2007-08-23

Frukost och bilkörning



DN rapporterar att en rejäl frukost inte nödvändigtvis utgör den bästa starten på dagen; en studie av reaktionsförmåga och reflexer uppmätte bättre prestationer från en försöksgrupp som helt hoppade över frukosten.

Låt mig till att börja med instämma i avlivandet av myten att frukosten skulle ha en särställning bland måltiderna, som en institution som inte får röras. Om man inte är hungrig på morgonen och har möjlighet att skjuta upp måltiden så är det inget fel med det. Om man inte äter frukost utsöndras glukagon (om allt fungerar som det ska), och den nödvändiga energin tas från reserverna.

Det trista är den ensidiga utgångspunkten; det postuleras att man ska äta kolhydrater, men frågan är bara hur och när. Men om man kommer fram till att man inte mår bra av kolhydrater kanske man ska äta något annat? I artikeln påpekas t.ex. att högre intag av kolhydrater leder till ökad cortisolutsöndring, och därigenom sämre minne. (Cortisol är ett stresshormon och bidrar till inflammationer.)

Hjärnan behöver socker, det äger sin riktighet - men inte så stora mängder, och vi kan tillverka socker från protein. Många har erfarenheten att man blir trött och oskärpt av kolhydrater, särskilt många och snabba dylika. Man kan förstås försöka viktväktarbanta och minska kolhydratbelastningen utan att ersätta den, men i längden behöver man ändå energi. Då faller det sig rimligt att ersätta kolhydratlasten med högre konsumtion av fett och protein, som fyller på reserverna.

Särskilt torde den typiska svenska frukosten, kanske i form av ett par mackor med nyckelhålsmärkt pålägg och lite lättfil och müsli, utgöra ett särskilt rangligt fundament att stå sig på; det blir en bombmatta av fibrer, lektiner, snabba kolhydrater, glutamat och annat, som i många fall gör mer skada än nytta. Bättre är en fet, smörstekt omelett - eller, för all del, om man nu inte är hungrig - ingenting.

Ändå är det visst i studien och dess uttolkning som känns lite ansträngt, i synnerhet slutsatsen att man faktiskt aktivt bör svälta sig inför t.ex. en lång bilkörning, i syfte att skärpa sinnena.

Hungerpeptiden Ghrelin är redan välkänd för bloggens läsare (den har omtalats här och här), och utsöndras som bekant när man tillför snabba kolhydrater (särskilt fruktos) samt när magsäcken börjar bli tom. Den förefaller också ha en sekundär sinneskärpande effekt när den tas upp av hjärnan från blodomloppet, och det är den effekten som i artikeln förmodas förbättra förmågan att köra bil.

Det ligger säkert något i detta, men vad jag reagerar på är att artikeln vill avfärda blodsockersvängningar med hänvisning till att de tas om hand av det hormonstyrda reglersystem jag har beskrivit tidigare. För många, med mer eller mindre utvecklad insulinresistens, är det här reglersystemet stört. Det gäller särskilt äldre; märk väl att studien utfördes på unga studenter.

Åtminstone för insulinresistenta ger hungern som kan uppstå av att hoppa över frukosten negativa effekter - en sur och grinig bilförare kan vara en sämre bilförare, även om reaktionsförmågan är något skärpt. Vad värre är; med ett upplägg av motvilligt överhoppade frukostar som en del av kolhydratbaserad kosthållning (som tallriksmodellens) riskerar man att ytterligare störa systemen och förstärka insulinresistensen. Metoden skulle då slå undan benen för sig själv.

I artikeln talas om "en liten skål med flingor" eller en "liten banan" som frukostalternativ. Intressantare vore att studera effekterna på minne och reaktionsförmåga av t.ex. en omelettfrukost i jämförelse med de i artikeln nämnda frukostarna och med fastealternativet - och då även studera effekterna på lång sikt under dagen med avseende på humör, mättnad et cetera. Man vill ju hitta en kostmodell som inte bara optimerar lösryckta parametrar som koncentration eller minne, utan är bra för hela individen.

Jag föreställer mig att det bästa borde vara att inte försöka manipulera reglersystemen med snabba sockerfixar och inducerade ghrelinkickar för att tillfälligt skärpa sinnena, utan tillämpa en kosthållning som är långsiktigt fungerande och faktiskt avlastar de känsliga reglersystemen - i synnerhet för de som redan är insulinresistenta.

