2007-05-06

Matsmältning och mer om mättnad

Idag ska vi tala mer om mättnad, men låt oss för sammanhangets skull först göra en djupdykning ned i matsmältningssystemet.

Musklerna brukar klara sig med energitillskott några få gånger per dag, men hjärnan drivs av socker och behöver en konstant tillförsel av detta. För att tillgodose det behovet strävar kroppen efter homeostas - att hålla en konstant och tillräckligt hög blodsockernivå, över den så kallade fastenivån.

Kroppen har flera verktyg till sitt förfogande för att lyckas med det. För det första upprätthålls ett förråd av blodsocker, glykogenreserven, som lagras dels i muskelceller (för lokalt bruk) och dels i levern (för vidare distribution ut i kroppen). Glykogenet kan sedan spjälkas till glukos när kroppen behöver energi.

För det andra regleras tillstånden hunger och mättnad av ett antal olika hormoner - insulin, glukagon, ghrelin med flera - detta för att uppmana oss att äta när vi behöver energi.

Maten vi äter innehåller dels makronutrienterna kolhydrater, protein, fett och alkohol, och dels mikronutrienter i form av vitaminer och mineraler. Därtill kommer fibrer; olösliga fibrer är kolhydrater som inte ger någon energi. Vattenlösliga fibrer från frukt och grönsaker kan däremot göra att man får energi långt efter måltiden; vanliga kolhydrater tas ju upp i tunntarmen, men vattenlösliga fibrer bryts ned först i tjocktarmen, av tarmbakterierna. Fibrer ger en mättnadseffekt, men framför allt på grund av utfyllnad och fördröjning av passagen genom magsäcken. Maten ligger kvar i några timmar i magsäcken, medan vätska passerar snabbare in i tunntarmen. Olika makronutrienter passerar också systemet olika fort; fett ligger kvar längst.

När vi äter kolhydrater, i form av stärkelse och socker, så spjälkas de i matsmältningssystemet till enkla sockerarter (glukos, fruktos, galaktos, et cetera). Dessa är små nog att passera genom tarmväggen till blodet, och blodsockerhalten stiger. Snabba kolhydrater, med högt GI, spjälkas snabbare och ger också snabbare blodsockerhöjning.

När blodsockerhalten stiger reagerar bukspottkörteln med att utsöndra hormonet insulin. Insulinet signalerar till muskel- och fettceller att börja ta upp socker från blodet, och till levern att fylla på lagren av glykogen. Blodsockerhalten faller därmed tillbaka igen.

Ett intressant faktum är att även upplevelsen av söt smak på tungan ger upphov till insulinutsöndring, en slags förberedelse på att det snart kommer ut socker i blodet. Insulinutsöndringen ger i sin tur upphov till en omedelbar känsla av mättnad.

Fettet vi äter är i allmänhet triglycerider, som består av en glycerolmolekyl och tre fettsyror. De spjälkas i tunntarmen till fria fettsyror, som kan passera ut i blodet. Där fogas de åter ihop till triglycerider och forslas iväg av våra gamla bekanta lipoproteinerna. Fettet används i cellerna som byggstenar och en del fett lagras som energireserv i fettceller runtom i kroppen.

Vi behöver också protein; hur mycket beror dels på proteinernas kvalitet och dels på mängden muskelmassa som skall upprätthållas.

När man äter protein spjälkas det på liknande sätt som kolhydraterna i sina beståndsdelar, som i det här fallet är aminosyror. Kroppen använder sedan aminosyrorna för att bygga egna proteiner, som bland annat används som enzymer och byggstenar till musklerna. (Det finns 20 aminosyror i protein, varav vissa är essentiella och måste tillföras via kosten medan andra kan tillverkas. Animaliskt protein är alltid fullvärdigt, vilket innebär att det innehåller alla essentiella aminosyror.)

Allt eftersom hjärnan konsumerar socker och insulinet verkar, så faller blodsockerhalten. När blodsockerhalten sjunker börjar hormonet glukagon utsöndras för att hålla det uppe; då börjar levern omvandla glykogen till blodsocker, och fettcellerna bryter ned triglycerider. Fria fettsyror kan sedan användas av olika vävnader som energikälla. Hjärnan kan inte använda fettsyror, men däremot triglyceridernas glyceroldel som kan omvandlas till glukos.

När man äter protein utsöndras både glukagon och insulin. Insulinet utgör nu en signal att tillverka proteiner, men orsakar samtidigt ett blodsockerfall som motverkas av glukagonet.

Vad är då hunger? Hunger är en omedelbar känsla av att kroppen vill ha energi, som kan bero på något av följande: ett blodsockerfall under fastenivån, att glykogenet sjunkit under en viss nivå, eller som en reaktion på hungerpeptiden ghrelin.

Ghrelin är ett hormon som utsöndras när magen är tömd till 90%. Ghrelin utsöndras också när magsäcken känner av socker - i synnerhet fruktos (se inlägget om söta drycker). Stärkelse spjälkas ju också till enkla sockerarter, så även stärkelse kan via ghrelinet ge upphov till hungerkänslor. Mängden ghrelin som utsöndras beror på hur åtkomligt sockret är, alltså på hur stor del av sockret som magens ghrelinsensorer uppfattar. Som jag skrivit tidigare har studier visat att söta drycker inte ger något bidrag alls till mättnaden; det torde i stor utsträckning bero på den ökade hungern som ghrelinet ger.

