Vad skulle det då vara för fel på frukt? Som jag tidigare har skrivit så är den frukt som äts nuförtiden väldigt olik den ursprungliga frukt som fanns innan jordbruksrevolutionen. Sådan frukt var t.ex. inte så söt. Att frukter är söta beror dels på deras innehåll av rent fruktos och dels på socker, vilket till hälften består av fruktos och till hälften av glukos.
Studier visar att rent fruktos i större mängder är mer fettinlagrande än glukos och att sockerarten också försämrar mineralupptaget och insulinkänsligheten. Dålig insulinkänslighet kan leda till typ-2-diabetes.
Dock är det svårt att veta hur man ska överföra studieresultat på rent fruktos på frukt. Frukt innehåller trots allt inte så mycket fruktos, åtminstone inte jämfört med sockerhaltiga livsmedel - med undantag för torkad frukt, i synnerhet russin.
Fruktos är särskilt aptitstimulerande, och vissa har stora problem med att vara måttfulla med fruktosrika frukter. Visserligen innehåller frukt en del vitaminer och mineraler, men den söta smaken tenderar alltså att ge sötsug och högre aptit. För den som äter mycket sötsaker upplevs kanske inte frukt som så sött, precis som vissa tycker att vanlig mat är smaklös för att de är vana vid stora mängder salt och peppar.
I stor utsträckning så är det själva smaken av sött som ger problem och det är en förklaring till att man kan få problem med frukt om man minskar på kolhydraterna, även om man inte hade det tidigare; lägre kolhydratintag brukar nämlighen ge betydligt känsligare smaklökar. Sötmans stimulans av aptiten är, menar jag, det största problemet med frukt. Eftermiddagens fruktstund kanske ger en tillfällig mättnad, men leder i förlängningen till mer sötsug och överlag större aptit på kvällen.
Frukt är faktiskt inte så mättande, speciellt inte de fruktosrika som t.ex. gröna druvor, äpple och päron - men om man inte har problem med sötsug eller för stor aptit kan man gott äta någon frukt per dag. För vissa är det till och med en fördel, eftersom för liten aptit inte heller är bra.
En av anledningarna till att fruktos stimulerar aptiten har med ghrelin att göra. Hungerhormonet ghrelin ökas mer av fruktos än av andra kolhydrater.
Ghrelin ökar i sin tur nivån av tillväxthormon - därmed kan mycket sötsaker göra barn långa, och tvärtom. (Kortväxthet är vanligt hos barn som på grund av epilepsi äter väldigt lite kolhydrater.)
Så för att anknyta till rubriken; tycker jag att frukt är godis?
Både ja och nej faktiskt, beroende på vilken frukt det gäller och vem som äter den. Det är förstås skillnad på t.ex. en kiwi med dess höga halt av C-vitamin, och på relativt näringsfattiga äpplen. Visserligen är äpplen fiberrika men de är ovanligt fattiga på antioxidanter samtidigt som de är ovanligt rika på fruktos. Jag har dessutom fruktosmalabsorbtion så jag avstår själv helt från äpplen och päron på grund av deras höga andel fruktos. (Fruktosmalabsorbtion är väldigt vanligt, särskilt hos barn.)
Givetvis är godis och läsk ett mycket större problem än frukt, även om de alla tenderar att överstimulera aptiten. Som alltid när man funderar på vad som är nyttigt får man väga fördelar och nackdelar mot varandra. Problemet har varit att knappt någon har påtalat fruktens nackdelar förrän nyligen, men för den sakens skull ska vi inte glömma bort dess fördelar. Näringsinnehållet är lägre än för grönsaker, men frukt har åtminstone något innehåll av mineraler och antioxidanter. Tragiskt nog så är det ju många livsmedel som inte har några nyttigheter i sig alls, och givetvis är det sådant vi borde utesluta ur kosten - de flesta livsmedel har ju någon nackdel.
15 kommentarer:
Att äta mycket frukt har blivit en nationell plikt! Ständigt dessa medtagna bananer och apelsiner vid fikabordet på jobbet. Ingen verkar äta denna frukt med glädje eller njutning längre utan av ren pliktkänsla. På så sätt äts inte frukt som godis längre.
Själv avnjuter jag mina egna äpplen under några veckor under hösten, plockar direkt från trädet och då njuter jag verkligen av smakerna i frukten.
Det finns ju frukter som är mer proppade med fruktos än andra, vissa fruker är små men ger mycket i smak och tillfredställelse, som t ex passionsfrukt och kiwi. För mig så känns det mer värt det om jag vet att det är en frukt som innehåller lite mer unika ämnen som man inte får i sig så mycket av, eller om de innehåller t ex exceptionella mängder antioxidanter.
Jag tror inte socker (fruktos) i frukt innebär något större problem för de flesta.
Sluta använda socker som tilsats och och ta bort den processade färdigmaten plus kakor, godis, etc.
kolla in Mr.Lustigs presentation på Feta lögner.
Den stora skillnaden mellan frukt och godis är att frukt är tillverkad av naturen och godis av människor. Sedan serverar naturen alltid färsk solmogen frukt med mycket fibrer vilket gör frukt till en långsam naturlig bra kolhydrat och godis till en snabb onaturlig dålig kolhydrat.
