2008-06-15

Fruktosmalabsorption

Det här inlägget blir en sorts uppföljning på det tidigare inlägget om fruktos.

Fruktosmalabsorption är inte så omtalat, men är ett mycket vanligt tillstånd - 30-40% av europeer är drabbade, varav ca. hälften får symtom. Vanliga symtom är magbesvär av IBS-typ, alltså t.ex. upplåst mage och ont i magen. IBS (Irritable Bowel Syndrome) innebär ofta omväxlande hård och lös mage, medan fruktosmalabsorption främst ger problem med diarré. Andra problem som de fruktosmalabsorbanta kan få är svaghetskänsla, luddighet i huvudet och humörsvängningar.

Problemen kan utlösas av flera saker: dels av höga fruktoshalter i absolut mening, och dels av livsmedel med fruktoshalt högre än glukoshalt - som fallet är med t.ex. äpple och päron.

I grunden innebär tillståndet att enzymerna inte fungerar som de ska, vilket leder till att fruktosen inte bryts ner ordentligt och därför inte kan tas upp av tarmluddet. Istället passerar fruktosen vidare ner till tjocktarmen, där den bryts ned av bakteriefloran; då bildas vätgas, koldioxid och kortkedjade fettsyror. Magsmärtorna kommer av gasbildningen.

Diagnosticeringen av fruktosmalabsorption mäter just förekomst av vätgas i utandningsluften; det är annars svårt att diagnostisera fruktosmalabsorption eftersom kunskapen är så bristfällig. Det blandas lätt ihop med en känslighet för vissa matvoror, eller så får man helt enkelt diagnosen IBS.

Men det är som sagt inte bara den totala fruktosmängden som avgör om man får problem, utan också proportionerna mellan fruktos och glukos. Det blir av någon anledning lättare för kroppen att bryta ner fruktosen om den intas tillsammans med glukos. Som tidigare konstaterats innehåller många livsmedel ungefär lika mycket fruktos som glukos, så det är inte alltid man får besvär. I viss mån torde också stärkelserika produkter kunna jämna ut obalansen mellan fruktos och glukos, eftersom stärkelse bryts ner till glukos - men inte i så stor utsträckning eftersom processen tar tid, särskilt om källan har lågt GI.

En fruktosmalabsorbant borde alltså äta något mer glukos än fruktos, och samtidigt hålla nere det totala fruktosintaget. Här är en tabell över några vanliga livsmedel och deras fruktos- och glukoshalter:


























































































































































Med högre fruktoshalt:

















fruktoshalt i %glukoshalt i %

äpple
5,92,4
päron6,22,8
vattenmelon3,41,6
russin29,827,8
morot1,81,6
squash1,41,1
tomat2,01,3
tomatpuré4,73,0
nypon5,24,2
röda vinbär4,42,9
hallon2,21,6
honung40,935,7
fikon16,114,7
vindruvor7,87,6
HFCS55-9045-10


















































































Med högre glukoshalt:























































torkade dadlar21,627,2
torkad aprikos10,020,8
banan2,74,4
ananas1,42,3
broccoli0,71,2
lök1,51,6
brysselkål0,71,2
blåbär2,93,0
sirap21,724,2

Rotfrukter har proportioner gynnsamma för fruktosmalabsorbanta, möjligtvis med undantag för morot.

Värdena i tabellen är tagna från Fineli, Dansukker och Wikipedia. Honung och HFCS (high fructose corn syrup) har särskilt skiftande proportioner, och värdena i allmänhet överensstämmer inte särskilt väl mellan olika källor; det kan dels bero på att t.ex. morötter finns av många olika sorter, dels på att faktorer som t.ex. skiftande mognadsgrad inverkar på halterna. Fruktoshalten brukar stiga när frukterna mognar - det förklarar också hur t.ex. banan kan ges så skiftande GI. Ofta har frukter med lågt GI extra högt innehåll av fruktos, som t.ex äpple och päron. Jag tror också att förklaringen till att katrinplommon och sultanrussin är sötare och har lägre GI än plommon respektive russin är en högre fruktoshalt.