Mättnad kan som sagts tidigare betyda olika saker. Den ena betydelsen innebär att man får en mättnadskänsla på grund av att magsäcken är fylld. Det som händer när man äter sig proppmätt är att kroppen skickar ut extra mycket insulin; insulin produceras annnars i relation till vad och hur mycket man äter. Den oproportionerliga insulinutsöndringen medför att glukagonutsöndringen inte hinner med; blodsockret sjunker för lågt, under fastenivån, och man blir sötsugen och trött. (Även sötningsmedel och glutamat kan orsaka sådan överutsöndring av insulin.)

Har man för vana att äta sig proppmätt kommer det också att krävas allt större volymer för att uppnå samma mättnadskänsla; magsäcken blir med andra ord uttänjd.

I läget när man äter tills man är belåten men inte fysiskt proppmätt, så skickas istället en mer lagom mängd insulin ut som bara tar bort det överflödiga sockret från blodet utan att blodsockernivån sjunker för snabbt. (Detta scenario förutsätter att insulinregleringen fungerar som den ska, vilket den verkar göra för alla som levt livet med ursprunglig föda.)

Mättnad av den andra typen upplevs när hjärnan nås av peptider från magsäck, tarm och lever; de ger en långvarig känsla av mättnad som uppkommer medan man äter eller snart därefter. Hormonet leptin, som utsöndras från fettväven i proportion till mängden lagrat fett, verkar också aptitsänkande.

Därtill kommer ett flertal andra hunger- och mättnadspeptider; värt att notera är att många ätstörningar, som anorexia, i praktiken är tillstånd av resistens mot dessa hormoner.

Vad får då allt detta för praktiska konsekvenser för våra val av matvaror?

Det har gjorts försök med att upprätta så kallade mättnadsindex för olika matvaror; det görs genom att låta testpersoner uppskatta hur mätta de känner sig under två timmar efter en måltid bestående av matvaran. Sådana mättnadsindex är dock av föga praktiskt värde, eftersom när och hur mycket man äter nästa gång efter en måltid inte bestäms av hur mätt man känner sig direkt efter maten och hur mätt man är som mest. Det avgörande är snarare hur länge mättnaden sitter i och hur länge den överskrider en viss nivå. Feta matvaror får därför låga mättnadsindex trots att de i praktiken leder till färre och mindre måltider.

Kolhydrater, i synnerhet snabba dylika, stimulerar aptiten, medan proteiner och fett ger mättnad. Det har visats i studier att det näringsämne som mättar bäst är protein; det ger inte lika bra mättnad som kolhydrater direkt efter måltiden, men mättnadskänslan håller i sig längre. Studier på hög fettkonsumtion har inte påvisat lika god mättnad på kort sikt, men efter längre perioder blir mättnadskänslorna däremot avsevärt högre och aptiten mindre.

Det är intressant i sammanhanget att också reflektera över vardagsmotionens roll. Hormonet glukagon gör som sagt att man håller sig mätt längre eftersom det höjer blodsockernivån via glykogenreserverna. Glukagon utsöndras också när man motionerar; den ökade ansträngningen kräver mer energi, och kroppen kompenserar för att inte riskera blodsockerfall. Vardagsmotion kräver förvisso inte så mycket energi men den lilla motionen kan göra att man känner sig mätt längre eftersom det aktiverar glukagonutsöndringen.

Vardagsmotion kan därför bidra till viktnedgång på grund av ökad mättnadskänsla och att kroppen använder energi den redan har på kroppen. En vanlig missuppfattning är att själva motionen i sig skulle vara det viktiga - alltså att man skulle bränna märkbart med kalorier när man tar trappan. Istället är det framförallt glukagoneffekten som bidrar. Kraftigt motionerande under längre tid stimulerar däremot aptiten eftersom glukagonet inte hinner med att höja blodsockret tillräckligt fort och man blir därmed hungrig.

Ett annat sätt att utnyttja glukagon för längre mättnadskänsla är att välja mer av mat som ger glukagonutsöndring men inte insulinutsöndring; glukagon och insulin motverkar ju varandra. Undvik alltså mat som ger insulinpåslag till förmån för större inslag av protein och fett.

Den läsare som har tagit sig så här långt instämmer kanske i att metabolismen och de involverade hormonella system är synnerligen komplexa, och jag bör påpeka att mycket är okänt och än mer är utelämnat. Värt att notera är att även adrenalin och stresshormoner direkt verkar blodsockerhöjande och därmed aptitreglerande.

27 kommentarer:

veteraaniurheilija sa...

En synnerligen välskriven sammanfattning av fenomenet mättnad!

Med utmärkt högaktning,

christer sundqvist
biolog (FD)

Lars sa...

Mycket bra skrivit.

Hur stor del av dieten bör utgöras av fett och protein från animaliska produkter och hur stor del kolhydrater (frukt eller grönsaker)? Fungerar det bra med vegitabiliskt protein och fett som finns i kokosnöt (3,3% protein och 30% mättat fett)?

Jag har hört att 90-95% bör utgöras av animaliskt protein och fett och 5-10% kolhydrater från helst grönsaker eller mindre söta frukter typ äpple, citron, etc är lämpligt när patienten är överviktig.
Det låter som väldigt mycket animaliskt fett och protein i mina öron och det gäller verkligen att välja rätt kolhydrater så man inte får sjörbjugg tänker jag, får man verkligen i sig tillräckligt med vitaminer och näringsämnen samt fiber med så liten andel frukt och grönsaker undrar jag oroligt?

Johanna Söderlund sa...

Jag vill inte säga några exakta fördelningar över hur man ska äta. Olika proportioner kan fungera bra om det är bra mat vill säga.

Animaliskt fett och protein behöver alla, men det går utmärkt att också äta vegetabiliskt fett och protein, då menar jag från ursprungliga källor som avokado, kokosnötter och broccoli. Men bönor är ingen bra proteinkälla,(det är ingen ursprunglig föda).

