2008-04-18

Intervju: LCHF för alla?

Styrketräning, skogspromenader, körsång och meditation; sätten att öka sitt välmående är många. Den som har mått dåligt och hittar något som fungerar vill gärna tro att han hittat en generell lösning - men alla sätt passar som vi vet inte alla.

På samma sätt är det intressant att fråga sig hur generell en i sig fungerande kostmodell är; finns det vissa grupper för vilka modellen behöver justeras?

Det har i olika sammanhang på sistone uppkommit en diskussion om hur olika LCHF-debattörer ser på den kostmodellens generalitet. Jag vill med det här inlägget komma ifrån spekulationerna och försöka klargöra vilka åsikter de tunga åsiktsbildarna inom området faktiskt representerar, och huruvida minimerat kolhydratintag ses som en generell metod för bättre hälsa åt alla.

Jag har ställt de tre frågorna nedan till Annika Dahlqvist, Sten Sture Skaldeman, Lars-Erik Litsfeldt och Andreas Eenfeldt (Kostdoktorn), och bett dem att ge relativt koncisa svar. Jag har också svarat på frågorna själv.

För att sätta våra svar i perspektiv kan det vara av intresse att Livsmedelsverket rekommenderar en kostsammansättning av 25-35 E% fett, 10-20 E% protein och 50-60 E% kolhydrater. År 2002 var den faktiska medelkonsumtionen 36 E% fett, 13 E% protein och 51 E% kolhydrater, enligt SCB.

Fetmaparadoxen har gjort en sammanställning av kostens faktiska sammansättning och energinnehåll sedan 1980.

Frågorna:

1. Uttryckt i termer av fett, protein och kolhydrater, hur tycker du att friska människor ska äta? (Frisk i avseendet icke insulinresistent, och som upplever sig själv som frisk).

Annika Dahlqvist:
Jag rekommenderar att friska äter liberalt av naturligt fett. Då blir det automatiskt att de minskar på intaget av kolhydrater eftersom de har en normal aptitreglering. Om man ska räkna tror jag att kolhydratintaget blir halverat jfrt SNR. Protein ska vi äta "normalt" utav, ca 1 g per kg normalvikt.

Lars-Erik Litsfeldt:
Friska människor har större frihet att välja hur de vill sätta samman maten. Ett exempel är de som följer en GI-modell där de äter kolhydrater med lågt GI och klarar sig bra med det. Ju mer insulinresistent man är desto mindre krymper utrymmet för denna frihet om man vill återfå hälsan. Jag kan dock inte se något självändamål för en frisk i att hålla uppe en viss mängd kolhydrater i kosten. Kolhydrater är ju den enda makronutrient vi inte behöver äta. Jag tror de flesta märker vid vilken nivå de mår bäst.

Andreas Eenfeldt:
Jag tror att alla utryck såsom 55:25:20 exempelvis blir godtyckliga och inte särskilt meningsfulla. Godtyckliga eftersom det inte finns jämförande studier mellan skilda fördelningar med relativt lite kolhydrater, varför det bara blir en personlig åsikt utifrån osäkra anekdotiska beskrivningar. Inte särskilt meningsfullt eftersom det bara är en liten minoritet som faktiskt räknar ut fördelningen på vad de äter en vanlig dag.

Min åsikt är att friska som inte tycker sig behöva gå ner i vikt gärna bör utesluta socker i kosten så mycket de kan tänka sig. Övriga kolhydrater bör helst vara naturliga och oraffinerade, dvs lågt GI. Ju mindre fysisk aktivitet, desto försiktigare bör man vara med totalmängden kolhydrater.

Sten Sture Skaldeman:
För friska människor är det viktigaste att de äter naturliga och obehandlade livsmedel, fördelningen i makronutrienter behöver inte stressas. Fett ska stå för huvuddelen av energiintaget, kolhydrater och protein kan dela på resten. 20 E% protein, 10-20 E% kolhydrater och 60-70 E% fett ger en stor rörelsefrihet i kosten.

Mitt svar:
Många olika proportioner kan fungera bra, men jag tror att de flesta skulle må bra av att lägga sig i intervallet 40-60 E% fett, 20-30 E% protein och 10-40 E% kolhydrater. Muskulösa behöver mer proteiner än andra och de som inte kan motionera bör äta mindre kolhydrater än andra. Energifördelningen beror också på hur mycket man äter, en person som är liten i maten kan med fördel få en större del av energiintaget från protein än någon som är stor i maten, eftersom proteiner i så stor utsträckning används som byggstenar och inte energi.

2. Anser du att vissa kan må dåligt av strikt LCHF, just på grund av ett för lågt kolhydratintag, eller är det en väl fungerande kostmodell för alla människor?


Annika Dahlqvist:
Jag vet att vissa upplever att de inte mår perfekt på LCHF, och jag brukar då råda dem att öka kolhydratintaget och minska fettintaget och sedan successivt ändra i riktning LCHF, och se var de hamnar.

Lars-Erik Litsfeldt:
Jag vet inte, men jag tror att må dåligt av lågt kolhydratintag är något övergående. Men det handlar ändå om individer och det kan inte uteslutas att det finns de som behöver ett visst kolhydratintag för att må bra. Jag har hört att de som tränar hårt kan behöva kolhydrater för snabbare återhämtning. Alltså efter kraftansträngningen.