Känsligheten inom gruppen fruktoskänsliga varierar stort, och även andra människor kan få problem av mycket högt fruktosintag eftersom en del av fruktosen passerar tunntarmen och istället ger vätgasbildning i tjocktarmen.

Personer med fruktosmalabsorption får alltså ont i magen av fruktos på grund av att fruktosen bryts ner i tjocktarmen istället för i tunntarmen. Av samma anledning brukar man få ont i magen vid diarré; maten hinner inte bearbetas tillräckligt innan den kommer ner till tjocktarmen.

Värt att notera är också att personer med fruktosmalabsorption har signifikant lägre folsyranivå än andra. Det kan dels bero på att maten passerar fortare genom tunntarmen med sämre näringsupptag som konsekvens, och dels kan det bero på en förändrad bakterikultur i tarmarna - folsyra kan nämligen skapas av bakterierna i tjocktarmen om tarmhälsan är bra. (Risker med folsyrabrist är depression och fosterskador.)

Personer med fruktosmalabsorbtion har oftare röda ögon (sore eyes), benskörhet, blodbrist och allmänt dålig hud, hår och naglar. Min fundering kring detta är att det skulle kunna bero på sämre näringsupptag och mer kelatbildning. Fruktos kan nämligen binda till mineraler i kelatbindningar, vilket gör att spårämnen försvinner ut ur kroppen.

Fruktos är den enda sockerarten som ökar halten urinsyra i blodet, och fruktosrika produkter har funnits öka risken för gikt. Detta sker via samma mekanismer som vid alkoholintag. Jag tror att det kan finnas en koppling till fruktosmalabsorption här eftersom den ökade risken för gikt inte funnits för vanlig läsk eller lightläsk, bara för den som är sötad med HFCS. (Vanlig läsk har lika delar fruktos och glukos.)

Fruktosmalabsorption ska nu inte förväxlas med fruktosintolerans; det är en mycket ovanlig och ärftlig sjukdom, som är väldigt allvarlig. Det innebär brist på leverenzym som metaboliserar fruktos, och de drabbade måste utesluta all fruktos. Fruktosmalabsorption handlar snarare om att inte äta för mycket fruktos åt gången, och det är inte heller något konstant tillstånd, man kan vara bättre och sämre i perioder, vilket kan vara nog så besvärligt. Barn har ofta fruktosmalabsorption, vilket hos spädbarn kan ge koliksymtom. Generellt klarar barn av fruktos bättre ju äldre de blir. Många barn får diarré av vanliga fruktjuicer, i synnerhet av päronjuice - främst beroende på den höga fruktoshalten men även fruktskalen.

Sorbitol kan ge liknande problem hos fruktosmalabsorbanta som fruktos, det finns i xylitoltuggummin och i vissa sorters sockerfria godissorter. Även fruktaner - lösliga fibrer mestadels bestående av fruktos - bör man som fruktoskänslig vara försiktig med eftersom de bryts ner till fruktos i tjocktarmen. Jag skrev om fruktaner i fruktosinlägget.

Anmärkningsvärt nog anger Fineli samma kolhydratvärden för stekt lök och kokt morot som otillagad lök och morot - det kan omöjligt stämma, eftersom lök är rikt på fruktaner som bryts ned till fruktos även vid tillagning. Jag frågade Fineli om detta och fick följande svar:

"Tack för din fråga. I de näringsvärden som beräknats utgående från ingredienserna har förlusten av näringsfaktorer vid tillredningen beaktats för följande vitaminers del (alltså inte fruktos): A-vitamin, C-vitamin, B12-vitamin, tiamin, niacin, folsyra, riboflavin ja pyridoxin."

Jag har rekommenderat Finelis databas eftersom den är så detaljerad - men det här svaret visar ju på att det är många värden som inte stämmer.