Men många av oss mår inte bra av så mycket kolhydrater och då är det förstås bra att minska ner på dem - hur mycket man behöver minska ner varierar. Men du behöver inte vara rädd för skörbjugg, för det första så behövs ytterst små mängder C-vitamin för att slippa det. För det andra så behöver vi vitaminer i förhållande till hur vi äter. Alltså mycket C-vitamin om vi äter mycket kolhydrater och mycket fettlösliga vitaminer om vi äter mycket fett (särskilt fleromättat fett).

Samma med fibrer, de finns ju naturligt i kolhydrater och har där en funktion, men man behöver egentligen inte äta fibrer. Eskimåerna klarade sig bra utan både kolhydrater och fibrer.

För övrigt så finns allt man behöver i animalier, så för den sakens skull så behöver man inte äta vegetabilier. Därmed inte sagt att det skulle vara fel med en hel del vegetabilier för det.

Lars sa...

Stort tack för ditt svar Johanna.

Det finns ju onaturliga kolhydrater i form av kokt potatis, kokt ris, bröd, pasta, nudlar och naturliga kolhydrater som färsk frukt och grönsaker, är det inte väldigt stor skillnad på vilket man äter? Människor tycker ju om frukt lika mycket som katter gillar möss. Färsk frukt och färska grönsaker verkar alla läkare och hälsoundersökningar rekommendera. Frukt är ju ändå en helt naturlig produkt det kan väl aldrig vara skadligt att konsumera tänker jag.

Sedan tycker jag personligen att det är obehagligt och äckligt att döda djur och se blod flyta och tarmar välla ut och att äta rått kött, som är det sätt som naturen serverar den på, känns motbjudande för mig. Det kanske är något fel på mig men det är så jag känner och jag undrar om jag verkligen är någon riktig köttätare för då skulle jag väl älska kött, blod och inälvor som ex hund och kattdjuren gör eller tänker jag fel?

Jag har läst att en del stora primater som chimpans och orangutang äter ungefär 5% animalisk föda, bergsgorillan är visserligen växtätare, men borde då inte människan animaliska födointag ligga på samma 5% andel av rått kött och inte grillat/kokt/stekt?

Jag har svårt att förstå hur eskimåer och maasaier kan leva på nästan 100% animalisk föda och sedan finns det många som bara äter färsk frukt, grönt, nötter och det verkar vara de här två extrema grupperna som har den i särklass bästa hälsan, kan någon förklara det för mig så vore det fantastiskt.

Hoppas på svar och tacksam för all hjälp med att förstå detta mysterium. Stort tack Johanna.

Nilla sa...

Hej Johanna!
Det satt en informationslapp på dagis att de ska byta utan barnens mat till lättmjölk, lättfil och Milda istället. enligt Livsmedelsverkets rekommendationer...
Det känns helt fel tycker jag. Jag vill att barnen ska få standardmjölk eller åtminstone mellanmjölk. gärna ekologisk och vanlig fil/yoggi och Bregott. Om något ska vara lätt så ska det inte gälla fettet utan sockret. Lättsockat är bra! (men inte några lightprodukter med aspartam och liknande.)
Vill du hjälpa mig att skriva korta och bra argument för detta. Kan du inte göra ett inlägg som handlar om detta?

Johanna Söderlund sa...

Nilla: inlägg kommer.

Lars: Jag talar mig gärna varm för färsk frukt och grönsaker, men man bör hålla i minnet att dagens frukt är förädlad och inte alls identisk med den frukt dina förfäder åt.

Australopithecus (2.5 to 3.7 miljoner år sedan) åt kött, att döma av strontium-kalcium-förhållandet i skelettet och svepelektronmikroskopiska undersökningar av tandslitaget. Homo habilis åt kött för 1.8 miljoner år sedan, enligt märken efter stenredskap på djurben. Teknologi i form av redskap har funnits tillgängliga i ca. 2 miljoner år.

De flesta av människans nuvarande genetiska polymorfismer torde ha utvecklats under de senaste 50000-100000 åren.

Du skriver vidare: "Sedan tycker jag personligen att det är obehagligt och äckligt att döda djur (...) att äta rått kött, som är det sätt som naturen serverar den på, känns motbjudande (...) om jag verkligen är någon riktig köttätare för då skulle jag väl älska kött, blod och inälvor (...)?"

Tror du att det för din uppfattning spelar någon roll om du vuxit upp i
a) en kultur där djur är något man mest stöter på i fabler, eller från
b) en stenåldersby där du vuxit upp med jakt och styckning av djur som en del av vardagen?

Det tror jag. Jag äter gärna både råbiff och rå fisk och jag uppskattar min tournedos blodig. Men det är inget argument i sakfrågan, lika lite som din vämjelse inför slakt och blodigt kött.

Man kan inte härleda optimal kost ur våra reaktioner i den situationen; det handlar nämligen om inlärda attityder. Attityder är kulturellt betingade, men fysiologiska reaktioner i matsmältningsapparaten är det inte; de är evolutionärmedicinskt betingade. Följaktligen säger de förstnämnda ingenting om de sistnämnda.

Jag har en frys välfylld med kött, och saknar därmed incitament att jaga. Vidare har min kulturella bakgrund inte lärt mig saker som jaktteknik. Ur detta följer givetvis att jag inte har någon lust att jaga i min nuvarande livssituation - men befann jag mig i vildmarken utan mat och fick syn på en kanin så skulle jag inte tveka.