Andreas Eenfeldt:
Jag tror det är möjligt att vissa upplever mer trötthet och muskelsvaghet även efter lång tid på LCHF, dock är det i min erfarenhet troligen inte särskilt vanligt. Jag tror att praktiska problem att äta annorlunda än andra, eller annorlunda än man är van vid är ett betydligt större problem.

Sten Sture Skaldeman:
Nej, inga människor kan må dåligt av ett lågt kolhydratintag, annat än under de första två veckorna. När vi är anpassade till fettdrift är behovet av kolhydrater noll. (Nej, LCHF är inte en väl fungerande kostmodell för alla människor. Den kräver både vilja och intelligens.)

Mitt svar:
Ja, jag betraktar strikt LCHF som en metod främst för insulinresistenta.

Insulinresistens innebär att insulinregleringen inte fungerar som den ska, sannolikt till följd av alltför stor belastning på systemet i form av högglykemisk mat; eftersom insulinnivåerna så ofta varit väldigt höga så har kroppsorganen minskat sin känslighet för insulin. Det leder till problem med höga blodsockernivåer, och detta kan hjälpas med lågkolhydratkost eftersom det framför allt är kolhydrater som höjer blodsockret. (Insulinresistens beror i stor utsträckning på kosten och övriga levnadsvanor, men arvsfaktorer är också väsentliga; har man anlag för det blir man insulinresistent av att äta dålig mat. Ju mer insulinresistent man är, desto viktigare blir minimerandet av kolhydrater.)

Om man däremot övergår till strikt lågkolhydratkost utan att ha problem med insulinresistens och därigenom med högt blodsocker, så börjar blodsockret sjunka; det är ovanligt att blodsockret sjunker och blir varaktigt lågt, utan vad som händer är att olika hormonsystem träder in för att upprätthålla nivån.

Det finns flera hormoner som kan utsöndras för att återställa blodsockret, och vissa är mer önskvärda än andra; kortisol och glukagon är båda blodsockerhöjande, men kortisol är ett stresshormon till skillnad från glukagon som utsöndras t.ex. vid träning. De plötsliga hormonförändringar som blir resultatet i synnerhet vid hastiga kostförändringar får svåröverskådliga effekter, och man kan må dåligt av dem.

Kraftigt insulinresistenta brukar däremot inte ha så mycket övergångsbesvär när de minskar på kolhydrater; deras blodsocker sjunker inte för lågt i första taget eftersom insulinet inte fungerar ordentligt. Man kan också ha en effektiv egen produktion av blodsocker redan innan man börjar med lågkolhydratkost, och i så fall mår man troligen bättre direkt när man minskar på kolhydrater.

3. Vilka skillnader - om några - ser du mellan olika sorters kolhydrater (t.ex. socker och stärkelse), och gör du skillnad på olika kolhydratkällor i dina kostråd?

Annika Dahlqvist:
Jag drar alla kolhydrater i stort sett över en kam. Fortsatt forskning får visa ev skillnader.

Lars-Erik Litsfeldt:
Jag vill inte göra någon skillnad. Fibrer kan för de flesta iofs vara harmlöst men annars menar jag att det är mängden kolhydrater som avgör.

Andreas Eenfeldt:
Ja (som ovan). Det finns mycket som tyder på att överdrivet intag av socker (sackaros) i och med sitt fruktosinnehåll är värre än stort intag av stärkelse. Om kolhydratsintaget inte är extremt lågt totalt sett har även GI betydelse, dvs hur lättsmälta kolhydraterna är.

Sten Sture Skaldeman:
Socker och stärkelse är lika illa. Beroendet är ofta lika starkt. Jag godtar kolhydrater från animaliska källor utan begränsning, t ex lever, skaldjur, ägg och ost. Ovanjordgrönsaker kan ätas ganska fritt av de flesta. Jag är själv sparsam med tomat och mogen paprika, men liberal med lök. Jag menar att löken har hälsoeffekter som uppväger kolhydratinnehållet.

Mitt svar:
Jag anser att det är stor skillnad på olika sorters kolhydrater.

Jag har tidigare skrivit om insulinindex, där skrev jag om studier som tydligt visar att olika kolhydratkällor påverkar kroppen olika, dock är studierna gjorda på unga friska människor - det hade antagligen blivit helt andra resultat om de testat på typ-2-diabetiker. Det väsentliga är att socker ger påvisbart högre insulinsvar än stärkelse; det innebär i förlängningen att insulinresistenta framför allt bör minska på stärkelse, medan icke insulinresistenta främst bör minska på socker.

Fruktos (och disackarider) bör överhuvudtaget inte konsumeras i några stora mängder; kort kan sägas att när glykogenförråden redan är fyllda uppkommer problem med överskottsfruktosen.

Diabetiker borde alltså inte äta speciellt mycket av några sorters kolhydrater - men för de som inte är insulinresistenta och äter en hel del kolhydrater så rekommenderar jag att det till största del är kolhydrater av stärkelsetyp.

