2006-11-14

Varför ursprunglig föda?

Under sina första första två miljoner år levde människan som jägare och samlare, och livnärde sig så gott som helt på kött, fisk, fågel, ägg, insekter, rotfrukter, frukt, bär och nötter. Sedan, för bara 10 000 år sedan, kom jordbruket och kosthållningen förändrades markant.

Den kost man åt innan jordbrukets uppkomst kallar jag helst för ursprunglig föda. Andra beteckningar är paleolitisk kost eller stenålderskost. Stenålderskost kan dock vara missvisande eftersom människan började med jordbruk redan under den yngre stenåldern, neolitikum. Paleolitikum är namnet på den äldre stenåldern.

Nya (post-paleolitiska) födoämnen inkluderar mejeriprodukter, spannmål, matfett och socker, vilka idag svarar för mer än 70% av energiintaget för en vanlig svensk. Saltkonsumtionen har tiodubblats och vi äter också mycket livsmedelstillsatser. Baljväxter (bl.a. sojabönor och jordnötter) ingick inte heller i den ursprungliga födan.

Eftersom den ursprungliga kosten har varit en miljöfaktor för människan under så lång tid, följer det att vi har anpassats evolutionärt till den. Den genetiska anpassningen till den nya kosten är däremot med nödvändighet ytterst marginell, eftersom den post-paleolitiska tiden är mycket kort i ett evolutionärt perspektiv. Om vi nu antar att en kost som vi inte är anpassade till leder till nackdelar för individen, som t.ex. ökad risk för åderförkalkning, så kommer anpassningen att ske mycket långsamt eftersom en sådan hälsorisk inte i första hand leder till minskad förmåga att reproducera sig, utan till en förkortad återstående livslängd och försämrad livskvalitet efter den fertila fasen. (Ibland sägs att stenåldersmänniskorna inte blev så gamla att våra folksjukdomar hann uppkomma. Detta påstående saknar stöd i forskning.)

Finns det då någon grund för ett sådant antagande, att dagens normalkost är kopplat till våra folksjukdomar? Ja, faktiskt. Det finns fortfarande folkslag på jorden som lever i jägar-samlar-kulturer. De äter alltså ursprunglig föda, och de verkar inte ha några fall av övervikt, demens, diabetes, stroke eller hjärtkärlsjukdomar. Cancer och många andra sjukdomar är ovanliga. (se Staffan Lindebergs Kitava-studie). På Kitava ökar inte vikten och blodtrycket med åldern som hos oss. Dödsfall beror vanligen av infektioner, graviditetskomplikationer och parasiter.

Det finns alltså en skillnad. Utifrån det är det givetvis inte självklart att denna skillnad kan hänföras till just kostfaktorer, men det finns saker som talar även för detta. Vid försök på djur kan fullt utvecklad åderförkalkning framkallas genom avsteg från deras naturliga kost, inte genom stress eller fysisk inaktivitet.

Våra matvanor idag skiljer sig som sagt i stor utsträckning från det som kännetecknar en ursprunglig föda. Detsamma gäller för officiella kostråd, som tar sin utgångspunkt i variationer av den rådande normalkosten.

Observera: normalkosten är inte vald för att vara nyttig på lång sikt. Jordbrukssamhällets kost är vald för att mätta många på kort sikt. Den industriellt tillverkade kosten är vald för att vara billig och smaka gott i munnen.

Jag håller inte med livsmedelsverket om mycket, till exempel är jag kritisk till deras analys av stenålderskost, men inte ens de anser att ursprunglig föda skulle vara onyttigt att äta. Det finns gott om studier som talar för att post-paleolitiska livsmedel ger negativa hälsoeffekter, och studier som indikerar att ursprunglig föda är bättre. Att göra vetenskapliga studier på enstaka livsmedels inverkan är dock svårt eftersom kosthållningen är ett komplext variabelsystem. (se Lindeberg, Gräslund för en utmärkt förklaring av detta). Det saknas större interventionsstudier på just ursprunglig föda, och därför får man ibland höra att "eftersom det saknas entydig forskning som säger att ursprunglig föda är nyttigare så fortsätter jag äta normalkost". Jag vill poängtera att det också är ett val! På samma sätt saknas interventionsstudier som säger att normalkost är nyttigare. I väntan på att vetenskaplig forskning kan identifiera en helt optimal kost, har vi alltså att göra ett val (vi måste ju äta under tiden):
  1. Äta som vi brukar, må som vi brukar och bli så sjuka som vi brukar. Även normalviktiga, vältränade med normalt blodtryck har en påtaglig risk för hjärtkärlsjukdom och cancer.
  2. Utgå från ursprunglig föda och vara försiktig med att införa de post-paleolitiska födoämnena i kosten om inte studier indikerar att de är harmlösa.
Jag väljer att utgå från den ursprungliga födan, utan att vara strikt, och upplever att jag mår bra av det.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Är det lugnt att äta otvättade morötter med skal på, som jag brukar göra?

Johanna Söderlund sa...

I potatisen sitter nästan alla nyttigheter i skalet, så är det inte med moroten. Men det brukar vara lite extra vitaminer och mineraler i skal av olika slag. Tyvärr kan det ju finnas bekämpningsmedel på ytan, så ekologiska morötter är ju en fördel för dig. Jag tycker du ska skölja av jorden också.