Jag är övertygad om att eskimåns och massajens goda hälsa beror på att de båda äter ursprunglig kost; inga transfetter, omestrade fetter, raffinerade spannmålsprodukter och så vidare. Däremot tror jag att proportionerna mellan olika makronutrienter är relativt oväsentlig - givet att insulinsystemen och annat inte redan tagit skada av allt för mycket snabba kolhydrater, för då är det ett egenvärde att avlasta de systemen genom att minska proportionerna av kolhydrater.

Jag har tidigare fört en liknande debatt här; där finner du också en del referenser till mina evolutionära argument.

Lars sa...

Tack för ditt utförliga svar, du skriver verkligen bra.

Du skriver att proportionerna mellan makronutrienterna spelar mindre roll. Jag undrar vad du menar med makronutrienter är det animaliskt eller vegitabilisk föda eller syftar du på fett, protein och kolhydrat?

Jag läste texten "Varför stenålderskost" på din blogg och den dietistiska slutsatsen är att
exkludera sädprodukter, bönor, potatis, mjölkprodukter, socker, salt och inkludera kött, fågel, fisk, ägg, frukt, bär, grönsaker, nötter.

Du inkluderar däremot pastöriserade mjölkprodukter så länge de är feta ex mjölk, grädde, ost, smör om jag förstår dig rätt. Det avviker från ovanstående rekommendationer och pastöriserade mjölkprodukter är väl väsentligt yngre maträtter än grillat kött/fågel/fisk. Räcker det inte med att äta kött/fågel/fisk/ägg undrar jag.

Hur resonerar du här?

Lars sa...

Kära Johanna,

Vet du om det finns någon bra hemsida som anger siffror på olika livsmedels kalorivärden, fett, protein, vitaminer, mineraler, vatten, fibrer, etc.

Känner du till någon bra bok så får du gärna rekommendera någon.

Tack för din vänlighet och hjälpsamhet.

Zac sa...

Lars, Fineli har en av de bästa uppslagen jag hittat.

Rekommenderas!


//Zac

Johanna Söderlund sa...

lars: Som Zac skrev så är nog databasen fineli bäst, livsmedelsverkets databas är i viss mån föråldrad.

Med makronutrienter menar jag, kolhydrater, protein och fett.

Naturlig föda av Lars Wilsson är en mycket bra bok, den tar upp lite av varje.

Angående mina kostråd:
Jag har delvis ändrat uppfattning om hur man ska äta, allteftersom jag läst på bättre. Personligen äter jag bara ghee av mjölkprodukterna, och det är den nyttigaste komponenten. Men det är upp till var och en att dra sin gräns över hur nyttigt man vill äta. Mjölk är inte så nyttigt, men jag är realist och tror att vi måste börja med små steg. Fet mjölk till dagisbarnen är ett bra steg på vägen. Många barn tycker grädde och smör är äckligt.

Du har rätt - det räcker med kött, fåger och fisk, om du väljer fetare detaljer också. Mjölkprodukter kan vi klara oss utan, jag tycker kokosmjölk är ett bra alternativ.

Frukt som jag tidigare betraktade som mycket nyttigt har jag också delvis ändrat uppfattning om. Många klarar inte av frukt, speciellt inte de sötare varianterna.

Lars sa...

Zac: Tack för tipset Zac.

Johanna: Tack för hjälpen och dina förklaringar.

Daniel sa...

Lars, du säger att det är äckligt med inälvor o.s.v.

Det är fel på dig, men det är ok. Det är många som tror att det är äckligt fast det inte är det.

Det är helt ok att fiska och sen rensa fisken. Det är sjukt att folk inte får uppleva sånt. Har man gjort det vet man att det är ok.

Lars sa...

Daniel: Tack för din kommentar. Jag tror också att det är fel på mig, :-)

Jag har dödat många djur under min uppväxt. Flått ekorrar, harar, kaniner. Rensat ur fisk, fågel, vilt. Ätit mycket stekt, kokt, grillat kött, fågel, fisk, ägg och tyckt att det smakat gott och att man blev verkligt mätt av det.

Det som jag tycker är bra i LCHF är tänkandet att finna kött/fågel/fisk av högsta kvalitet och söker därför vilt. Sedan att många ser masajer och eskimåer som några ideal populationer är märkligt för mig eftersom jag ser dessa exempel som extrem exempel på mänsklig anpassning och är imponerad över att människan kan leva ett hälsosamt liv på nästan uteslutande rått kött. Fast en gång i tiden tyckte jag att det var mycket märkligt att människor kunde leva på färsk frukt och att deras hälsa blev så otroligt mycket bättre.

Hur som helst, jag tror bara på det naturliga, dvs att äta maten som naturen serverar den dvs rå och färsk. Jag tror att all upphettning, bearbetning, kallpressning, varmpressning, raffinering, bearbetning, kemiklaisering eller någon annan förändring av den naturliga föda leder till sämre föda.

Jag funderar på att pröva att äta några råa ekologiska ägg en gång i veckan i en måltid och inte äta något annat till som björnen gör för att känna på energin från råa ägg. Anledningen är främst att en del stora primater äter 5% rå animalisk föda, men högre än så skulle jag inte gå. Fast särskilt tilltalad är jag inte.

Jag tycker färsk frukt är så otroligt mycket fräschare och godare och på 2000kcal finns det utrymme att äta ungefär fyra kilo frukt och byter man ut ett kilo mot grönsaker så finns det utrymme för mycket grönsaker för 500 kcal.

Tja, det är väl ungefär där jag befinner mig idag.

Zac sa...

Betänk bara att modern frukt har väldigt små likheter med "ursprunglig" frukt. Jag skulle tro att en stenåldersmänniska skulle fråga vad sjutton det där är för något om man visade honom ett modernt fruktfat! :o)


//Zac

Daniel sa...