SLV:s databas stämmer nog bättre i det här avseendet, för där är proportionerna för rå och kokt morot olika. Tyvärr kan man inte se hur mycket som är fruktos respektive glukos.

20 kommentarer:

Anonym sa...

Mycket intressant artikel.

Jag har läst att läkarna förr använde lukten på andedräkt, avföring och gaser för att ställa diagnos. Är dagens läkare för kräsmagade för detta?

Jag är övertygad om att många sjukdomar och tilstånd av den här typen skulle kunna diagnostiseras med hjälp av näsan.

Jag frågade en gång min läkare om det kunde finnas något samband mellan mina magproblem och att min avföring ofta luktar med som ett pappersbruk med sufatmetoden än det vanliga att avföring luktar sulfit, men han kunde inte tänka sig att det fanns något sådant samband.

Det är ju ett mycket känt faktum att olika bakterier och olika netbrytningsmiljöer ger olika lukter.

För övrigt tror jag att man skall vara väldigt skeptisk till alla näringstabeller så länge de inte anger på något sätt att det är skillnad på näringsinnehåll mellan tomater odlade i glasull med näringsdropp som plockas omogna och tomater man odlar själv i koskit som får mogna på plantan i solen och äts direkt.

Eller när de bara anger att ägg innehåller ett visst antal gram EPA, helt utan att tala om att det kan variera enormt mycket beroende på vad hönan får äta.

Anonym sa...

Hej! Du verkar kunna väldigt mycket inom kostområdet så jag blir lite nyfiken på vad du har gått för utbilning? Jag har själv lite funderingar på att utbilda mig till dietist/nutrtionsit eller linande och skulle väldigt gärna vilja veta vad du har läst och vad du tyckte om utbildningen? /Erika

Johanna Söderlund sa...

kenneth:
Kunskapen om hur man ska tolka kroppens signaler är nog mycket bristfällig. Synd på din läkare, jag tycker att även om man inte förstår sambanden så borde man inse at det troligen finns samband.

Jag håller med, man bör vara väldigt skeptisk till näringstabeller, men om man inser deras begränsningar så kan de ändå fylla en viktig funktion.

Erika:
Jag har inte läst någon kostrelaterad utbildning eftersom jag inte har hittat någon bra. Dietistutbildningen handlar t.ex. för mycket om att lära sig livsmedelsverkets läror.

Jag har utbildat mig själv, bloggen sporrar mig att läsa på ordentligt om olika ämnen.

Men nu i sommar kommer en bra kostrådgivarutbildning starta, som jag ska vara en av föreläsarna till.

Anonym sa...

Vi är många som utbildat oss på världens största universitet - Internet!

Tyvärr får vi ju inga fina titlar därifrån , men som det verkar i många fall desto mer kunskap och framför allt mer kurage att ifrågasätta gällande dogmer. :-)

Jag undrar om det skulle vara möjligt att hoppa över hela den akademiska karriären och doktorera direkt? Det skulle väl nästan kunna upplevas som en pungspark för hela vårt utbildningeväsende? Speciellt ifall man som jag knappt ens har komplett betyg från grundskolan? :-)

Anonym sa...

Att vara självlärd ser jag som positivt, till skillnad från att lära sig något enligt betygskriterier. Många har läst minst samma mängd studentlitteratur och har kunnat förkasta eller anammat desamma. Skillnaden är att studiebidraget uteblir. Kunskapsmässigt är det ingen skillnad, möjligen är kunskapsmängden bättre utan examen! Det verkar Johanna vara ett exempel på.

Anonym sa...

jag tror man kan bli likadan av laktos.. utan att vara "heltidsintolerant"...

Johanna Söderlund sa...

g:
Magbesvären för laktosintolerans och fruktosmalabsorption är väl i princip de samma. Men jag vet inte om laktosintolerans kan ge luddighet i huvudet och humörsvängningar?

Anonym sa...

Hej Johanna!

Har mailat dig ang. kostrådgivarutbildningen och undrar samtidigt hur lång utbildningen är?