Socker är också extra illa för de som har problem med sockersug och beroenden. Det verkar kunna vara beroendeframkallande på ett helt annat sätt än stärkelse. Till saken hör även att socker stimulerar aptiten, mycket på grund av sockrets fruktosdel. Fruktos gör nämligen så att hormonet ghrelin utsöndras, och ghrelin verkar aptitstimulerande. (Ofta förbättras sockersug bara av att man minskar på söta saker, man kanske inte behöver minimera alla kolhydrater.)

Givetvis har GI och kolhydratkällans lättillgänglighet för kroppen också betydelse; t.ex. höjs blodsockret långsammare av parboiled ris än av klibbigt ris. Man bör dock observera att livsmedel med sockerarter som t.ex. fruktos och laktos visserligen får lågt GI - men det är inte nyttigt att äta större mängder av fruktos och laktos!

Som tidigare utlovat kommer jag att vidareutveckla hur fruktos påverkar kroppen i ett senare inlägg.

Jag ifrågasätter inte att LCHF är en bra metod för många människor. I själva verket kan det vara en väldigt bra metod, eftersom den ofta ger mättnad, bra näringsintag, jämnt blodsocker, god mat, lägre blodtryck, bra hormonnivåer och bättre ork i allmänhet.

Å andra sidan kan det vara en dålig metod, framförallt på grund av hormonförändringar. Vissa kan gå upp i vikt, få för lågt blodtryck, för låg aptit, nedstämdhet, för lågt blodsocker, dålig mättnad och oregelbunden menstruation. Ofta kan biverkningar av LCHF gå över efter ett tag om man fortsätter med kosthållningen, men långtifrån alltid.

Jag vill alltså inte att man ska ge sken av att LCHF är mer hälsosamt ju mer strikt den är (med strikt LCHF menar jag en fet kost med väldigt lite kolhydrater, där grönsaker mest är dekoration.) Att få bort fettskräcken är ett allmänintresse; att nästintill bannlysa kolhydraterna är ett särintresse.

41 kommentarer:

Fredrik Andersson sa...

Intressant...

Visst är det skillnad på kolhydrater och kolhydrater! Fruktos i frukt tror jag är ganska harmlöst för kroppen, jag tror inte det går att äta sig fet på frukt tack vare att fruktosen är mer omständig för kroppen att göra till blodsocker än andra sockerarter, fruktos måste först byggas om till glukos som sen går ut i blodet. Jag tror dessutom att fruktos är den mest naturliga sockerkedjan för kroppen.

Alla andra sockerkedjor är nog egentligen helt onödiga för kroppen, om inte enbart skadliga.

Sen kommer stärkelsen som för det mesta går direkt ut i blodet när man äter och höjer blodsockret mycket snabbt som mjölbaserade livsmedel som pasta och vitt bröd. Även potatisen är nog en lika stor bov i dramat.. Sen finns det ju de mer svårsmälta kolhydraterna som är betydligt bättre för kroppen som tex. hela korn, bulgur och matvete med skalen kvar. Dessa har mycket lång nedbrytningstid och pyttsar ut lite stärkelse under lång tid vilket gör att blodsockret inte hinner stiga snabbt.. Sen beror det ju naturligtvis på hur mycket man äter av dom, äter man sig proppmätt på bulgur så kan man säkert gå upp i vikt av det. Det handlar ju om mängden även här, fast kolhydraterna är mycket långsamma..

Men det svåra med kolhydrater är att inte äta för mycket av dom, man får inte samma mättnadskänsla som man får om man baserar sin mat på proteiner och fett. Oavsett hur högt eller lågt GI det är.

Man kan enkelt prova hur kroppen reagerar på om man baserar maten på enbart protein och fett, eller protein, fett OCH kolhydrater genom att köpa en vanlig pizza på en pizzeria. Äter man den som vanligt med fyllning, brödet, en burk bea.sås och en burk vitkålssallad så kan man inte sluta äta förren hela pizzan är uppäten, kroppen skriker efter nästa tugga och man blir inte mätt utan man blir istället uppjäst som en bulldeg och smått drogad som en morfinpatient.. Då är det stärkelsen som skickar blodsockret i taket, insulinet pumpas ut och kroppen lagrar varenda gram överblivna kolhydrater och fett i sina depåer..

Gör man deremot så att man köper samma pizza en gång till och skrapar av fyllningen från brödet, tar pizzasalladen och blandar den med en burk bea.sås och äter "bara" det så orkar man knappt äta upp allt!! Där har vi ingen stärkelse som sätter fart på blodsockret utan det är fett från osten och proteiner från fyllningen som mättar mycket tidigt och risken att äta för mycket kan undvikas näst intill automatiskt! Och detta på en MINDRE mängd mat.. Snabb stärkelse ger enbart signaler att äta mer, mer å mer, kroppen får snabb energi som går direkt ut i blodet, det vill ju naturligtvis kroppen ha så mycket den kan av!!

Jag anser att kolhydrater från snabb stärkelse bör undvikas av alla pga sin förmåga att förstöra våran insulinresistens. På det viset kan man undvika att få diabetes och inflammation i blodådrorna, man undviker dessutom att gå upp i vikt!