Lars, om du väljer att börja äta ägg blir jag impad. Då visar du att du tänker själv och inte är indoktrinerad av vegetarianerna.

Tanken att äta "naturligt" är nog sund, men då ska man vara ärlig mot sig själv om vad som verkligen är naturligt.

Det är inte dumt att studera våra apsläktingar, men det är nog bättre att titta på våra förfäder som till skillnad från aporna har använt både eld och redskap.

Men själv tycker jag inte det naturliga är något självändamål, det är bara något man kan använda sig av i brist på bättre vetenskap.

I framtiden hoppas jag att kosten är totalt onaturlig, syntetiserad helt efter varje unik person och dess unika behov.

Lars sa...

zac:

Det är sant att frukten och grönsakerna är förädlade och att insektsgifter, växtgifter och konstgödsel används. Jag föredrar naturligtvis vild frukt och ekologiskt odlad frukt i andra hand. Träfrukterna har en stor fördel genom att allt vatten flitreras genom trädet och besparar frukten från mycket miljögifter.

Nu är det ju så att vegitabilisk föda innehåller mycket mindre miljögifter än animalisk föda räknat per kalori och 90% av antibiotika konsumtionen går åt till djurbesättningar som äter onaturligt kraftfoder och står stilla i bås, inget toppen käk precis, speciellt när man upphettar det före förtäring.

Läste precis att 60% av cancern är mat relaterad och 30% relateras till tobak. Det var speciellt det animaliska proteinet i kött och framför allt i mjölkprodukter som utgjorde den största källan till cancer, enligt Professor T Colin Campbell, Cornell University.

Okay, måste sticka, hej så länge.

Håkan sa...

Lars

Att titta på våra släktingar aporna och utifrån det beräkna hur mycket kött vi behöver få i oss blir väldigt missvisande.

Den stora skillnaden mellan oss och dom är vår stora hjärna som behöver massor med näringsämnen och energi för att fungera och utvecklas optimalt.

Vi käver upp till dubbla mängden energi bara för att kunna fungera jämfört med en chimpans.

Därav behövs helt olika koster.
Om vi ska fylla vårt energibehov på vegetabilier och väljer bort pasta ris och potatis vilka vi redan konstaterat inte kan sägas ingå i en ursprunglig kost går ekvationen helt enkelt inte ihop..

Trots kilo efter kilo av spåda skott och frukter skulle det bli oerhört svårt att få i sig tillräckligt med byggstenar och energi

Dessutom fick vi rätt snart brist på essentiella fetter och ett flertal vitaminer så livet blev nog inte så värst långt överhuvudtaget

Vi är alltså pga vår stora hjärna helt nödgade att fylla på med animalier av något slag

Tarzan i djungeln uppfostrad av apor är alltså en omöjlighet

Han hade dukat under pga närings och energibrist eller blivit en lallande dåre pga brist på essentiella fetter till sin stora hjärna..

Lars sa...

Håkan:

Det du säger är möjligen sant i teorin men ej i verkligheten. Det är miljontals veganer ett levande bevis för.

En normalstor kokosnöt innehåller ca 850 Kcal, 2-3 st per dag och hela kaloribehovet är fixat. Frukt innehåller ca 500-600 Kcal i genomsnitt och 3-4kg och du har fixat hela dags behovet.

Till skillnad från stekt och även rått kött så innehåller frukt och grönt så enormt mycket mer näringsämnen och antioxidanter, och framför allt naturligt frukt socker som vår stora hjärna behöver.

Att vi skulle behöva äta kött för att erhålla bra hälsa och få i oss essensiella fettsyror stämmer uppenbarligen inte. Skeppsbrutna har levt på bara kokosnöt i 15 år.

Sedan, en kokosnöt innehåller 33% fett, en blåval eller älg innehåller 12% fett, det verkar mycket smartare att tillgodose kaloribehovet från kokosnöt än vilt. Att jämföra sig med eskimåer eller masajer som är ett av världens mest extrema naturfolk utan att uppmärksamma att de äter sin animaliska föda nästan 100% rå är korkat, men den som vill äta 100% kött har laglig rätt att göra det, tyvärr är 90% av fiskarna utrotade så det är bra om alla kunde sluta äta fisk tills de återhämtat sig annars lär väl alla fiskar dö ut antar jag.

Att äta onaturligt fett som pastöriserad fet mjölk, grädde, smör, ost är helt förkastligt och bör endast göras om valet är att svälta i hjäl. Fet onaturlig majonäs, eller fett från stekt kött, fågel eller fisk är lika dåligt. Naturen serverar inte fett på detta sättet.

Att studera naturen är vad all vetenskap handlar om, att jämföra sig med andra primater verkar vara en viktig och lärorik del i det mänskliga pusslet.

Visst, jag förstår att insulinresistenta inte skall äta raffinerade kolhydrater och kanske tillfälligt undvika de sötaste naturliga frukterna.

Det effektivaste mot insulin resistens och fettma samt högt blodtryck är att vattenfasta en längre tid, dock max ca 40 dagar och sedan övergå till en naturlig diet på färska grönsaker och färsk frukt, det är t o m vetenskapligt bevisat idag.

Människan är huvudsakligen en frugivore annars skulle vi inte vara så attraherade av fruktens sötma. Alla carnivorer och omnivorer lapar när de dricker vatten, alla herbivorer och frugivorer suger när de dricker vatten.

Jag vill inte vara någon stenåldersdiet förstörare, jag tycker den är bra, mycket bättre än husmanskostdieten, speciellt om man exkluderar allt animaliskt och kokade grönsaker.

Sedan är det också så att animaliskt föda har mycket stor korrelation med cancer i alla populationer, speciellt mjölkprodukter, sedan innehåller animalier mest miljögifter av alla livsmedel.

