2007-05-09

Öppet brev till landets skolor, förskolor och dagis

När vi lärt dem allt vi kan, så är det barnen som skall ärva jorden.

Valet av skolmat bör därför inte tas mer lättvindigt än valet av byggnadsmaterial till skolans själva väggar. Vi kan bygga skolan av halm eller bygga den av tegel; båda går säkert bra till en början. Men säkert är att när tiden går och blåsten kommer, så åldras inte halmhuset med någon värdighet. Väggarna kommer att falla.

På samma sätt förhåller det sig med maten, för maten vi serverar barnen är byggmaterial för dem. Specifikt och direkt blir fettet vi serverar dem material för deras cellväggar.

Allt fler skolor, förskolor och dagis väljer lättprodukter, i form av lättmargariner och mjölk med låg fetthalt. Det är en god tanke, en snäll tanke, för många vuxna är tjocka och också många barn är tjocka och det är lätt att tänka att fett i maten leder till fett på kroppen. Men det är också en felaktig och farlig tanke.

Pro primo är metabolismen ett komplext hormonreglerat system, och det är inte så enkelt att fett in i munnen ger fett ut på magen. Fett verkar aptitreglerande; det påverkar hormonsystemen så att det totala energiintaget blir mindre. Studier visar också att feta barns kost innehåller mindre fett, medan barn som äter mer fett i högre grad är normalviktiga!

Pro secundo: margariner och magra mjölkprodukter är rensade från vitaminer och antioxidanter, som finns rikligt och naturligt i smör, bundna till själva fettet. Antioxidanterna är kritiska för att upprätthålla kroppens försvarssystem och kan i praktiken inte ersättas; i efterhand tillsatta vitaminer är inte identiska med och ger inte samma skyddseffekt som vitaminerna i sin naturliga kontext. Ett paradexempel är D-vitamin, som finns i feta mjölkprodukter och som många barn lider brist på!

Pro tertio: lättmargariner består - liksom alla margariner - av omestrade eller delvis härdade fetter med transfettsyror. När man bygger cellväggar av omestrade fetter och transfettsyror är det i direkt analogi med att bygga skolan av halm; det är ett vekt material, och det kommer inte att hålla. När halm inte håller så viker den sig. När vi bygger barn av undermåligt fett blir de sjuka:

  • Barn som äter margariner är allergiska, i högre grad än barn som äter smör. Barnen med lägst intag av totalfett var allra mest allergiska.
  • Transfetter och omestrade fetter ger inflammationer, ett tillstånd som ligger till grund för hjärt-kärlsjukdomar, cancer och många andra sjukdomar. Likaså leder de till försämrad insulinkänslighet, vilket är första steget mot diabetes och fetma.
  • Margarinernas höga innehåll av fleromättade fetter skadar den känsliga balansen mellan omega-3 och omega-6, vilket dramatiskt försämrar immunförsvaret.
  • Barn har mycket dålig förmåga att omvandla margarinernas vegetabiliska omega-3 till långkedjat omega-3, vilket är den form som hjärnan och kroppens övriga celler behöver. Långkedjat omega-3 finns i animaliskt fett - särskilt i ekologiska produkter.

Barnen bör få fet mjölk och smör eller bregott, med naturliga animaliska fettsyror och alla de vitaminer som följer med dem; i många studier är det just mjölkfettet som är korrelerat med minskad sjukdomsrisk. Vill man minska risken för barnfetma är det framförallt sockret som man bör reducera - utan att ersätta det med sötningsmedel. Barnen måste få bli mätta, och protein och fett mättar bäst i längden. Tar man i stället bort fettet så experimenterar man, och ingen - inte heller Livsmedelsverket - vet vilka konsekvenserna blir.

Vill vi verkligen experimentera med barnen?

Vill vi verkligen bygga vårt hus av halm?

För detta är sättet att döda ett barn; med snällhet.

PS:

Läs gärna på Gunnar Lindgrens hemsida (http://www.gunnarlindgren.com), där många dokument om matfett finns samlade.

24 kommentarer:

Nilla sa...

Jättebra inlägg!
Tack för hjälpen. Bra att du uppmärksammar detta.

Bianca sa...

Du har en bra och intressant blogg. Jag är ofta här och läser.

Piltson sa...

Det är riktiga saker du skriver, Johanna, jag ber till högre makter, var dom än finns, att en och annan journalist läser och tänker lite.

Bo Zackrisson sa...