Extremt långsamma kolhydrater är en mycket bättre föda för ALLA människor som inte vill (eller orkar, eller kan) minimera intaget av kolhydrater, som en strikt LCHF diet innebär. De ger nog en lika långsam glukosutsöndring som levern tillverkar för de som är fettdrivna till 100 %. OM man nu inte äter för mycket av dessa...

Dessutom KAN man få insulinproduktion även om man äter strikt LCHF, det finns ju de som faktiskt går upp i vikt igen efter att ha gått ner mycket, det är då vissa livsmedel som kan börja påverka insulinproduktion när man äter men allra mest insulinutsöndring får man om man äter alldeles för mycket! Alltså om man äter sig proppmätt! Då börjar kroppen lagra fettet man äter istället för att förbränna det med en sakta viktuppgång som följd. Här pratar jag om egna erfarenheter. Då gäller det att tänka sig för att sluta äta innan man blir mätt, då är man hastigt och lustigt tillbaka på banan igen!

Tombola sa...

Det är ju svårt att veta om de människor som inte mår bra av LCHF helt enkelt har "förstört" sin metabolism genom tidigare kost.

Om de hade ätit "korrekt" i sitt tidigare liv hade de kanske inte känt några nackdelar?

Intresant att det går att öka i vikt även med LCHF.

För många fungerar det uppenbarligen med LCHF och naturlig mättnad medan de som har "ätstörningar" och äter sig proppmätta helt enkelt går upp.

Det är nog så att modellen måste kompletteras och förfinas ytterliggare, myten om att kroppen skulle kasta ut överflödig energi som en del hävdar fungerar inte.

steg 1) Rössners Hallonbåtsteorem

steg 2) Kolhydrater ger insulin

steg 3) För mycket fett utlöser insulin

Per-Åke sa...

En kommentar till den första kommentaren att det inte går att äta sig fet på frukt: Jodå,det gör det.

Början på min egen viktuppgång kan jag datera till ett "häsoinitiativ" i början på 90-talet på det företag där jag arbetade. Fram tills dess hade jag hållit min vikt rätt bra.

I samband med detta initiativ infördes bl.a. fruktkorgar, vilket gjorde att jag åt en banan eller annan frukt åtminstone en, eller kankse två gånger per dag som mellanmål.

Jag kommer väl ihåg hur jag efter något år undrade hur i all världen jag hade kunnat gå upp 3-4 kg.

Matvanorna i övrigt eller motionsvanorna hade inte förändrats. Jag har inte motionerat "i onödan" i någon större utsträckning, däremot har jag har under hela mitt yrkesverksamma liv cyklat till och från arbetet året om (ca 2,5 km, ned till -10 grader då jag gått i stället).

Därefter har vikten successivt stigit, ända till jag började med LCHF i början av 2007 (då jag dessförinnan hade fått indikation på diabetes typ 2) Då bröts trenden och vikten började gå ner i stället.

Viktminskningen avbröts dock i höstas när jag mot bättre vetande började äta äpplen från eget fruktträd (ett s.k. familjeträd med flera sorter, så det bar frukt länge, och de är så goda så det blev flera per dag). Vikten ökade till och med något kilo.

När äpplena tagit slut fortsatte viktminskningen.

Johanna Söderlund sa...

fredrik andersson:
Man kan bli fet på frukt.

Ditt exempel med hur mättnadskänslorna fungerar vid pizzaätande är just det; ett exempel. Människors aptitreglering fungerar olika.

Precis som du säger så kan man gå upp i vikt om man äter sig proppmätt, eftersom det då insöndras mycket insulin. Då blir man ju också snart hungrig igen.

tombola:
Jo det kan ju tänkas att metabolismen kan förstöras på olika sätt, så att LCHF blir olämpligt för en del. Men min poäng var just att den som helt undgår övergångsproblem vid övergång till strikt LCHF gör det på grund av en skadad metabolism.

per-åke:
Ja frukt kan vara ett gissel, mycket på grund av att det kan leda till ökad aptit.

Ylva sa...

Ytterligare ett intressant inlägg från dig Johanna.
Du är duktig på att utrycka dig och du kan konsten att analysera och bena ut frågetecken på ett begripligt sätt och inte minst du drar kloka slutsatser.
Tack vare dig höjs nivån i LCHF-debatten.

Tombola sa...

Slarvade vid första genomläsningen - inga problem vid övergången kan nog som du säger bero på skadad metabolism.

Det skulle vara rätt intressant att få se en sammanställning över vad som påverkar insulinet, stress, kaffe, kolhydrater, för mycket mat,,,,,

Någon sådan har såvitt jag vet ännu inte gjorts?

Theresa sa...

Tombola, det tror jag beror på att vårat ämnesomsättningssystem är så komplicerat, har så många faktorer att det är omöjligt att säga vad som spelar in för vilken person. Det enda man egentligen kan testa är hur det funkar för en person just nu. Jag kan föreställa mig att ämnesomsättningen kan förändras över tid och med olika faktorer. T ex kan jag misstänka att de med s.k. "ätstörningar" kan ha brist på vissa ämnen som kroppen på så sätt försöker att desperat ersätta. När dessa ersatts fungerar personens ämnesomsättning bättre.