Den stora mängden urinsyra i animalier leder till reumatism på grund av alla urinsyrekristaller som kroppen tvingas lagra i lederna.

Well, var och en måste tänka själv hur man vill äta och jag kan bara önska alla lycka till.

Håkan sa...

Lars

Dom miljontals veganer du hänvisar till äter inte en ursprunglig föda utan förlitar sig till industriellt framställda produkter som kräver kokning/bearbetning för att överhuvudtaget kunna vara tjänlig som energi.

Att varje dag sätta i sig tre kokosnötter eller fyra kilo frukt låter inte speciellt trovärdigt i mina öron.

Även om man lyckas med den bedriften får man naturligtvis problem med essentiella fetter och vissa vitaminer efter ett tag..

Frukt och nötter förekommer bara periodvis i naturen och inte i den mängd som krävs för att långvarigt försörja hela populationer.

I extrema lägen kan säkert vuxna välnärda människor klara sig länge på en ensidig kost men som sagt en befolkning klarar det inte i längden.

Jag håller med dig om att frukt och bär ingår i en naturlig kost för människan. Väldigt mycket tyder på det.

Vi måste ha i oss c-vitamin från maten och våra ögon är specialdesignade för att upptäcka färgskiftningar hos frukt och bär i lövverket.

Dom gånger "urmormor" hittade ett träd med dignande frukt var det fest, och det gällde att snabbt lagra upp den överskottsenergi som naturen bjöd på

Detta var sällsynta undantag och står inte på något sätt i paritet med den tillgänglighet och sockermängd vi kan drabbas av i dag.

Köttmängd har absolut ingen korrelation till cancer om kosten inte innehåller de icke artriktiga sädesslagen och felaktiga fetterna som överkonsumeras idag och medför att födan inte bryts ned i rätt takt och med felaktiga enzymer..

Som parentes vad gäller urinsyran kan jag berätta att personer med hög halt ofta visar ett samband med god intellektuell kapacitet.

Om jag spekulerar vidare på detta lite farliga spår kan jag tipsa dig om att ett tydligt mönster syns i sambandet låg halt av animalier i kosten och iq-kvot hos befolkningen..

Att det föreligger ett samband mellan kött och reumatism återstår nog att bevisa.

Reumatism förekommer inte hos de "extrema" köttätare vi diskuterat ovan..

Däremot ofta hos dom som nyttjar sädesslag och margariner..

Lars sa...

Håkan:

Det stämmer att vegitarianer och veganer äter en massa skitmat, dvs allt som är onaturligt, ändå uppvisar de bättre hälsa än blandkostarna.

Det finns däremot råa veganer som enbart äter växt föda som färsk frukt, grönsaker, nötter och frön. De får en fantastisk hälsa som jag tvilar på att masajer och eskimåer presterar.

Jag äter 3 kg frukt och 1kg grönsaker (färska) varje dag och det kan inte fungera bättre.

Inga problem med några fetter, kokosnöt, avocado, nötter, frö, frukter innehåller tydligen allt som kroppen behöver.

Kokosnötter har säsong hela året och kokospalmen växer vid den tropiska beachen i mängder och där var vårt ursprungliga habitat. Fruktträd har säsong två gånger i tropikerna.

Det du säger om frukt är helt riktigt. Titta bara på dina händer som är naturens skickligaste fruktfångar instrument. Ett lejon klarar inte av att fånga en frukt.
Händer, tänder, tarmstruktur, magsyra, dricker sugande, bevisen är enorma. Sedan märker man själv efter en tid på bara frukt diet vilken enorm vitalitets förbättring som sker med kroppen, fast då måste man genomgå besvärande utrensningar och cooked food abstinens.

Det var en av världens främsta forskare som bevisade att (kokt) kött och mjölkonsumtion var största orsaken till cancer.

Jag tror att du har en poäng när det gäller onaturliga kolhydrater och deras negativa inverkan på blodsocker och insulin som omvandlar blodsocker till fett.
Den som inte kan äta frukt och grönsaker är allvarligt sjuk, det är som ett lejon som inte kan äta rått kött. Dgas att vattenfasta och hela sig själv.

Frukt är den optimala brain födan. Det kommer alla att märka som prövar dieten. Du blir mycket smidigare, snabbare, intuitivare, kärleksfullare, gladare, lyckligare, det är vad jag kallar hög intelligens.

Jag har tyvärr inte lyckats komma över någon sjukdomsstatistik över eskimåer och masajer, men eftersom de uppvisar god hälsa på RÅ föda så kan det kanske vara så att det inte har reumatism. Vad som händer med dem som äter stekt, kokt, grillad, friterad, ungsbakad, mikrad kött, fågel, fisk, ägg är en helt annan sak. Det skulle vara intressant att få se döds statisktik över Atkinsutövare, men det är kanske för tidigt ännu.

Men jag håller med om att alla fetter och oljor är förkastliga. Ät koksnöt i stället för kokosfett, ät färska oliver i stället för olivolja, ät opastöriserad mjölk i stället för smör (fast bäst är att skippa alla mjölkprodukter).

Tack för ordet.

Anonym sa...

Hej!
Det verkar vara en intressant blogg. Tänkte bara kommentera angående hjärnans behov av kolhydrater: hjärnan kan mycket väl använda sig av ketonkroppar (nedbrytningsprodukt i fettförbränningen) som bränsle. Det kräver en omställningsperiod då man kan vara trött, hängig och lättretlig, men när man kommit över den kan en nästan euforisk lyckokänsla infinna sig, hjärnan fungerar perfekt.
Det är bara de röda blodkropparna som behöver glukos, och den glukosmängden kan vi tillverka själva. Dock inte från fett, för fett kan aldrig bli glukos! Den glycerol som blir över vid fettförbränning går direkt in i citronsyracykeln med Acetyl-CoA som också kommer från fett, och blir energi. Således blir det inget glukos från fett som skulle kunna gå till hjärnan.
Ha en fortsatt bra dag!
mvh Kristina

Anonym sa...

