2008-09-23

Frukt är frukt och grönt är grönt

Under gårdagskvällen såg jag två tv-program, det ena var seriestarten av Toppform och det andra var studio Belinda på åttan.

Årets upplaga av Toppform går ut på att Blossom Tainton ska få en niondeklass att bli mer hälsosamma; genom ett 12-veckorsprogram skall de få bättre kondition, bättre matvanor, känna sig mindre stressade och sova bättre. Som kulmen ska de tävla mot skolans fotbollsklass på en hinderbana.

Jag brukade titta på Toppform för några år sedan och tyckte då att det var bra och faktaspäckat, även om jag förstås så här i retrospektiv tycker att de var väl fettskrämda - men så var ju tidsandan. Toppform nu för tiden visar sig emellertid vara en besvikelse. Gesterna är stora och tilltalet är högljutt, men det vidlyftiga utanpåverket skramlar tämligen tomt - bara rikoschetterna från enstaka buzzwords som "ekologiskt", "lättmjölk" och "frukt & grönt" når fram; lättmjölk ger jag som bekant inte mycket för och frukten har jag också haft mina tvivel kring.

Eleverna fick skriva på ett kontrakt att de lovade att satsa på detta, men det framgick i alla fall inte för tittarna, och som det verkar inte heller för deltagarna, vad satsningen gick ut på och skulle bestå i rent konkret.

Flera av eleverna verkade skeptiska men ändå skrev alla på i den allmänna yran. De skulle börja äta nyttigt, men vad är nyttigt? Ekologiskt skall det vara. Man förklarar inte varför. Satsas hårt skall det göras. Man argumenterar inte för hur. Jag hade önskat ett format som tillät större mått av problematiserande och reflektion kring vad som är nyttigt och varför, och gav utrymme för frön av kritiskt tänkande att slå rot.

Det andra programmet, Studio Belinda, hade också behövt någon kritiker. Claude Marcus var gäst i sin egenskap av överläkare vid Rikscentrum för överviktiga barn - ämnet för diskussionen var hur man ska få bukt på den ökande barnfetman. Marcus betonade gång på gång att föräldrar till överviktiga barn inte ska ta saken i egna händer utan ta hjälp av skolläkare eller dylikt, med argumentet att föräldrar inte förväntas vårda barnen själva när det gäller andra sjukdomar - men vården har ju i detta fall inget att erbjuda. Marcus överviktsenhet kan inte visa några varaktiga resultat. Tvärtom tror jag att nyckeln till problemet ligger hos föräldrarna, och lösningen går inte via lightläsk som Marcus direkt rekommenderade.

Claude Marcus tog också till vapnet "mycket frukt och grönt", som vanligt i atomär sammansättning och helt oproblematiserat. Jag vill en gång för alla klyva det begreppet, frukt bör diskuteras för sig och grönt för sig - för de är inte jämförbara entiteter för metabolismen bara för att de ligger i samma hylla på affären.

Frukt är förstås bra om man faktiskt söker något sött, men det här om att fruktosen skulle vara ett mycket bättre alternativ till glukos stämmer helt enkelt inte. SvD skrev igår om en ny studie som tydligt visar att fruktos är mycket mer fettbildande än glukos - något som jag behandlat tidigare i bloggen - och det är hög tid att diskutera hur nyttigt det är med frukt, och i vilken utsträckning det är skillnad på frukt och frukt; läs gärna mitt inlägg "Är frukt ursprunglig föda" för en första tankeställare.

Till sist vill jag kommentera en kortfattad notis i DN: "Fel fett till småbarn". Notisen berör en avhandling (fulltext) från Umeå Universitet där barns kost, BMI och blodfettsnivåer har studerats. I undersökningen studerades nästan 300 barn mellan 6 och 18 månaders ålder, och drygt hundra av dessa följdes upp när de var fyra år gamla. Det finns en del av intresse i materialet (som t.ex. genomgången av vad barnens kost består i), men varningen om mättat fett som är det enda som sipprat ut till medierna hör knappast dit; rekommendationen är att äta mindre än 10 E% mättat fett, samma gränsvärde som för vuxna, och nästan samtliga barn överskred det värdet vid tolv månaders ålder; 15 % av barnen ammades fortfarande.

När kartan stämmer illa med verkligheten är det kartan som bör ifrågasättas, och när rekommendationerna står i konflikt med naturen står det klart att rekommendationerna inte är bättre än det material de baseras på. Som tidigare påpekats; däri ligger brister. Att mättat fett skulle vara dåligt finns det inget fog för, studien visar bara att det i kombination med lågt intag av fleromättat fett ger högre kolesterolvärden och dylikt. Men det här med vad för kolesterolvärden som är hälsosamma är inte självklart, något som jag tidigare skrivit om.

Det är ett intressant faktum att bröstmjölk i sig är relativt rikt på mättat fett (det innehåller 2 % mättat fett och totalt 4,6 % fett). Man frågar sig stilla om tanken är att mödrarna ska sluta med amning för att få ner halten mättat fett? Att barn ska serveras lättmjölk och andra magra alternativ är för mig helt surrealistiskt. (Därmed inte sagt att spädbarnens kost skulle vara mycket kolhydratsnål - bröstmjölk innehåller 7,2% kolhydrater, något som behövs för att de ska växa ordentligt.)