Visst kan man bli fet av frukt, ojoj. Och "hela korn" kan vara döden för någon med tarmproblem, och säkert på så sätt bidra till att vilja dämpa besvären med att äta något mer (som vid magkatarr) och på så sätt tvinga upp kroppsvikten.

Jag tror inte man kan generalisera särskilt mycket vad gäller kolhydrater, förutom att säga att de inte är essentiella, för det verkar vara solklart. Därutöver måste man prova sig fram.

Tombola sa...

Visst är det komplicerat men man måste ju ständigt försöka förfina den modell som man använder för att försöka förstå vad som händer i kroppen.

I den allra enklaste modellen hittar vi hallonbåtarna, det är bara in och ut som räknas.

Sedan tar vi nästa steg och inser att kolhydrater ger upphov till insulin och därmed fettinlagring.

Nu pekar Johanna på att "proppmätt" utlöser insulin och för många LCHF:are är nog detta en överraskning - en del tycks tro att det sitter en ventil i systemet som bypassar bort överflödet men så torde inte vara fallet,,,

Själv är jag inte ute efter någon beskrivning på atomnivå utan mera information om t ex stress har stor eller liten påverkan på insulinnivån.

Kaffe likaså o s v...

dufva sa...

Pudelns kärna i LCHF-debatten är precis vad Fredrik tangerar med sin målande beskrivning av pizzaätande.

Hungerkänslor under kontroll eller inte är skillnaden som avgör varför kosten fungerar så väl i viktminskningssyfte.

Det är av underordnad betydelse om kaloriteoremet kan utmanas av en kontroll av hormonnivåerna eller inte.

"Humlan flyger" ändå..

Vill man uppnå en optimal hälsa räcker det nog inte att sortera snabba och långsamma kolhydrater eller att fundera på om fruktos är värre än sackaros.

En stor bov i dramat är sädesslagen överhuvudtaget.

God hälsa kan uppnås med väldigt varierande andelar av makronutrienterna, men optimal hälsa i hjärta och kärl nås aldrig i områden där sädesslagen brukas flitigt.

Antagligen spelar antinutrienter och fytiner en väldigt stor roll i hjärtkärlproblematiken.

Vi var till exempel redan under medeltiden duktigt åderförkalkade trots att GI-kosten väl aldrig har ätits så frekvent som under den eran.

Simon sa...

Hur ser du på polysackarider, fibrer och cellulosa, är dom ämnena att betrakta som ursprunglig kost med tanke på att vi inte kan bryta ned dom? Grisar kan ju bryta ner cellulosan fast deras matsmältningssystem i övrigt liknar vårat?

Tombola sa...

Dufva,
Min åsikt är att man måste äta människomat för att kroppens signalsystem skall fungera, dit hör egentligen inte sädesslagen,,,

När det gäller pizzan så sätts helt enkelt den naturliga mättnaden ur spel.

Om vi dessutom häller i oss 1 liter Cola blir det nog riktigt illa.

Johanna Söderlund sa...

Jag tror inte att det behöver vara så illa att äta sädesslag. Mycket av det som är dåligt med frön är gifterna som sitter i fibrerna. Nackdelen med de fiberlösa produkterna är å andra sidan väldigt snålt näringsinnehåll.

Mitt intryck är att de folk som äter surdegsbröd och andra bearbetade sädesprodukter har en bra hälsa. I sådana produkter slipper man jäst, och mycket av glutenet, fytinsyrorna och lektinerna bryts ner.

Simon:
Polysackarider är många olika saker som länken visar.

Cellulosa betraktar jag inte som människomat, annat än i små doser. Stora mängder cellulosa som slv rekommenderar oss att äta innebär att vi måste äta mycket skaldelar från spannmål.

Cellulosa är alltså olösliga fibrer vilket vi inte bör äta så mycket av. Olösliga fibrer har däremot en hel del fördelar och rekommenderas att ätas i förhållande till matens kolhydratmängd.

Tombola:
Många saker som påverkar insulinet är en direkt konsekvens av att blodsockret höjs. Stress och mackor brukar leda till att blodsockret höjs, sen hur mycket insulin som insöndras på grunda av det lär väl bero på hur högt blodsockret når.

Kaffe ger nog oftast insulinhöjning, men det verkar som att människor reagerar olika på kaffe, en del får blodsockerhöjning av kaffe.

Emy sa...

Hej, tänkte bara göra ett litet inlägg i debatten. Jag är en ung tjej och inte särkilt insatt i näringslära på cellnivå. Som normalviktig rellativt frisk la jag om min kost till LCHF. Reslutatet blev undervikt, trötthet, rejjäla hormonrubbningar bla utebliven mens samt sköljkörtelrubbningar. Äter nu levaxin, samt efter dietist råd övergått till svenska näringsrekomendationer dvs. måltidordning, varierat alla kolhydrater (långsamma och snabba), allt fett, kostcirkeln m.m. och mår som en prins. Hoppas nu på att hormonerna återställs. Kan som sagt inte så mkt näringsfysionolig, möjligt ätt min kropp på cell nivå mår sämre? av denna kost. Går nu dock efter hur jag mår "känlan" och struntar i både gi & lchf och äter allt från vitt bröd till mjölk, socker och frukt även om jag generellt anser mig äta hälsosamt ! Kommentera gärna!

