslag med påföljande glycogenes vilket orsakar högt blodsocker på morgonen redan innan frukost.
Jag har märkt det när jag smält ut fettet ur grisspäck och ätit de fasta resterna "fläskgrevar" som kvällsgodis. De gångerna har jag inte känt något behov av frukost förrän efter att varit vaken i flera timmar, jag har också sovit väldigt bra och vaknat pigg och alert.
Det kan vara värt att experimentera med ytterligare.
kenneth ekdahl:
Ja experimentera är bra :-)
Det låter logiskt att det skulle vara bra med mer fett på kvällen.
Frågan är om det är positivt eller negativt om man inte blir hungrig på morgonen, eftersom det brukar hänga samman med insulinresistens. Men att vara vrålhungrig på morgonen låter ju inte heller sunt.
I vilket fall så bör man lyssna på kroppens signaler, alternativt byta kost så att man får en normal aptit.
Skicka en kommentar