Alltnog. Studien visar med signifikans att omega-6 ökar risken för övervikt, antagligen på grund av att det ökar kroppens inflammationer. Ändå påpekar de i studien att barnen äter för lite fleromättat fett (livsmedelsverkets har höga rekommendationer av fleromättat fett).

Studien visar också att de barn som äter mycket ost har lite hål i tänderna och att de fyra-åringar som äter mycket mjölkprotein har större övervikt. Ingen korrelation har visats för mjölkfett, så kanske är det lättmjölk och liknande som är problemet - det bidrar inte till mättnad på samma sätt som fetare mjölkprodukter och kan därmed bidra till övervikt.

16 kommentarer:

Kenneth Ekdahl sa...

Det kanske hade varit mer relevant att mäta näringsinnehållet i bröstmjölken hos folk som äter människans naturliga föda, t.ex. San-folket, Massaierna, mindre grupper Inuiter och använda denna som måttstock?

För övrigt hade jag ifall jag varit Klådan skämts för att visa upp mig i TV och ständigt visa upp ett sådant fullständigt misslyckande? När man faktiskt har möjlighet att lägga in sina patienter på sjukhus och ha 100% koll på vad de äter och ändå inte lyckas hjälpa dem gå ner i vikt utan tvingas amputera delar som är vitala för hälsan, det är väl ett så kapitalt misslyckande att han snarare hade haft ett uns självinsikt borde gömma sig någonstans och verkligen undvika att ses i media? Och media borde skämmas lika mycket som glatt låter honom utnyttja de utan att påtala misslyckandet?

Eirik sa...

"Man frågar sig stilla om tanken är att mödrarna ska sluta med amning för att få ner halten mättat fett?"

Detta är ju den logiska konsekvensen av dagens kostrekommendationer. Kanske är själva bröstmjölken orsaken till våra tiders fetmaepidemi? :-)

Bra skrivet, det är sannerligen inte lätt att övertyga någon om att frukt inte är nyttigt. Detta har ju blivit något av en grundsten i den allmänna verklighetsuppfattingen.

Anonym sa...

Bra skrivet Johanna!
Hakade upp mig på ett par meningar i abstractet till Umeå-studien:

"All but two infants were ever breastfed and at 6 months 73% were still breastfed. The quality of dietary fat was not within national recommendations."

Med andra ord: Bröstmjölkens fettkvalitet strider mot SLV:s riktlinjer. Är det fler än jag som börjar tänka på striden om Darwinism/evolution kontra intelligent design?

Per Wikholm

Mikael Jansson sa...

Per,
Ja, det här är fullständigt sanslöst. Hur kan hennes avhandling gått igenom utan att någon funderat på orimligheten i det?

Johanna Söderlund sa...

kenneth ekdahl:

Ja det skulle vara mycket intressant att jämföra bröstmjölkens sammansättning mellan olika befolkningar och ursprungsbefolkningar. Jag har inte sett några sådan jämförelser, men det skulle inte förvåna mig om det finns vissa skillnader.

Kenneth Ekdahl sa...

Jag har en startk misstanke att speciellt fetthalt, fettsammansättning och kolhydratmängd kan skilja radikalt beroende på kost.

Det är inte allt osannolikt att det sistnämnda är en orsak till att diabetes typ 1 ökar bland barn.

Ulrika sa...

Det finns en artikel där danska forskare gått igenom och sammanfattat forskningsläget och kommit fram till att det naturliga transfettet inte är skadligt. Det hänvisades indirekt till denna artikel i senaste Fitness magazine. Tror det är denna de syftar på:

Stender, S., A. Astrup, and J. Dyerberg. 2008. Ruminant and industially produced trans fatty acids: health aspects. Food & Nutrition Research. DOI: 10.4302/fnr.v52i0.1651.

Rachel sa...

Tack för en välskriven och otroligt läsvärd blogg! Har lite frågor som jag hoppas på att få svar på.
Då jag helst undviker mjölkprodukter såsom ost, mjölk mm är jag lite orolig över att jag inte får i mig tillräckligt mycket kalcium. Vad skulle du rekommendera som bra källor till detta? Jag har även ett par kilon jag vill bli av med och funderar då på hur jag ska äta på bästa sätt, utan att svälta mig, men ändå gå ned i vikt. Tack på förhand!

Johanna Söderlund sa...

rachel:

Bra kalciumkällor är framförallt mat med småben, t.ex. strömming. Även grönsaker, speciellt gröna grönsaker är bra källor - även om grönsaker kräver stora portioner.

Man ska iofs inte behöva äta så mycket kalcium som rekommenderas om man äter en saltfattig paleolitisk kost, (spannmål verkar t.ex. öka på behovet av kalcium).

Jag själv äter nästan inga mjölkprodukter, en del salt och en del spannmål så som kompensation äter jag kalcium-magnesium-tillskott ibland.

Din fråga om att gå ner i vikt besvarar jag senare.

Pia sa...