Färsk frukt, färska grönsaker, kokosnötter och salta råa musslor var huvudsakligen det som fanns att äta vid den tropiska stranden före stenåldern. Det är svårt att bedöma proportionerna mellan protein, kolhydrat och fett, men det var huvudsakligen vad som fanns att äta.
Modersmjölken ger 8E% protein, 37E% kolhydrat och 55E% fett (1/3 mättat), frågan är hur man skall överföra den informationen på en vuxen person?
Weston Price undersökte två olika tropiska öar med tropisk stenålders diet som hade följande fördelning: 12E% protein för kvinnor och 13E% för män på båda öarna, ena ön åt kolhydrat 52E% och fett 35E% och andra ön hade 53E% fett och 34E% kolhydrat. Protein från skaldjur och fisk (grillade/kokta) samt ibland gris, kolhydrat från färsk frukt och grönsaker samt kokta rotfrukter samt fett från kokosnöt.
Den nordiska stenåldersdieten är naturligtvis annorlunda med fet fisk (lax, ål, sill, makrill) och säl, vilda bär på sommaren, möjligtvis morot och kolrot, men huvudsakligen så ersatte vi det mättade fettet i kokosnöt med animalisk mättat fett, fiskar i tropikerna är ju inte speciellt feta.
Hörde någon professor berätta att sockerrörsarbetare som åt råa hela socker rör hade utmärkt hälsa och det är min erfarenhet också av färsk frukt som jag tycker är ett utmärkt födoämne som vi ätit under hela vår existens, möjligtvis skall diabetes sjuka vara försiktiga, men för normalt friska personer så finns inga andra begränsningar än de som kroppen signalerar, den blir trött på söt smak när den fått tillräckligt med söt frukt.
Nu är det ju framför allt det onaturliga, snabba, raffinerade sockret från majs (High Fructose Corn Syrup) som är 20% sötare än vitt socker från sockerrör och 8 gånger sötare än Lactos (mjölksocker), som är den stora boven i USA i alla fall, där majs socker finns i läsk, bröd, glass, flingor, etc. Majssockret är subventionerat och kostar hälften av raffinerat rörsocker som också är kasst att äta.
Franska kvinnor som är de smalaste i Europa äter 4 gånger mer smör och 1/10 så mycket socker som amerikanskorna som är näst fetast efter mexikanskorna.
Frukt är inte problemet, det är de onaturliga raffinerade födoämnena som socker, margarin och tillsatser som är de stora problemen enligt mig.
Du har nog missförstått det där med fruktosintolerans.
Fruktos har en passiv absorption direkt från tarmen och in i blodet. Glukos kräver aktiv transport. Laktos kräver nedbrytning till glukos och galaktos i tarmen innan de enkla sockerarterna kan tas upp.
Fruktosintolerans är en allvarlig metabol hereditär sjukdom
Glutenintolerans är en allergi mot spannmål, PUNKT. Spannmål är toxiskt, det vet vi.
Anders N:
Tack för tipset.
Anonym:
Fruktosintorerans är något helt annat än fruktosmalabsorption - vilket är det jag skrev om i detta inlägg. Exakt hur det fungerar med fruktosmalabsorption känner man inte till - annat än att man tål mer fruktos om man också äter glukos samtidigt.
Glutenintolerans innebär att man inte tål gluten. Men man kan förstås vara känslig för spannmål av andra orsaker också.
"(Kortväxthet är vanligt hos barn som på grund av epilepsi äter väldigt lite kolhydrater.)"
Tycker parantesen är intressant. Skall man undvika att ge barn/ungdomar lågkolhydratkost kost p.g.a. risk för kortväxthet?
"(Kortväxthet är vanligt hos barn som på grund av epilepsi äter väldigt lite kolhydrater.)"
Innebär det alltså att det finns uppenbara hälsorisker med Lågkolhydratkost? Jag har tidigare läst precis det motsatta: att när vi övergick till spannmål så sänktes medellängden.???
(iofs kanske ingen hälsorisk att vara kortväxt, men det borde vara en nackdel i kampen för överlevnad.)
Anders S och Kalle B:
det är sant att man kan bli väldigt kort av kraftig undernäring.
Det verkar hälsosamt att bli mellanlång, det finns dock vissa som blir onormalt långa på grund av stort intaga av fruktos, snabba kolhydrater och magra mjölkprodukter. Staffan Lindeberg skriver att insulinresistens verkar kunna ge långa barn, särskilt långa lår.
Johanna, du som är så snygg och fräsch samt besitter stor kunskap och intelligens, vet du hur man kan bota dåliga naglar på bästa sätt?
Mina finger naglar har sedan en tid tillbaka fått ränder och små gropar samt känns tunnare och svagare. Finns det något födoämne eller kanske kosttillskott som kan fixa saken?
Hej!
Gud vilken bra blogg du har!
Kolla gärna in min blogg och se vad du tycker om min blogg!
Alltid kul att få en kommnetar av en som man själv också skrivit en kommentar hos! Då känns det som presonen verkligen läst min kommentar och såklart också vill skriva en kommentar till mig:)
Hoppas du har en bra Söndag!
Kram Amanda
Lars:
Nej jag vet inte riktigt vad som gör att du får så dåliga naglar. Det kanske är någon mineralbrist.
Tack för ditt svar i alla fall.
Angående äpplen: http://www.nyfikenvital.org/?q=node/690
Im going to report you to rito for ksing and stole my penta with katarina
Skicka en kommentar