Johanna,
tack för dina didaktiska pärlor! En sak som jag undrar över är det "nya" modevitaminet D. Man har i decennier känt till betydelsen av detta vitamin, men just nu är det inne och det är bra. Till och med Läkartidningen publicerade en lång översiktsartikel om vitamin D. Men - nu kommer undringen - när jag letar efter vitamin D i "feta mejeriprodukter" hittar jag inget! Varje sig i röd mjölk, fet creme fraise eller i grädde. Däremot tror jag att den gröna mjölken anger vitamin D (berikad!).
Kan du reda ut detta?

Bästa hälsningar
Bosse

Zac sa...

"Vitamin D och mjölk
Livsmedelsverket rekommenderar att man i första hand väljer berikad mager mjölk. Mager berikad mjölk är en viktig källa till vitamin D i kosten. Andra källor till vitamin D är fisk, främst fet, margariner och ägg. Kött innehåller mindre mängder men bidrar även. Under sommarhalvåret bildas dessutom vitamin D i huden vid solbestrålning, men denna bildning sker inte under vinterhalvåret.

Det finns däremot ingen anledning att varna för att använda vanlig mjölk eller de oberikade sorter som introduceras på marknaden. Dessa kan användas som komplement, i matlagning m.m. Mjölk är dessutom en god källa för kalcium, jod, selen och flera B-vitaminer.
" SLV.

Jag tror att det mer eller mindre står svart på vitt där. Man hjälper alltså till med pushandet för lightprodukter genom att berika dem och inte de "fullfeta"... Tja, det finns smutsiga metoder och det finns smutsiga metoder...

För mig personligen så är det en fördel att de låter fullfettsvarorna vara relativt orörda. Risken är väl i huvudsak att de inte får finnas kvar i sortimentet - livsfarliga som de ju (inte) är... :o)


//Zac

Sibelius sa...

Detta var ett mycket bra och välskrivet inlägg! Hoppas att många berörda läser detta och tänker till.
På vårt dagis har de faktiskt slutat med margarin och kör med Bregott istället. Man får vara tacksam för det lilla...

Herman Hedning sa...

Poängen med att berika lättprodukterna är väl att D-vitaminerna försvinner tillsammans med fettet.

Intressant, förresten, att berikad mat anses vara "en viktig källa". Borde i så fall inte vitamintabletter vara ännu bättre?

Bo Zackrisson sa...

Zac,
det du skrev var precis det jag försökte säga. Min fråga kvarstår dock obesvarad. Johanna skriver att feta mejeriprodukter innehåller vitamin D. När jag kollar förpackningarna står inget om detta.

Beror det på att det inte finns vitamin D i feta mjölkprodukter –eller – beror det på att SLV inte anger detta. Så löd min fråga.

De flesta magra livsmedel som SLV rekommenderar är ju otjänliga för oss. Det är endast genom att berika bröd, flingor, margarin, lättmölk osv som myndigheten kan föreslå oss att äta konstgjord mat. Utan dessa tillsatser och "berikningar" vore ju maten i princip helt innehållslös.

Johanna Söderlund sa...

D-vitamin är ju en ingrediens i magra mjölkprodukter, så det är ju annorlunda. D-vitamin finns bundet i animaliskt fett.

Från början tillsattes A- och D-vitamin som kompensation för de vitaminer som försvann med fettet i de magra mjölkprodukterna, så att vitaminhalten skulle bli lika hög. Vitaminhalterna är olika över året, så det är möjligt att på vintern är D-vitamninhalten lägre i standardmjölk än berikad mjölk.

Vitaminhalten står ju inte utskriven och det är ju ett stort problem, eftersom vi inte vet riktigt hur det ligger till med de naturliga vitaminerna. Samma med folsyra: tills nyligen trodde jag att man var tvungen att äta sallad och apelsiner för att få i sig tillräckligt - men animalier som t.ex ägg är en väldigt bra källa.

Jag håller med Zackrisson om att det känns som att konsumenterna inte får information om det nyttiga i animaliska produkter, från vilka vi dessutom har bättre upptag. Jag träffade en ung invandrarkvinna med grav järnbrist - som fått järntillskott utskrivet. Hon blev jätteförvånad över att det finns järn i rött kött. (Rött kött är dessutom snällt mot magen, till skillnad från järntillskott.)

Piltson sa...

Vår städhjälp tror att man blir fet av att äta smör. Vår konditor vill inte äta sina egna gräddbakelser av samma orsak. Kycklingmannen som står på torget varje fredag skalar skinnet av sina kycklingar och äter återstoden med stor ängslan för att han blivit varnad för kolesterol.

Vi har länge undrat vad man skall/kan säga till sådana personer, och hur. Eftersom vi totalt saknar formell kompetens i dessa ärenden tas allt emot som att man på ett petigt sätt lägger sig i med sina personliga dumheter.

Tomas sa...