Ni kan ju kolla på http://kolhydrater.ifokus.se/
För å se lite om hur de upplever LCHF-kosten vs GI-kosten m.m..

Johanna Söderlund sa...

Anonym:

Det är olika för olika personer vad för slags mat som upplevs som mättande. På kolhydrater ifokus finns det många diabetiker och andra som blir mätta på kött och fett.

Men det finns också många som upplever kolhydrater som mättande, t.ex. parboiled ris.

Och med detta menar jag både kortvarig och långvarig mättnad.

Anonym sa...

I kampen om vilket näringsämne som ger de mest långvariga mättnadskänslorna står proteinet som självklar vinnare.

Protein och viktnedgång
Har du någonsin försökt att äta flera hundra gram tonfisk? Det är inte helt lätt. Protein mättar väldigt bra.
------------
Ex:
Nitton försökspersoner fick under ett par veckor följa en viktbevarande diet. 15% av energin kom från protein, 35% från fett och 50% från kolhydrater.

Efter de två första veckorna höjdes proteinintaget samtidigt som fettintaget sänktes, så att försökspersonerna nu fick i sig 30% av energin från protein och 20% från fett. Kolhydratintaget förblev konstant.

Två veckor senare gjordes ytterligare en ändring: nu fick försökspersonerna äta precis så mycket de själva önskade (tidigare hade de alltså fått äta en begränsad mängd mat).

Det högre proteinintaget resulterade i att försökspersonerna kände sig mättare än då de åt mindre protein.

Det blev också tydligt under den sista fasen, då de fick äta efter behag: försökspersonerna sänkte spontant det dagliga energiintaget med omkring 400 kcal / dag.

Det ledde så klart också till en viktnedgång: i genomsnitt tappade varje försöksperson nästan fem kilo kroppsmassa (3,7±0,4 kg fettmassa).

-----

Protein och kroppskomposition

Energimängden du får i dig avgör hur snabbt du går ner i vikt. Varifrån energin kommer - från fett, kolhydrater eller protein - påverkar till viss del huruvida det är fett- eller muskelmassa du gör dig av med. Protein har en muskelbesparande verkan.

---------
Ex:
Försökspersonerna i studien var överviktiga kvinnor. De delades in i två grupper: den ena gruppen fick följa en "hög"-proteindiet (1.6 g / kg och dag) medan kvinnorna i den andra gruppen fick äta 0.8 gram protein per kg kroppsvikt och dag.

I övrigt var dieterna likvärdiga: de innehöll lika mycket energi (1700 kcal per dag) och lika mycket fett (50 g per dag). Fiberintaget i båda grupperna var lika högt. Mängden fysiskt aktivitet hölls konstant i de båda grupperna.

Den enda skillnaden låg i att individerna i högproteingruppen åt mer protein och färre kolhydrater än personerna i lågproteingruppen.

Viktnedgången var lika stor i båda grupperna, men det fanns skillnader i vad det var som hade förbränts. De som följde lågproteindieten hade tappat mer fettfri kroppsvikt än de som följde högproteindieten.

Förhållandet mellan förlust av fett/fettfri massa var 6,36±0,85 i högproteingruppen och 3,92±0,79 i lågproteingruppen.

Kvinnorna som åt mycket protein - i genomsnitt 125 gram per dag - tappade alltså märkbärt mindre muskelmassa än de som följde lågproteindieten (~68 g protein / dag).

De som åt mycket protein upplevde sig också vara nöjdare med dieten och sade sig ha högre energinivåer än kvinnorna som åt lite protein.

Sammanfattningsvis
Protein ger långvariga känslor av mättnad. Ett högt proteinintag kan få dig att sänka ditt energiintag utan att du behöver räkna kalorier eller känna dig hungrig.

Genom att äta mycket protein och utöva styrketräning regelbundet säkerställer du att det i huvudsak är fettvikt och ingenting annat du gör dig av med.

Mvh

Anonym sa...

Fantastisk text om ett intressant ämne! Det är så sällan man läser en blogg som inte kryllar av faktafel, felstavningar och särskrivningar.

Tack för trevlig läsning!

/Emilie
www.metrobloggen.se/Cloudberry

Johanna Söderlund sa...

Anonym:

Studien är intressant men resultat på överviktiga kvinnor kan man inte övergeneralisera till att gälla alla.

Jag menar att vi är olika, visst protein mättar generellt bra men man kan ju inte äta bara protein.

Mättnadskänslor fungerar olika för olika personer. För mig känns det olika vid olika tillfällen. Ibland känns det som att jag kan äta hur mycket protein som helst utan att bli mätt, men då mättar istället fett och eller kolhydrater.

Anonym sa...

Jomenvisst :-)

Proteinet e ju viktigt för att inte förlora muskelmassa samt till många andra processer i kroppen.

Den bästa kombinationen e ju protein + fett - för då blir man mätt - långvarigt mätt. Det skall dessutom vara rätt sorts fett - mättat fett.

Det mättade härsknar/oxiderar inte alls så lätt som fleromättat fett gör. Det skyddar därmed det omättade fett vi har i våra celler från att oxidera med följd att det inte bildas så mycket fria radikaler som i sin tur tvingar kroppen att ödsla energi på att tillverka antioxidanter för att
neutralisera dessa - om det nu inte finns tillräckligt med antioxidanter i kosten.