Hälsn.
Desiré

Johanna Söderlund sa...

Dessi:
Utbildningen innebär en hel del självstudier och ca 55 timmars lärarledd tid. Självstudierna börjar 4 veckor innan föreläsningsstart.

Förhoppningsvis blir det en ny utbildning redan under hösten.

Anonym sa...

Hej!
Måste tacka för en bra sida om fruktosmalabsorbtion. Dock blev jag lite intresserad av hur du har kommit fram till att personer med denna "intollerans" har ett visst utseende. Jag tittade på dessa påstående och jag kan bara säga att jag är tvärt emot. Inga röda ögon, stro och stark benstomme, bra muskler, etc. Har förmodligen haft detta hale mitt liv men fick inte min diagnos förrän i våras.

Jag måste dock tillägga att det finns olika grader av fruktosmalabsorbtion. Jag måste utesluta all fruktos samt sackaros i min kost. Gör detta mig då till en person med fruktosintollerans?

Tack för en bra sida

Johanna Söderlund sa...

Anonym:

Ja det låter som att du snarare har fruktosintolerans. Symtombeskrivningen har jag hittat i de källor jag använde, nu kommer jag inte ihåg vad som stod vart.

Har vården sagt något om huruvida du har fruktosintolerans eller fruktosmalabsorption? Mitt intryck är att de har mycket dålig koll på fruktosmalabsorption.

Anonym sa...

Hej.

Skönt att äntligen hittat någon svensk sida om fruktosmalabsorption.

Jag fick diagnosen -96 och fick då rådet att skaffa Livsmedelsverkets tabell ( ISBN 91 7714 074 5 ). Bra att ha som grund när kosten skall utformas. Värdena varierar självklart utifrån hur de odlas mm, men det är bra som riktlinjer.

Jag var även inne på nätet och fick kontakter i Tyskland och USA. I Tyskland finns det en självhjälpsgrupp http://www.fructoseintoleranz.de/ De har i utredningar kommit fram att flera har fått diagnosen celiaki när det i själva verket har varit en fructosmalabsorption. Den glutenfria kosten är däremot ett bra alternativ eftersom den innehåller mindre fibrer.

Fruktosmalabsorption är en sekundärsjukdom, dvs det finns en grundsjukdom som gör att sjukdomen bryter ut. I mitt fall hade jag inga problem med magen som liten, men efter en kraftig influensa började magen krångla. Efter många turer och massor med olika råd fick jag efter 24 år rätt diagnos.

Några tips jag lärt mig genom åren är att ju mer fibrer desto mer fruktos. T.ex en grönsak som kokas för lite innehåller mer fibrer och är därför sämre. Kommer man till en restaurang och har beställt en väl kokt grönsak och det blir fel, kan man mosa den med gaffel och på så sätt " slå sönder" fibrerna och tolerera den lättare.

Jag hoppas att diagnosen blir mer känd inom sjukvården och att det även kommer forskning igång på detta området.

Tack för ordet!

Anonym sa...

Du har nog missförstått det där med fruktosintolerans och malabsorption.

Fruktos har en passiv absorption direkt från tarmen och in i blodet. Glukos kräver aktiv transport. Laktos kräver nedbrytning till glukos och galaktos i tarmen innan de enkla sockerarterna kan tas upp.

Fruktosintolerans är en allvarlig metabol hereditär sjukdom

Glutenintolerans är en allergi mot spannmål, PUNKT. Spannmål är toxiskt, det vet vi.

Johanna Söderlund sa...

Anonym:
Fruktosintorerans är något helt annat än fruktosmalabsorption - vilket är det jag främst skriver om i detta inlägg. Exakt hur det fungerar med fruktosmalabsorption känner man inte till - annat än att man tål mer fruktos om man också äter glukos samtidigt.

Glutenintolerans innebär att man inte tål gluten. Men man kan förstås vara känslig för spannmål av andra orsaker också.

Linnea sa...