SLV anger 0,02 mikrogram D-vitamin i standardmjölk. (http://192.121.81.11/livsmedelsok/)
Finska SLV anger 0,5 mikrogram (http://www.fineli.fi/food.php?foodid=689&lang=sv).

Vadan denna skillnad?

---------

Jättebra text Johanna! Fast jag tror att fler i målgruppen tar till sig budskapet om texten förenklas något - "för det första, för det andra" etc... istället för latin, "är det i direkt analogi med" - motsvarar det... (och Livsmedelsverket med stort L, va?).

Zac sa...

Skillnaden är väl sannolikt skillnaden mellan vad Valio kontra vav Arla tillsätter i sin nationella mjölk?

SLV tycker att rekommenderat intag av D-vitamin är 7,5 mikrogram/dag.

Med finsk standardmjölk klarar man alltså dagsbehovet på 15 liter mjölk! :o)

"Två sugrör, tack!"


//Zac

Anonym sa...

Skolorna och dagisen i Gävle har gått över till smör istället för margarin. Det är ett privat företag som står för skolmaten numera och det har genomfört denna förändring till det bättre!

Tack för en bra blogg!

Johanna Söderlund sa...

Tomas: tack för påpekandet om den gemena initialen (jag skyller på att jag tycker att SLV är en aning gemena från tid till annan ;-)).

Vad gäller språkbruket i övrigt så är det helt enkelt bloggens stil, så som den är. Faller det sig så illa att det blir det som budskapet stupar på - stercus accidit*.

Emellertid; om du vill använda texten som diskussionsunderlag eller dylikt i något specifikt sammanhang så kan du känna dig fri att redigera formen efter ditt tycke.

*Ces't la vie, shit happens, så är livet

jess sa...

Håller helt med dig - vet inte hur mitt ena barns skola får igenom detta som är kommunal MEN såhär gör han - en fröjd att läsa!!

http://www.lararnastidning.net/LT_Output_2005.asp?ArticleID=362474&ArticleOutputTemplateID=92&ArticleStateID=2&CategoryID=3615&FreeText=mat

Anonym sa...

TACK FÖR EN JÄTTEBRA BLOGG, JOHANNA! I mina barns skola/förskola anser jag att maten bara blir sämre och sämre. Kommunen vill införa Cook chill mat från Dafgårds och på smörgåsen är det Lätt & Lagom som gäller! Det är så jag vill gråta... Har ditt brev till skolor/förskolor publicerats någon annanstans än på din blogg?

Hur är det med den gammaldags, ekologiska mjölken? Den är iallafall inte homogeniserad och inget d-vitamin är tillsatt. Innehåller den omega-3(EPA,DHA)?

Tack än en gång!
/Eleonore

Johanna Söderlund sa...

Eleonor:

Nej mitt inlägg är inte publicerat i någon tidning. Jag håller med om att det är hemskt med maten i förskolor och skolor.

Ekologisk gammaldags mjölk är ett bra alternativ, eftersom mjölken är helfet och ekologiska kor får högre halt av EPA och DHA. Ohomogeniserad mjölk är också att föredra.

Piltson sa...

Tack, det där passar ju otroligt bra in på ett projekt som vi just tänkte dra igång, kommer att hänsynslöst utnyttja det i vårt upprop om saken om några dagar.

Johanna Söderlund sa...

piltson:

Så trevligt :-)

maria sa...

Men du skriver att du äter stenålderskost men ändå förespråkar du mejerivaror? Jag tyckte att det var största behållningen med att äta så, just avsaknaden av mejeriprodukter. Eller finns det fler skolor kring hur stenålderskost ser ut?

Johanna Söderlund sa...

Maria:

Perfekt mat i skolorna känns helt orimligt. Feta mjölkprodukter är en bra kompromiss, speciellt för barn. Då tycker jag att det är viktigare att byta bort det dåliga fettet mot bra animaliskt fett och minska på tillsatser och de snabba kolhydraterna.

Ja det finns många olika skolor av stenålderskost, många inkluderar mjölkprodukter, men jag tycker egentligen inte att det kan räknas dit, förutom kanske smör.

Smör är den enda mjölkprodukt jag själv äter till vardags.

Anonym sa...

