2008-06-11

Kommentar till Claude Marcus

Claude Marcus har till slut publicerat den sen länge utlovade artikeln om mättat fett. Läs om bakgrunden här.

Kostdoktorn med flera skriver bra analyser. Annika Dahlqvist poängterar t.ex. att LDL-kolesterol är en pseudovariabel, jag håller med - det är ju t.ex. så att även motion höjer LDL-kolesterolet initialt precis som mättat fett - men ingen föreslår att människor ska sluta motionera. Det mesta i artikeln var relativt substanslöst och gammal skåpmat, men det här intresserade mig:

När LC/HF-kost prövats till patienter med diabetes sjunker insulinbehovet, vilket ofta uppfattas som en förbättring av diabetessjukdomen. Detta är felaktigt. Ett minskat kolhydratintag kan leda till minskat insulinbehov trots att insulinresistensen ökar vid ökat intag av mättat fett.

Jag har tittat närmare på den översiktsartikel som refererades. 15 studier har undersökts varav 12 inte har funnit några samband mellan insulinkänslighet och fettkvaliteten, alltså huruvida fettet varit mättat eller enkelomättat. Den studie som ansågs vara bäst genomförd har Bengt Vessby gjort, den fann att de som ätit mer mättat fett fått en försämrad insulinkänslighet jämfört med de som ätit mer enkelomättat fett. Alla rekommenderades att äta lika mycket fett; hälften fick hög andel mättat fett och hälften hög andel enkelomättat fett, men sambandet syntes bara för de som åt mindre fett än genomsnittet, 37 E% fett.

Visserligen kan olika mättade fettsyror vara olika nyttiga. Palmitinsyra som finns i högre grad i spannmålsuppfött kött än i gräsuppfött kött tros vara en sämre fettsyra än många andra. Men i relation till andra hälsofaror så bedömer jag att faran med ett högre palmitinsyraintag inte är så stor, vilket skulle förklara varför många studier inte funnit något samband mellan fettintag och insulinkänslighet. Insulinkänslighet varierar också hos samma individ, med ca 15%.

När man granskar Bengt Vessbys studie så finner man att mättat fett-gruppen fått ett margarin med hög halt mättat fett förutom smör. Jag misstänker att margarinet innehåller härdat fett och transfett. På margarinet som den andra gruppen fick angavs att det hade låg halt transfett, något sådant angavs inte för den första gruppen. Alla fetter som skulle användes i bakning och matlagning tilldelades deltagarna. Dessutom fick alla kontinuerligt kostråd av dietister.

Jag håller inte med om att Bengt Vessbys studie var välgjord, det hade varit bättre att jämföra smör med margarin istället för att jämföra olika margariner med varandra. Frågan handlar ju om vart det mättade fettet kommer ifrån. Det finns mig veterligen inte någon LCHF-förespråkare som förordar margariner.

Det absolut viktigaste för en typ-2-diabetiker måste vara att äta på ett sätt som gör att risken för hjärtkärlsjukdomar minimeras och i andra hand att äta så att insulinkänsligheten och därmed sjukdomen förbättras. Risken för svåra komplikationer är nämligen hög hos typ-2-diabetiker.

Men jag håller med om att en optimal kost till diabetiker borde öka insulinkänsligheten. Hur en sådan kost skulle se ut är oklart, men troligtvis bör den minimera spannmåls- och mjölkproteinintaget. Många diabetiker som börjar äta klassisk LCHF slipper komplikationer på grund av minskade blodsockersvängningar och minskat behov av insulinsprutor, men det är nog sällan de får en förbättrad insulinkänslighet.

Även de flesta friska skulle nog må bättre av att minska på socker och spannmål till förmån för lite mer animalisk mat, eftersom det ger ett högre intag och upptag av näringsämnen; allra helst kött och fett från naturbetesdjur förstås. Kanske finns till och med risk för att extrem LCHF tillämpad av en icke-insulinresistent kan leda till minskad insulinkänslighet? (Som bekant rekommenderar jag inte friska att utesluta kolhydrater.)

För övrigt bygger Claude Marcus hela sitt resonemang på att viktnedgång skulle vara det viktigaste för hälsan, en uppfattning jag inte alls delar - läs mer om bantningsmyten.