Anonym: Visst är det en passiv transport men den kräver fortfarande särskilda transportproteiner för att ta sig igenom cellmembranet.

Anonym sa...

Hej Johanna,
Jag är diagnostiserad fruktosmalabsorpant/intollerant och undrar om du har länkar, tips från dietister eller läkare som känner till vad fruktosmalabsorption och kan hjälpa mig? Jag har haft svårt att få den hjälp jag behöver och vore därför väldigt tacksam om du kan hjälpa mig.
Mvh
Felicia

Johanna Söderlund sa...

Felicia:
Nej tyvärr kan jag inte hjälpa dig, hur fick du din diagnos?
Eventuellt kan du ju referera till det här inlägget eller någon av studierna jag länkar till.

Felicia sa...

Jag blev diagotiserad i Österrike när jag bodde där över vintern för 4 år sedan. Nu skriver jag en bok kring denna magsjukdom för att hjälpa andra med liknande problem. 36 % av befolkningen har fruktosmalabsorption men de flesta vet inte om att de har det och får diagnosen IBS istället. Har du en mail jag kan nå dig på? Vore bra om vi kan samarbeta eller bara diskutera ämnet? kontakta mig på min mail om du är intresserad att prata mer om detta: felicia@felicialiljegren.se. Besök gärna min hemsida felicialiljegren.se

Anonym sa...

Tack för en mycket intressant artikel.

Själv har jag fått självdiagnostisera mig efter haft problem i flera år och då är sådana här artiklar fantastiskt bra att läsa. Men äntligen så har jag fått bukt på min stackars mage. Jag bor dessutom i USA och med HFCS i det mesta som finns att köpa i affären så blev det inte bättre.

Jag trodde som så många andra att jag från början var laktosintolerans men inte heller det hjälpte och när det var som värst så hade jag ibland 30 sekunder på mig att hitta en toalett.

Vad jag ville med min kommentar var egentligen att jag bara vill rekommendera folk med detta problem att testa att ta en druvsocker tablett innan man äter. Att tillföra glukos vid måltiden har hjälpt mig och jag kan numera äta min köttfärssås utan att få ett "anfall" dagen efter. Kroppen vet ju inte om glukosen har tillsatts externt eller om den kommer från maten som du äter. Det har iallafall fungerat så bra för mig och gör livet lite lättare. Fungerar det för mig så kanske det fungerar för andra också.

Sen tycker jag att du ska nämna att fruktos finns i så mycket mer än bara frukt och grönsaker. Godis är en riktigt stor bov och när jag var hemma senast i Sverige så trodde jag i min enfald att godiset var gjort på socker och inte hade fruktos tillsatt, men ser man på - läser man innehållsförtäckningen så upptäcker man att nästan allt skumgodis och gelé godis har fruktos tillsatt och då vet man ju inte mängderna. Jag kunde inte längre äta godis hemma heller - men det är ju egentligen ett ganska litet problem.

Tack än en gång för att de finns de som faktiskt är intresserade av att informera sådanan som vi som vet lite mindre!

Anonym sa...

Hej! Jag håller på att utreda min mage. Jag har haft problem ända sen jag var 7 år, då fick jag ont i magen och diarréer och måsta snabbt uppsöka toalett. Jag blev bättre i vid 20 års åldern, var bara dålig vid ett till två tillfällen per år men nu är jag 30 år och jag har blivit sämre igen och har äntligen bestämt mig för att jag måste utreda och hitta felet. Jag blir oftast uppsvälld och får ont i magen nu, blir lös i magen ibland men inga diarréer längre. Jag har tagit prover och kollat om jag är gluten och laktosintolerant för flera år sen men har begärt att jag vill ta nya prover nu. Min läkare envisas att jag har stress mage, IBS. Vill gärna få remiss på sjukhuset till en tarmspecialist som kan utreda mina problem. Tror du att jag kan ha fruktosmalabsorption? Kan man ta prover på det? Hoppas på hjälp. Mvh Caroline