Många verkar tro att livsmedelsverket saknar trovärdighet helt. Det känns lite trist tycker jag. Deras rekommendationer bygger på forskning och hittills sammanställda bevis. Vissa näringsrekommendationer måste givetvis revideras med tiden när nya bevis kommer fram. Det här med margarin är en mycket omdebatterad fråga och jag kan tänka mig att det kommer träda fram mer resultat från forskning snart om margarinets effekt på hälsan på lång sikt.
En kommentar till att uppmuntra intag av animaliska livsmedel:
Om man jämför livet för de djur som vi äter ni med hur livet var för dem på stenåldern finns det nog inte så stora likheter... T ex korna äter idag foder som är så billigt som möjligt, ska göra att de växer så mycket som möjligt och ger så mycket mjölk som möjligt. Vissa ger ju t o m korna animalisk föda (kor är växtätare) för att de ska få i sig mer protein. I fallet av fettkvalité kan man ju då inte undgå att dra slutsatsen att sammansättningen av fett som djuren åt under stenåldern är helt annorlunda än nu, vilket direkt leder till att fettkvalitén i våra animaliska produkter är helt annorlunda och sämre än då de fick äta naturlig föda. Här finns det ju självklart skillnader i hur olika bönder föder upp sina kor, ekologiskt uppfödda kor har sannolikt bättre fettsammansättning i både mjölk och kött. Men jag måste säga, att rekommendera ett ökat intag av animaliskt fett är inte riktigt legitimt i dagens läge. Om vi visste att djurens intag av fett var förelaktigt hade det varit en annan sak. Sen kan man ju dividera hur länge som helst om huruvida det är miljömässigt hållbart att äta mer animalisk föda, det har ju en otroligt stor miljöpåverkan.
Det finns många viktiga fettkällor i växtriket som vi behöver för att få i oss en balanserad kost. Nötter, frön, oljor, baljväxter och frukter ger bättre fettkvalité än de flesta animaliska livsmedel om man väljer rätt (inte för mycket omega-6). Sen kan jag hålla med att man måste se till att få i sig fisk för där finns verkligen nyttiga animaliska fetter. Synd bara att fiskbeståndet minskar hela tiden och aldrig skulle räcka om alla åt fisk 2-3 ggr i veckan enligt rekommendationerna.
Margarin innehåller mycket begränsade mängder av transfetter, detta ändrades för flera år sen då det uppmärksammats de dåliga hälsoeffekterna av transfett. Däremot innehåller smör och bregott en del transfett (2%) naturligt bildat i kons mage. Det är inget farligt för kroppen att få i sig en del transfett som bildats naturligt i mjölken.

Om jag ska vara riktigt ärlig så tycker jag faktiskt att man borde gå ifrån margarin och smör på smörgåsen helt, varför är vi så fast i det att man inte kan äta bröd utan matfett? Det finns så många andra alternativa pålägg...

Näringslära är inte helt enkelt men det blir självklart enklare om man håller fast vid att försöka äta så naturlig mat som möjligt. Det är dessvärre ganska svårt att hitta nu för tiden. Och det faktumet bör debatteras mer.

Jag kan tipsa om lite intressant läsning för dem som är intresserade av nutrition:
New Nutrition Science Project (sök på google)
Där finns lite utmaningar för framtiden och ett ganska sunt sätt att se på den här vetenskapen.

Bästa hälsningar
Christel (näringsfysiolog)

Johanna Söderlund sa...

Christel:

Du spekulerar ganska löst; inget fel i detta, men man kan inte dra alltför långtgående slutsatser ur det.

Javisst, kvaliteten på köttet man äter är en essentiell fråga. Livsmedelsverkets rekommendationer bygger på forskning, men ett urval av dålig forskning (det korta svaret). Att rekommendera ett ökat intag av någonting är inte legitimt om man ska vara helt säker på någonting, men något måste vi äta - och det är helt klart att det inte är legitimt att rekommendera höga intag av snabba kolhydrater och margariner.

Miljöfrågorna bör anser jag inte stå i första rummet här; vi måste upprätthålla hälsan i första hand. Men betänk följande; naturligt uppfödda djur producerar en bråkdel av metangasen som spannmålsuppfödda djur avger. Alternativet till kött är för många bönor och baljväxter, för att få i sig protein - men den som äter mycket bönor producerar själv mängder av metangas. Du kan inte säga att kött är förkastligt för att det har större ekologiskt fotavtryck än att inte äta något, du måste jämföra med något.

Oljor och deras fettkvaliteter har jag diskuterat ett flertal gånger i bloggen, jag håller inte alls med dig om din slutsats. Margariner innehåller fortfarande omestrade fetter! Naturligt transfett och industriellt dylikt är helt väsensskiljda, även detta har kommenterats i flera andra inlägg.

Du äter givetvis din smörgås som du finner för gott, men jag finner det godare att avstå från smörgåsen helt. :)

Tack för dina kommentarer och din syn på saken. Tack också för lästipset, jag skall studera det vid tillfälle.

Mi sa...

Dagis??? vad är det? Var inte det något man hade förr i tiden?