Glykemiskt index för ett livsmedel mäts genom att mäta blodsockerhalten i blodet efter att man ätit 50 gram kolhydrater från livsmedlet i fråga, man tar ett genomsnitt eftersom det beror på person och tillfälle. Oftast används vitt bröd som referensvärde med GI 100.
Eftersom morot har högre GI än pasta så har somliga undvikit morot och börjat äta mer pasta. Morot har emellertid låg halt av kolhydrater medan pasta är mycket kolhydratrikt; för att få i sig 50 gram kolhydrat från de båda livsmedlen krävs således en mycket större mängd morot jämfört med pasta. Därför är glykemisk belastning ett mer rättvisande mått än GI; det är ett mått på den blodsockerstegring som uppkommer efter att man ätit en portion av livsmedlet. Morot visar sig ge lägre glykemisk belastning än pasta (se tabell). (Dessutom innehåller morot mängder med nyttiga komponenter som pasta saknar (betakaroten, lösliga fibrer, vitaminer, mineraler)).
GI-metodens popularitet har tyvärr gjort att den mättande potatisen fått ett oförskyllt dåligt rykte till förmån för pasta. Potatis med skal innehåller många nyttigheter som pastan saknar. (Men potatis bör betraktas som en grönsak bland andra och inte som måltidens stomme).
Mat med hög glykemisk belastning är en riskfaktor för många sjukdomar, särskilt diabetes. Glykemisk belastning är alltså en viktig faktor att ta hänsyn till, även om det bara är en av många faktorer som avgör om maten är nyttig eller onyttig. Troligen är det heller inte skadligt med enstaka högglykemiska måltider, utan problemen uppkommer om man har ständigt höga insulinhalter.
En nackdel jag ser med dieter som tar sitt ursprung i GI är att de tenderar att fokusera på fullkornsprodukter och mjölkprodukter. Jag kommer att återkomma till det i framtida inlägg om fibrer och mjölk.
Några GI-tips:
- Protein sänker den glykemiska belastningen.
- Parboiled ris har lägre GI än klibbigt ris.
- Quinoa har lågt GI.
- Återhämtningen efter träning påskyndas av att äta högglykemisk mat.
- Finfördelad mat, t.ex mos får högre GI, liksom väl tillagad mat.
4 kommentarer:
Vid GI-mätningar har högre blodsockerhalt uppmätts i blodet efter potatismos av kokt potatis än efter kokt potatis. Och när potatis kokas i småbitar blir GI högre än när den kokas hel.
Du har en poäng, men rimligtvis förklaras skillnaden av att folk inte tuggar kokt potatis så mycket så att det blir som mos. Ju mjukare och mer flytande maten är ju lättare är det för kroppen att snabbt och effektivt komma åt energin.
Ett tips, det finns en väldans god musli gjord på Quinoa, havregyrn och aprikoser på Coop Forum.
Ursäkta men jag skulle ju inte vara anonym, Kristina var det som skrev...
Men man pruttar tydligen mer när man tuggar maten mindre.. =/
Skicka en kommentar