Vi har kommit fram till att antioxidanter av olika slag är någonting man gärna vill att ens mat ska innehålla. Nu ska vi titta närmare på var de åtråvärda antioxidanterna finns, och hur man hittar dem.
Precis som SVD nyligen skrev utgör lök en god källa till antioxidanter; de är dessutom allmänt förekommande i andra grönsaker och i frukt, särskilt i bär (se tabell). Därutöver finner man dem i riklig mängd i bland annat nötter, mörk choklad, rött vin och grönt te.
Djur har olika slags syn beroende på vilka behov de har. Vissa ser bra i mörker, vissa ser i svartvitt men är bra på att upptäcka rörelser. Människan, jämfört med många andra djur, har ett gott färgseende.
Man tror att det har utvecklats just för att det varit en stor evolutionär fördel för oss att hitta den mest färgrika frukten. Det är nämligen så att många antioxidanter fungerar som färgämnen i livsmedel, och mat med olika och starka färger tenderar följaktligen att vara särskilt rik på antioxidanter.
Vi tar några exempel. Tomat och vattenmelon får sin röda färg från karotenoiden lykopen, laxens röda kött beror på astaxantin, en annan karotenoid, medan det är antocyanin som låter blåbär göra skäl för namnet. Och att rött vin är både nyttigare och färggrannare än vitt beror på att det förra har med sig alla flavonoider och tanniner från druvskalen.
Det är alltså ingen slump att vi tycker det ser gott ut med färgglad mat; för människan är det viktigt att dagligen äta många olika antioxidanter eftersom vi inte kan tillverka alla vi behöver själva. (Våra fröätande vänner råttorna har inget vidare färgseende, men de kan till skillnad från oss tillverka sitt eget C-vitamin.)
Livsmedelsindustrin spelar förstås på denna vår mycket funktionella förkärlek för färg. Godis görs i starka, klara färger. Färgerna i annonser förstärks på allehanda sätt. Odlad lax får syntetiskt astaxantin som kosttillskott, och färdigmat spetsas med extra färgämne. Inget ont i detta per se, men man ska ha klart för sig att förkärlek för färg inte är ett mål utan ett medel; antioxidanterna är målet.
Det här kan förstås också fungera som en ledtråd till vilka livsmedel som innehåller få eller inga antioxidanter. Betrakta till exempel socker, alkohol, margarin och vitt mjöl; alla är bleksiktiga, antioxidantfattiga och tämligen onyttiga. (Margarin är visserligen gult, men bara efter att det färgats för att likna smör - från början är det grått.)
Inte bara färg utan även smak kommer ofta från antioxidanter. Lök t.ex. bör därför inte tillagas för länge, eftersom många antioxidanter försvinner samtidigt som styrkan. Vitlök och ingefära får också styrka och smak från antioxidanter.
Det visar sig alltså att antioxidanterna själva hissar signalflaggor för att tala om för oss var de finns. Allt vi behöver göra är att välja mat med många, olika, starka, naturliga färger, och med starka naturliga smaker.
2 kommentarer:
hellu
är transfetter och härdat fett samma sak?
de hade inte transfetter i frityroljan på max i alla fall. Åt burgare där idag utan mjölk och gluten! mkt gott :)
Delvis härdat fett innehåller mycket transfett. Fullhärdat fett innehåller inte så mycket transfett och är möjligen lite bättre, men det innehåller mer rester från produktionen än delvis härdat fett (som till exempel nickel).
Det är bra att de tar bort transfetterna från friteringsoljan, men mat friterad i olja är ändå ohälsosam. I synnerhet när samma olja använts länge. Fettet oxiderar nämligen och orsakar därmed radikalbildning i kroppen.
Skicka en kommentar