De växtoljor som i dag e så poppis har kortkedjiga fettsyror & inte de långkedjiga som människan kan tillgodogöra sig mer än marginellt.

Dessa måste de växtätande djuren först ha fått omvandla till långkedjiga åt oss.

Man kan ju undra varför alla däggdjur har mest mättat fett i kroppen om det nu e så farligt!?

Personligen e ja övertygad att evolutionen inte är så korkad.

Att fiskar & skaldjur som lever i kalla vattnet har fleromättat fett beror ju bara på att det fettet har betydligt lägre stelningspunkt än mättat fett.

Vår blindtarm saknar funktion hos oss - men det har den hos växtätande djur. Växtätarna har en annan matsmältningsapparat än vi.

Därför är vi beroende av att äta animalier för att få den för oss optimala näringen. Vi e högst upp i näringskedjan - vi är rovdjur - med kärlek för sött. Det har varit vår räddning förut - men blivit vår kvarnsten i dag när socker blivit en drog - ett beroendeframkallande gift.

Kolhydrater e snabb energi vs fett - å triggar bara insulinet. Med påföljd att det sänker det snabbt stegrade & för höga bs:et.

Vad händer när bs:et sjunker? Man blir hungrig igen - för energin har insulinet skuffat in i förrådet & gömt nyckeln för att spara energin till betydligt magrare dagar.

Hamnar vi i en svältsituation (bantar) - så tar kroppen först näring från musklerna genom att bryta ner muskelproteinet till energi. Muskler e tyngre än fett att släpa på - så dessa gör sig kroppen av med innan fettdepåerna blir aktuella.

Innan fettet kommer att användas kommer stresshormonet kortisolet att träda in som tillfällig nödproviant.

Sist utnyttjas fettet som energi vid svält.

Fett tar sin tid att passera magsäcken för att sedan kunna tas upp i tarmen. Ja brukar känna av det efter ca 30-40 minuter - för då blir ja varmare.

Fettet startar ju inte insulinutsöndringen heller - vilket gör att vi har energin kvar - tillgänglig för kroppen att bruka - istället för att börja ropa efter ny energi igen efter en stund - som sker vid kolhydratrikt käk.

Kolhydrater skall vi inte alls käka så mycket av som vi gör i dagens samhälle - flera ggr om dagen alla dagar på året.

Vi skall helst göra som björnen - bara käka mycket kolisar under en begränsad tid - å då bara för att fylla på fettdepåerna inför magrare tider.

Vi har fått vår fäbless för socker just p.g.a. detta. Vi skulle fylla på depåerna under den korta tid när det fanns gott om godis - typ frukt som innehåller mycket socker - som i sin tur snabbt lagras in som fett i våra fettceller.

Tyvärr så har vi i dag inte de livsbetingelser som vi skapades för att leva i. Då fanns det kanske tillgång till frukt ett par ggr om året - när träden gav frukt. Resten av tiden var det annan kost med nötter, betydligt mer osmältbara kolhydrater, kött & animaliskt fett som fick utgöra huvudfödan.

-------

Fråga alla unga kvinnor om de vet vad sockermage är? Hur många unga kvinnor irriteras av att de har en bula under navlen på en för övrigt slank kropp. En bula som är väldigt envis & svår att få bort.

Den beror enbart på för mycket kolisar & kolhydratrik skräpmat i kosten. Socker föder jästsvampar i tarmen som blir uppblåst & iriterad - med följd att maggen blir lite smågravid - typ :-/

-------

Det skall mest vara animaliskt protein & fett i kosten. Vänd upp & ner på matpyramiden så får vi en bra mycket bättre kosthållning - lämpad för människans metabolism.

Det gör oss mättare & dessutom under längre tid på mindre mängd än vad kolisar gör.

Kasta allt vitt bröd, vitt mjöl(-produkter - typ pasta & likn.) Kasta vitt ris & potatis - som bara innehåller stärkelse men ingen näring att tala om. Det gör oss bara feta & sjuka.

Dra ner rejält på (fullkorns-)riset per portion & ät bara överjordsgrönsaker - som oftast har betydligt mindre mängd kolisar per viktenhet.

Vi behöver inte så mycket kolisar i käket för att få det vi behöver - kroppen omvandlar proteinet till kolisar när den behöver dessa - med följd att kroppen själv kan bestämma hur högt blodsockret skall vara.

Betrakta all skräpmat som gift - ät inte charkvaror, de innehåller bara farliga tillsatser - typ nitrit etc.

-------

Lightprodukter innehåller sjukdomsalstrande tillsatser - typ aspartam, som e till 10% metanol etc.

Enl. SLV:
Som andra proteiner bryts aspartam ned i magsäckens sura miljö, där pH är ungefär 3. Det innebär att en stor del av aspartamet kommer att brytas ned i mag-tarmkanalen.

Det möjliga upptaget av "helt" aspartam minskar därmed kraftigt. Det handlar därför framför allt om ett tillskott av nedbrytningsprodukterna metanol, fenylalanin och asparaginsyra.

Tro't den som vill.

-------

Margarin e gift:

Livsmedelsverket anger att fetterna vid margarinframställningen behandlas med:

Extraktionsbensin (hexan)
Fosforsyra
Lut
Blekmedel
Nickelkatalysator (vid härdning)
Natriummetylat (vid omestring)
Lösningsmedel från fraktionering

Föroreningar som får förekomma i margariner:
Bensin (hexan)
Nickelrester (vid härdning)
Metanol (vid omestring)
Kemikalier från båttankar som oljan som margarinet tillverkas av fraktas i.

-------

Dessutom blir man både snäll & lugn av smör.