Johanna Söderlund sa...

Emy:
Det låter väldigt bra att du mår bra nu. Fungerar aptiten bra nu igen? det lät som att du fick dålig aptit av LCHF.
Hur lite kolhydrater åt du?

Jag tycker ju inte om livsmedelsverkets rekommendationer, i ditt fall främst för att näringsinnehållet blir ganska lågt med tallriksmodellen. Om du äter mer animaliskt fett och protein skulle du få i dig mer D-vitamin och mineraler. Ät gärna mycket ägg och gröna bladgrönsaker också - de är näringsrika och innehåller t.ex. mycket folsyra. Byt gärna ut falukorv, fiskpinnar, köpta köttbullar och chicky bits till mer naturliga proteinkällor.

Jag förespråkar också att det mesta fettet man äter ska komma från naturliga källor. Margariner och vegetabiliska oljor har många nackdelar.

Anonym sa...

Johanna Söderlund
"Olösliga fibrer har däremot en hel del fördelar och rekommenderas att ätas i förhållande till matens kolhydratmängd"

du menade väl lösliga Vattenlösliga fiber?
vh

Marcus sa...

Mycket av LCHF-diskussionerna handlar (enligt vad jag sett hittills) om antingen viktnedgång eller på annat sätt nå ett "normaltillstånd" som ju är olika för olika individer. Jag skulle vara intresserad av att höra forumets åsikter om LCHFs lämplighet för oss som tränar hårt. Jag är (ganska) fettkonverterad i dag. Äter mycket fett/protein i förhållande till kolh. och trivs med det. Men - jag kan märka att jag har svårt att få upp pulsen till översta zonen. Ett problem jag inte hade innan. Jag är mycket uthålligare än innan, kan cykla/skida många mil utan att bli trött men, som sagt, kommer inte åt den där sista nivån. Har läst att det kan bero på att jag går på fett istället för lättantändligt fnöske. Vad tror ni om det? Behöver vi äta mer kolh vid hård träning?

emy sa...

Hej igen och tack för svar!

Innan åt jag i princip rent protein + lite grönsaker och olika fetter, och ja hungern försvann nästan helt + det jag skrev tidigare.

Har nu återfått hungerkänslor och har nu låg normalvikt, äter en hälsosam version av livsmedelverkets rekommendationer dvs rent protein, all typ av fett dock ej transfett, alla kohydrater dock ej mkt vitt socker samt helta kostcirkel.

Kanske konstig fråga men vad är igentligen dåligt med rimliga mångder (beräknat per individ) kolhydrater för friska månniskor. Som jag förstått, är det hjärnans främsta brännsle, när det gäller blodsocker blir nivån lagom i med kobination med fett&protetin?

Tänkte även fråga vad ni anser om vegiterianer och deras hälso argument? Dvs. aminaliska proteiner toxiska, belaster kroppen m.m?

undrande sa...

Emy, hur länge åt du lågkolhydratkost? Vilka proportioner fett, protein och kolhydrater hade du?

Johanna Söderlund sa...

anonym:
Ja jag skrev fel, jag menade förstås lösliga fibrer.

marcus:
Ja det verkar som att de flesta behöver mer kolhydrater för att kunna träna riktigt hårt. En modell som verkar funka bra är att äta mindre kolhydrater till vardags men inför ett tävlingslopp eller liknande ladda med extra kolhydrater. Eller bara att äta lite extra kolhydrater i samband med träning.

emy:
Jag tror inte att den kolhydratmängd som du äter är dålig för dig. Om du är pigg och mår bra så har du nog heller inte så stora blodsockersvängningar, vilket annars är den stora nackdelen med kolhydrater.

Frågan i ditt fall blir snarare vilka kolhydrater som är nyttiga i fråga om näringsinnehåll än vad kolhydraterna har för GI.

Dock tror jag att om du minskar lite på kolhydraterna men fortsätter med frukt och rotfrukter så skulle du må bra och ha kvar aptiten. Men jag förstår om du inte vill prova det i nuläget.

Animaliskt protein är lättsmält och vi har ett bra upptag av mineraler från sådana källor. Mycket av forskningen på animaliskt protein är dock gjort på mjölkprotein, vilket inte är lika nyttigt.
Så om man vill vara på den säkra sidan så kan man minska ner på animaliskt protein från mjölkprodukter.

Många vegetarianer får liten muskelmassa vilket givetvis inte är nyttigt. Vanligt är också brister på olika näringsämnen.

Att animaliskt protein skulle vara toxiskt saknar vetenskaplig grund.

olle sa...