9 kommentarer:

Daniel W sa...

Enligt artikeln verkar Claude vara sponsrad av McDonalds och WasaBröd. Jag skrev en kommentar om inte det är en anledning till att vara skeptisk. Får se om kommentaren godkänns.

Anonym sa...

Bengt Vessby och andra i den studien har ju intressen som gör mig lite skeptisk till deras opartiskhet. Lön från Unilever t.ex. Han har ju gjort en hel radda studier som alla visar att just Unilevers produkter är väldigt bra för hälsan medan konkurerande produkter är skadliga.

Anonym sa...

Näst intill komiska jävförhållanden hos skribenterna var det... hur som helst, två frågor:

1. Ökar inte periodisk fasta insulinkänsligheten?

2. Är insulinkänslighet och glukostolerans samma sak?

Daniel W sa...

Min kommentar på läkartidningen har inte blivit publicerad. När jag angav titel så skrev jag patient, det kanske bedömdes som oseriöst. Och själva grejen att tjafsa om jäv kanske också ses som oseriöst.

Men visst, det här är humor, man kunde ju också gråta men det är lönlöst.

Johanna Söderlund sa...

kenneth ekdahl:
Jag håller med om att man kan vara skeptisk till Bengt Vessbys opartiskhet. Eftersom studiens resultat inte var konstigt så tog jag inte upp risken med jäv för honom. Jag tror nämligen att margariner med hög andel mättat fett är ohälsosamma. Dock länkade jag till en DN-artikel om hans tidigare jäv.

erikt:
Är periodisk fasta detsamma som regelbunden och återkommande fasta? Jag vet inte hur det påverkar insulinkänsligheten.

Nej insulinkänslighet är inte samma sak som glukostolerans. Men de förekommer ofta samtidigt.

Glukostoleransen kan t.ex. vara dålig på grund av för liten insulininsöndring, det behöver alltså inte ha med insulinkänsligheten att göra.

daniel:
Ja jag tror att läkartidningen är restriktiva, i synnerhet med vilka artiklar de publicerar.

Anonym sa...

Tack för de snabba svaren.

Ja. Periodisk fasta ser jag som att majoriteten av ens matintag sker under en viss tidsram varje dag, eller att man tom hoppar över maten en dag för att ikapp nästa dag.

Anonym sa...

Här kan ni läsa om periodisk fasta

http://www.leangains.com/

Mart sa...

men att äta mer animaliskt skadar fler djur.

Varför ska fler djur dödas och miljön påverkas för att människan ska få en (som Johanna anser) bra kost?

Johanna Söderlund sa...

Martina:
Jag rekommenderar att man äter feta köttdelar, mycket av det animaliska fettet slängs bort eller eldas upp. Om man äter feta köttdelar så behövs mindre mängd kött. Det behöver alltså inte bli så stor köttkonsumtion ändå.

Animalier mättar bättre än vegetabilier och innehåller mer lättåtkomlig energi. Mineralinnehållet är högt och upptaget därifrån blir bra till skillnad från spannmål och bönor som innehåller lektiner och fytinsyra. Därmed behövs inte lika mycket mat.

Kött är mer kompakt än vegetabilier så man behöver inte lika mycket transporter. Utnyttjandegraden hos konsumenten är också högre för kött än spannmål, frukt och grönsaker, som ofta förfars och kastas bort.

Många andra livsmedel är också miljöbelastande, som t.ex. ris och tomater.

Jag skulle föredra en köttproduktion där korna och lammen får vara gräsätare. Det är inte speciellt miljöbelastande.

Helt oavsett ovanstående argumentation så gäller mitt bloggande primärt vad som är nyttigt och hälsosamt för individen; Livsmedelsverket baserar ju gärna sina kostråd på ett sammelsurium av miljöargument, hälsoargument och andra typer av argument med resultatet att rekommendationerna blir ogenomskinliga och svårtolkade - detta förfarande vänder jag mig kraftigt emot. Många människor är sjuka och behöver bra mat för att må bra. Friska människor kan förvisso välja att äta en stor del vegetabilier, surdegsbröd och så vidare; jag rekommenderar dock (av hälsoskäl) ingen att bli vegetarian. Hur individen sedan prioriterar mellan miljön och sin egen hälsa är givetvis upp till var och en.