Jag blir lite lättad av att läsa det här, och få lite bekräftat vad jag själv funderat på. Jag är nämligen inte särskilt förjust i frukt. Och så snart det är hälsoprofil på jobbet frågar de om man äter frukt och grönt. Ja, grönt men inte frukt, säger jag. Då blir dom förskräckta och mer eller mindre talar om för mig att om jag inte börjar äta frukt så kommer jag att bli sjuk. Trött blir jag. Och så brukar jag fundera över alla som är allergiska mot en lång rad frukter. Kommer dom att bli sjuka och dö i förtid bara för att dom inte äter frukt?!? Nej, jag fortsätter med att inte äta frukt. Men grönsaker.

Din fråga om hur jag reagerar mot konserveringsmedel. Det är utslag och ofta sväller jag upp i läpparna. Inte så allvarligt mycket, men tillräckligt för att jag ska låta bli att äta det. Kan också få mer allmän reaktion där jag mår rent dåligt. Men det är inte så ofta.

Har nu slutat använda tvål och schampo som innehåller konserveringsmedel och det har resulterat i att jag inte har klåda här och var. Skulle faktiskt kunna drista mig till att rekommendera alla som har lite ospecificerad klåda och kanske utslag att prova konserveringsmedelsfria hygienprodukter ett tag och se om det inte blir bättre.

Anonym sa...

Hej!
Vad mycket bra och spännande fakta och analyser du skriver...men jag hakar upp mig på det här med ursprunglig föda, varför skulle den vara bättre?
Vi har inte utvecklats FÖR en speciell föda utan AV den tillgängliga födan - de som klarade sig bäst och kunde överleva på den tillgängliga födan förde sina gener vidare. Det säger inget om vilken som är den optimala kosten för människor!
Fram för vetenskapliga anledningar till att viss mat bör ätas respektive undvikas.
Jag kan inte heller förstå varför något skulle vara mer eller mindre nyttigt för att människan påverkat det genetiska urvalet i stället för naturen.
Hoppas få läsa fler tänkvärda analyser av dig.
Mvh Kerstin

Johanna Söderlund sa...

Pia:

Tack för uttömmande svar.

Kerstin:

Ursprunglig föda är en hypotes. Det behöver givetvis inte visa sig vara den bästa människofödan, men eftersom det är så komplicerat att ta reda på vad som är mest hälsosamt så är det en bra utgångspunkt - mycket forskning stöder också hypotesen, dvs tyder också på att den nyuppfunna maten ej är så hälsosam som den mer ursprungliga.

Som du säger är vi inte utvecklade för en viss föda, utan snarare tillsammans med en viss typ av föda som miljöfaktor, och det naturliga urvalet gynnar kontinuerligt de till de rådande miljöfaktorerna bäst anpassade.

Dock är evolutionära processer långsamma; har miljöfaktorerna länge varit konstanta kan man förvänta sig att populationen är väl anpassad till dem - men det gäller förstås inte i ett läge där miljöfaktorerna förändras snabbt.

Om man nu betraktar vår arts kosthistoria ser man förändringar långt tillbaka - köttätande, bruket av eld -, sedan - relativt nyligen (i evolutionär mening) - jordbruk, hållande av boskap, mjölkprodukter etc. Industriellt tillverkade livsmedel med hårt raffinerade tillsatser, margariner, transfetter och dylikt har varit del av vår miljö ytterligt kort tid.

Att en evolutionär anpassning till härdat fett skulle ha hunnit vinna genomslag i populationen är givetvis orimligt (även om det i sig inte bevisar att härdat fett är onyttigt). I vilken grad vi är anpassade till hög konsumtion av spannmål är förstås inte lika trivialt att utröna.

Det är klart att man skulle kunna ignorera frågan och låta urvalet ha sin gång, så att säga - på sikt kommer hela populationen att vara anpassad till härdat fett (i den mån det fortsätter vara en miljöfaktor, och i den mån en anpassning är möjlig) - men det är ju inte särskilt konstruktivt på vare sig individ- eller samhällsnivå; på tidsrymder kortare än de evolutionära är vi hänvisade till att förändra miljöfaktorerna efter vår grad av anpassning.

Ovanstående resonemang innebär som sagt inte att nya livsmedel är dåliga för oss per definition, bara att vi bör vara mer misstänksamma mot dem - och i ännu högre grad så, om deras utbredning korrelerar med utbredning av ohälsa.

jacko sa...

Äntligen jag hittat en blogg som infriar mina behov! SUVERÄN!

Nilla sa...

Tittade du på Matakuten?
Reprisen kommer på söndag 12/10 kl 15,30 TV4

Johanna Söderlund sa...

Nilla:
Nej jag såg inte programmet, men nu har jag programmerat det.

ellan sa...

Tycker du det är i stort sett meningslöst att ge t.ex. en 9 månaders bebis frukt? Förutom att han ska bekanta sig med nya smaker vill säga. Alla dessa antioxidanter, flavonoider, fytokemikalier o.s.v. finns väl i grönsaker oxå, men kanske inte precis alla varianter? Kan det finnas ett visst värde i att äta viss frukt, och i så fall vilken?