En fara med LCHF kan vara brist på hunger, (för litet matintag även med näringstät mat)
Öka bara lite på kolisarna, så aptiten blir lagom.
Genetiska sjukdomar kan ej botas med LCHF (apor blir ej människor om dom bara äter fett)
Kan det finnas några sjukdomar där LCHF inte är bra?
Sen borde man nog diskutera mer VILKA kolhydrater man ska äta.
Jag äter hellre vitt bröd (om jag BARA vill ha kolisar )
Fullkornsbröd med kli (sågspån) som matindustrin knappt ens gäst numer (fort ska bandet gå)
Där finns alt det onyttiga med (ej det minsta nedbrutet) ex fytinsyra lektiner och kanske nått som inte är känt än eller av okunskap tillsatt ämne, ett bröd jag skulle vilja ha är surdegsbröd UTAN GLUTEN går det att göra?
Gluten är det värsta som finns kvar i surdegsbröd vad jag vet.
Industrin skulle kunna göra surdegsbröd, nu liknar deras bröd mer en surdeg. Eller vad ska man säga om ”sågspånet” som dom blandar i.

Vh

Tombola sa...

Olle,
Att vara apa är väl ingen genetisk sjukdom?

Men undrar om de inte skulle kunna bli de nya "människorna" om de finge äta rätt sorts fett tillräckligt länge?

Johanna Söderlund sa...

olle:
Jo jag tycker också att brist på hunger verkar vara den största risken med LCHF, vilket visserligen hänger samman med hormonförändringar som även ger andra besvär.

Ja vilket bröd som är bäst är inte så självklart som folk tycks tro. Nackdelen med köpt vitt bröd är att det ofta är fullproppat med tillsatser, men jag håller med om att vi bör undvika vetekli.

Glutenfritt surdegsbröd har jag försökt göra, det gick inte alls. Gluten är väsentligt för jäsprocessen, det är också därför köpebröd ofta har extra gluten i sig.

Men om man gör ett surdegsbröd ordentligt så försvinner det mesta av glutenet, vilket borde funka bra så länge man inte är glutenintolerant.

olle sa...

Tombola
Fett kan ej ändra vår genetiska kod, och inte ”bota” ett fel i DNA,
Fett är ej magiskt bara fett, olika fettsyror finns dock (se protein aminosyror vi behöver ett antal esensiella aminosyror) fettsyrornas metabolism är ej helt känt än (det utgår jag från)
Varför påstå att smör är bra fett, ister kanske är ännu bättre?
Ister har vi ätit i miljoner år sannolik anpassning
Smör är ”nytt” relativt
Margarin kan det där finnas en fettsyra som vår metabolism inte är anpassad för?
Allätande människan är en MYT många kan ej ens äta mjölksocker (laktos) pga. bristande genetisk anpassning.

olle sa...

Johanna
Har du ett bra recept på surdegsbröd
Mycket kan gå fel, vitsen är att oönskade ämnen ska brytas ner, men hur säkerställa det?
vh

mardin sa...

Hej!

Jag såg ditt fisksopperecept på webben. Vill tipsa om www.svenskfisksoppa.se, en webb med just fisksopperecept där bästa receptet vinner fina priser!


Varför inte lägga upp ditt recept även där? Jag lovar att rösta på dig!

Mvh
Mardin

Johanna Söderlund sa...

olle:
Angående ister: jag tror att ister som finns i kyldisken är omestrat. Så i jämförelse med det så är smör bättre, men vanligt ister är nog bättre än smör.
Nej jag har inget bra recept på surdegsbröd. Du får gärna mejla mig ett sådant om du hittar något.

olle sa...

LCHF vad betyder det?
menar vi olika saker, om Skaldeman säger lchf menar han då gi 0 ?
Och vad menar du Johanna med lchf ca 10-40 E kolisar? Annika, doc med flera.
Har jag missat definitionen av LCHF?
Om det inte finns en standard så kan en diskussion bli tokig skaldeman säger LCHF (menar gi 0) Johanna säger LCHF (menar 10-40E)
VAD BETYDER ORDET LCHF IGENTLIGEN?
http://sv.wikipedia.org/wiki/LCHF-metoden
"LCHF står för Low Carb and High Fat"
det blev jag ej klokare på
vh

Anonym sa...

En källa för proportioner av makronutrienter och förklaring till varför hittar man i Barry Sears bok Zonen. Vetenskapligt och hyfsat enkelt att förstå...

Johan

Johanna Söderlund sa...

olle:
Med LCHF menar man ofta att mindre än 10-20 E% kommer från kolhydrater eller att man äter mindre än 50-130 g kolhydrater per dag. Det finns tyvärr ingen etablerad standard.

I det här inlägget så ville jag i första hand argumentera för att strikt LCHF inte är hälsosamt för alla. Jag tror inte att vanlig LCHF passar alla heller, men jag vet inte. Jag skulle uppskatta om det utfördes studier på detta.

Intervjuerna visade på tydliga skillnader i huruvida vi ansåg att man kan må dåligt just på grund av lågt kolhydratintag. Alldeles oavsett hur vi definierar LCHF.

olle sa...

Johanna jag håller med om att alla kanske inte mår bättre av ”strikt” LCHF
Det finns så mycket som kan hända i kroppen ex tål man ej mjölkprotein så kan man till och med bli dålig på LCHF, fett används till hormonsystemet har man fel där kan det möjligen bli värre för ett fåtal personer, en helt FRISK PERSON borde inte må sämre, vi är ganska anpassningsbara men det gäller bara FRISKA. ( sjuka ex diabetiker tål ju ej kolisar) det kan till och med finnas en motsats till diabetes ”oförmåga att omsätta mycket fett”?

