Flera aktuella forskningsrapporter indikerar att grönsaker förbättrar hjärnans funktioner och minskar cancerrisken.
I en svensk studie visas att några portioner i veckan av rotfrukter och bladgrönsaker kan halvera risken för magcancer. Enligt en studie från Chicago, gjord på amerikaner äldre än 65 år, kan två dagliga portioner av gröna bladgrönsaker förbättra hjärnans funktioner med upp till 40%.
Resultaten är intressanta av flera skäl. Baljväxter gav inte någon förbättring av hjärnans funktioner till skillnad från grönsaker, vilket är intressant eftersom baljväxter inte är att betrakta som ursprunglig föda. Baljväxter innehåller mycket växtlektiner.
Vidare kunde ingen påtaglig förbättring påvisas av frukt. Vitamininnehållet i frukt och grönsaker är likvärdigt, men trots detta tyder resultaten på att grönsaker är nyttigare än frukt. En bidragande orsak kan vara att grönsaker oftare äts tillsammans med fett vilket gör att upptaget av fettlösliga vitaminer blir bättre. (Själv äter jag ofta frukt som mellanmål tillsammans med lite nötter).
Frukter är mer förädlade än grönsaker, vilket kan vara en förklaring till att grönsaker numera är nyttigare. De lite surare frukterna borde vara bättre, förädlingen har gjort frukterna sötare.
En fördel frukt har framför grönsaker är att frukt i princip är fritt från växtlektiner - frukten är ju, till skillnad från andra växtdelar, avsedd att ätas. Bäst är att variera grönsakerna, framförallt för att de är bra på olika saker men även för att undvika negativa hälsoeffekter. Frukt är ju också mycket bättre än spannmål och fikabröd, vilket är vad jag tycker att de ersätter. (Jag skulle inte vilja äta grönsaker till fikat.)
I djurstudier har man sett att hjärnan mår bra av bär men det är svårt att visa hos människor, eftersom få personer äter bär ofta och regelbundet.
Livsmedelsverkets rekommendation av frukt och grönt på minst 500 gram om dagen för kvinnor och minst 600 gram om dagen för män kan behöva justeras så att större fokus hamnar på grönsaker. I genomsnittet äter svenskar mindre än hälften så mycket. Livsmedelsverkets råd av miniminivå är rimlig eftersom forskning visar att den nivån är tillräcklig för att få märkbart mindre sjukdomsrisk. Ännu större hälsovinster kan uppnås om man ökar sitt intag ännu mer.
Till sist kan man också notera att de hälsoeffekter som nu framkommer i studier på komplexa kosthållningar inte kunnat påvisas i studier som fokuserat på enskilda vitaminer och näringsämnen. Ett flertal studier har misslyckats med att visa på hälsovinster med kosttillskott av vitaminer och antioxidanter. Vi vet alltså i nuläget att grönsaker är bra, men inte exakt varför. Troligen blir vitaminupptaget bättre när andra ämnen i grönsaken hjälper till.
I en svensk studie visas att några portioner i veckan av rotfrukter och bladgrönsaker kan halvera risken för magcancer. Enligt en studie från Chicago, gjord på amerikaner äldre än 65 år, kan två dagliga portioner av gröna bladgrönsaker förbättra hjärnans funktioner med upp till 40%.
Resultaten är intressanta av flera skäl. Baljväxter gav inte någon förbättring av hjärnans funktioner till skillnad från grönsaker, vilket är intressant eftersom baljväxter inte är att betrakta som ursprunglig föda. Baljväxter innehåller mycket växtlektiner.
Vidare kunde ingen påtaglig förbättring påvisas av frukt. Vitamininnehållet i frukt och grönsaker är likvärdigt, men trots detta tyder resultaten på att grönsaker är nyttigare än frukt. En bidragande orsak kan vara att grönsaker oftare äts tillsammans med fett vilket gör att upptaget av fettlösliga vitaminer blir bättre. (Själv äter jag ofta frukt som mellanmål tillsammans med lite nötter).
Frukter är mer förädlade än grönsaker, vilket kan vara en förklaring till att grönsaker numera är nyttigare. De lite surare frukterna borde vara bättre, förädlingen har gjort frukterna sötare.
En fördel frukt har framför grönsaker är att frukt i princip är fritt från växtlektiner - frukten är ju, till skillnad från andra växtdelar, avsedd att ätas. Bäst är att variera grönsakerna, framförallt för att de är bra på olika saker men även för att undvika negativa hälsoeffekter. Frukt är ju också mycket bättre än spannmål och fikabröd, vilket är vad jag tycker att de ersätter. (Jag skulle inte vilja äta grönsaker till fikat.)
I djurstudier har man sett att hjärnan mår bra av bär men det är svårt att visa hos människor, eftersom få personer äter bär ofta och regelbundet.
Livsmedelsverkets rekommendation av frukt och grönt på minst 500 gram om dagen för kvinnor och minst 600 gram om dagen för män kan behöva justeras så att större fokus hamnar på grönsaker. I genomsnittet äter svenskar mindre än hälften så mycket. Livsmedelsverkets råd av miniminivå är rimlig eftersom forskning visar att den nivån är tillräcklig för att få märkbart mindre sjukdomsrisk. Ännu större hälsovinster kan uppnås om man ökar sitt intag ännu mer.
Till sist kan man också notera att de hälsoeffekter som nu framkommer i studier på komplexa kosthållningar inte kunnat påvisas i studier som fokuserat på enskilda vitaminer och näringsämnen. Ett flertal studier har misslyckats med att visa på hälsovinster med kosttillskott av vitaminer och antioxidanter. Vi vet alltså i nuläget att grönsaker är bra, men inte exakt varför. Troligen blir vitaminupptaget bättre när andra ämnen i grönsaken hjälper till.
1 kommentar:
Som medicinnovis har jag ofta tyckt att det är konstigt att forskningen här så ofta handlar om separata ämnen. Inom många andra ämnen talar man alltmer om kontexter och helheter.
Anta till exempel att c-vitamin+järn+fett etc har en speciell funktion som skulle kunna namnges (om man hittade den).
Kanske behöver en deprimerand människa mer c-vitaminer etc?
Samband mellan ämnen och mellan ämnen och olika förhållanden.
Enligt min synvinkel vor ett ökat helhets-sende pragmatiskt inom medicinforskningen.
Men nu är jag ute och spekulerar om saker som jag inte vet något om. Men jag vet något om system, och systemiskt tänkande, och som jag ser det är kroppen ett faschinerande system.
Skicka en kommentar