2006-11-06

Motionsmyten

20% av ens vikt beror på hur mycket man rör sig och 80% av hur man äter, skriver Staffan Lindeberg i sina böcker.

Det är en myt att överviktiga är mer stillasittande än normalviktiga och att motion botar övervikt. I en studie (Dagens Medicin #42 2005) lät man 1 114 personer mellan 18 och 74 år bära med sig en accelerometer, för att mäta hur ofta och mycket de rörde sig. När man tittade på försökspersonernas BMI visade det sig att de med högt BMI rörde sig lika mycket som de med lågt BMI. Man sammanfattade rönen med att det verkar som om kroppssammansättningen till mycket liten del beror på hur mycket personen rör sig.

En undersökning på överviktiga småbarn har också misslyckats med att visa ett samband med grad av motion. En extrasatsning på fysisk aktivitet i skotska förskolor ledde inte till att barnens kroppsmasseindex, BMI, minskade.

Stenåldersmänniskorna motionerade mer än genomsnittssvensken men antagligen inte så otroligt mycket mer, uppskattningar jämför aktivitetsgraden med en svensk byggnadsarbetares. Nutida människor som lever som jägare och samlare är alla smala med mindre midjemått än höftmått till skilllnad från svenska byggnadsarbetare.

Det är också en myt att man kan träna bort sitt bukfett genom att göra situps. Det är kosten som påverkar vart fettet sätter sig. Tydligast är att härdat fett sätter sig på magen men även snabba kolhydrater leder till bukfetma.

Många förespråkar regelbunden intensiv träning (t.ex. ett gympapass) 3-4 gånger i veckan för att uppnå positiva hälsoeffekter. Man har dock inte funnit några belägg för att högre träningsdos än så skulle leda till ytterligare förbättrad hälsa, och vissa studier pekar på att 30 minuters rask promenad om dagen skulle vara tillräckligt.

Att tro att det är brist på motion som gör att man är överviktig är alltså en vådlig tankevurpa. Den mängd energi som går åt under ett motionspass är de facto väldigt liten. Däremot går det åt energi för att underhålla muskler som man redan har, så en vältränad muskulös människa kan äta mer utan att gå upp i vikt.

Brist på motion är inte en förklaring till fetmaepidemin. Att rätta till en felaktig kost är det absolut viktigaste för att undvika övervikt.

Med detta sagt ska man givetvis ha klart för sig att regelbunden motion har många andra fördelar - man blir glad av att röra på sig och många får bättre självförtroende, styrketräning kan göra att man slipper smärtor och förslitningsskador, och många får lättare att känna hunger och mättnad när de tränar. Men universallösningen till överviktsproblemen är träning alltså inte.

1 kommentar:

Anonym sa...

Nej, universallösningen till viktnedgång är givetvis att skapa ett kaloriunderskott. Hur man sedan gör det är upp till var och en, men generellt en kombination av kost och motion, utan att tumma på proteinintaget så att muskelmassa stryker med under några månader med kalorirestriktiv kostföring. För övrigt är överviktsproblem och "gå ned i vikt" lite väl slapphänt använt. Man vill förhoppningsvis gå ner i fett.