Jag är mycket tveksam till att FRISKA ska vara i ketos (diabetiker ok)
Då får någon bevisa det först (då ändrar jag mig)

Borde vi införa ett nytt ord NCHF? N = no, nej (No Carb and High Fat)
Gränsen borde i så fall dras fysiologiskt vid ketos
Är man ej i ketos så borde det heta LCHF

Skaldemans kost (gi0) är inte LCHF det är NCHF

Ulf_S sa...

olle: om man inte är i ketos kanske man har ett kontrollerat intag av kolhydrater, men knappast ett lågt.

Jag befinner mig mer eller mindre ständigt i ketos trots att jag inte är hysteriskt kolhydratskrämd. Jag äter t.ex. mycket grönsaker, mörk choklad nästan varje dag och bär med vispad grädde ibland. Det anser inte jag vara NC.

Om jag ska äta tillräckligt mycket kolhydrater för att komma ur ketosen måste jag äta exempelvis spannmål, bönor, rotfrukter, nötter, frukt... Eller kanske dricka läsk och äta godis? Inget av de här alternativen funkar speciellt bra för mig i alla fall.

Jag fortsätter med mitt relativt låga (inte obefintliga!) kolhydratintag och mår bra istället.

Johanna Söderlund sa...

olle:
Huruvida man är i ketos är också en definitionsfråga, för det mesta är man i lite ketos men jag tror att man säger att man är i ketos om huvuddelen av kroppens energi kommer från fett.

Personligen har jag lättare att komma i ketos om jag äter en del kolhydrater.

Det är inte farligt att vara i ketos, inte heller för friska. Många kommer i ketos när de fastar, jag tror att det är därför som fasta är så populärt. Man brukar nämligen känna sig pigg och skärpt när man är i ketos. Dock lär fasta tära på musklerna eftersom de äter så lite protein.

olle sa...

Får nog läsa på mer om ketos, gränslandet där det inträffar det kan jag för lite om.
Jag är tveksam till att friska ska äta extremt lite kolisar (har jag fel får jag ändra mig)
Varför skulle det vara hälsosamt för friska att inte äta kolisar? (ej SLVs mega mängder bara)
Om det vore så, då har gud gjort ett misstag med vår ämnesomsättning, eller glömde han bara att sätta dit rovdjurständer?

Johanna är det enbart ketosen fastande mår bättre av vad anser du?
Avgiftning påstår en del, men det tror jag ej på, det verkar inte finnas vetenskapliga belägg för ”avgiftning”, fastan gör att kroppen bildar gifter pga. Ohälsosam ämnesomsättning? det tror jag mer på.
Att många mår bättre (upplever det så) av att fasta måste bero på något men vad? (har själv aldrig fastat)
vh

Anonym sa...

Hej!
Jag heter Malou och jobbar på Pronto Communication. Jag skulle vilja få kontakt med dig och undrar om du har en mailadress jag skulle kunna skicka mitt meddelande till?
Tack på förhand!

Vänliga hälsningar
Malou
(du kan nå mig på malou@prontocommunication.se)

Johanna Söderlund sa...

olle:
Jag tror som du att friska människor mår bättre av en del kolhydrater.

Fasta innebär ju att man slutar äta många av de saker som människor kan må dåligt av, t.ex. gluten, mjölkprotein, glutamat, färgämnen och andra tillsatser. Det finns alltså flera tänkbara förklaringsmodeller till varför fastande brukar uppleva välmående.

Man bör inte lättvindigt införa "avgiftningsprocesser" som förklaringsmodell, och jag drar ofta öronen åt mig när dylika läggs fram, i synnerhet om det görs utan hänvisning till studier.

Däremot så tror jag att det kan ske tillvänjning till viss sorts mat, att tillvänjningen kan ta form av ett begär, och att man efter avvänjning kan bli av med begäret. T.ex. tror jag att det kan gälla gluten, mjölkprotein och kanske glutamat och mycket salt.

Adam sa...

Detta är en riktigt bra men samtidigt intressant blogg. Den ger en tips på hur man kan gå ner i vikt snabbt. Tack ska du ha, och sluta aldrig blogga! Aldrig någonsin.

Maria sa...

Tack för det informativt inlägg om LCHF!
Maria @ gå ned i vikt snabbt

Gå ner i vikt snabbt sa...

Mycket bra inlägg, intressant läsning :)

Goda smoothies sa...

Håller med.
Intressant läsning.
Dock är det skillnad på olika personer och hur man tar åt sig dessa tips..

Anonym sa...

Hej! Tack för en intressant läsning! Det nämns endel att LCHF-kost kan ge hormonförändringar som kan påverka att man mår dåligt, på vilket sätt kan dessa hormonförändringar visa sig? Mvh Helena :)

Anonym sa...

Både Eenfeldt och Dahlqvisten hänvisar till studier som verkar vara sponsrade av organisationer som tjänar på LCHF och ökad köttkonsumtion. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&grupp=10544&artikel=4670303