PS:

Jag ser också i DN att fetmaoperationer för barn allt mer närmar sig statusen av rutiningrepp; orsaken är att operativa ingrepp ger mycket bättre resultat än de icke fungerande tallriksmodellskosthållningar som tillämpas vid landets överviktsenheter. Visst, jag håller med om att operation kan vara bättre än nyckelhålsmat, men om den fettsnåla kosten inte löser problemet får man väl övergå till fungerande metoder istället. Det är beklämmande att man hårdnackat vägrar prova LCHF-metoder innan man tar till kniven, i synnerhet när det gäller barn med hela livet framför sig. Zac skriver mer utförligt om detta.

PPS: Bilden är lånad från webserien Dinosaur Comics, som med fördel läses varje dag - oavsett hur man nu gör med frukost.

11 kommentarer:

Anonym sa...

När jag började med paleodiet (så hette det på den tiden) för ett decennium sedan, slutade jag äta frukost. Det gick bra i flera år, men sen fick jag för mig att äta två ägg och en grapefrukt till frukost ( + en kopp grönt te). På senare tid har jag försökt sluta med frukost igen, men det håller bara ett par dar.

Jag kommer att tänka på vad man ofta hör om barn som slarvar med frukosten och som sägs inte orka med undervisningen. Det är kanske bara ett problem för lärarens förutfattade meningar. Kanske barnen lär bättre om dom INTE äter flingor och fralla till frukost.

Zac sa...

Bra inlägg som vanligt. Det är nästan dags att samla dina inlägg i något kompendium av något slag snart. En mycket bra informationskälla.

Jag tror jag skall skriva ett litet hyllningsinlägg på min blogg och sedan hänvisa till det här, för att slippa upprepa mig - för det är alltid bra inlägg!


//Zac

Anonym sa...

Man blir lika hänförd varje gång man läser dina inlägg !
Hans M

Anonym sa...

Ber att få instämma med Zac och Hans. Vi är överväldigade av informationen detta drivs av en ung dam som "hobby". Här har vi hos "Piltsons kommentarer" mycket att lära, men för ögonblicket påpekas bara att PK:s idé om detta lades fram i

Kapitel XLVI:1 - 27 feb - Mager lunch ger feta barn
och
Kapitel XLVI:2 - 1 mar - Fet ostsmörgås utan bröd

som tillställdes SLV:s "chefsnutrtionist" för ev. justering, men någon sådan anlände ej.

Anonym sa...

Håller helt med dig om att man måste pröva andra metoder innan man läggs upp på operationsbordet. Jag har själv med förändrade mat och motionsvanor gått ner över 70 kg. Jag om någon VET att det går.

/ Joanna www.livsvinst.se

Johanna Söderlund sa...

Joanna:

Givetvis tycker jag att det är bra med din viktnedgång och att du slipper operera dig, men risken är att du går upp i vikt igen om du väljer en felaktig metod. Jag blir lite orolig eftersom du skriver att du gick med i viktväktarna.

Viktväktarna ger ofta en viktnedgång på kort sikt, men på fem och tio års sikt så går de allra flesta upp igen och ofta mer än innan. Anledningen är dels ett lågt intag av fullvärdiga proteiner som ger muskelförlust, för en viktväktare kan halva viktnedgången vara muskler.

Även brist på bra fett ger problem, med näringsbrist, hunger och sug.

Anonym sa...

Det märkliga är att stora vetenskapliga undersökningar ex China Project där framgår det tydligt att animalisk föda ökar risken för cancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt benskörhet och att färsk frukt och grönt minskar risken för samma sjukdomar.

En undersökning jämförde kvinnor som inte rökte och hur dieten påverkade lungcancer, det visade sig att de 20% som åt mest animalisk föda ökade risken 7 gånger jämfört med de 20% som åt minst animalisk föda.

Eskimåer som äter väldigt mycket animalier har också högst antal höftbrott i världen p.g.a. försvagat skellet.

Vad händer med alla människor som äter LCHF enligt Atkins, finns det några vetenskapliga undersökningar gjorda här?

Johanna Söderlund sa...

Per:
Ursäkta dröjsmålet med svaret.

Den stora studien i Kina har många brister, bara 65 observationer gjordes - det kanske låter mycket men med hundratals variabler så är det inte tillräckligt för att göra statistiskt säkra analyser.

Det finns knappt med några vegetarianer i undersökningen ändå påstår de att vegetarianism är det nyttigaste. Jag ifrågasätter inte att grönsaker är nyttigt för allätare.

Kina-studien hittade sex samband mellan köttätande och dödlighet, men fyra av dem visade på negativt samband alltså att kött är nyttigt. Något som verkligen inte framkommer.

Epidemiologiska studier som kina-studien bevisar ingenting - däremot kan man utifrån sådana hitta infallsvinklar som man kan göra studier kring.

Läs den här genomgången av Kina-studien.

Studien angående rökning och köttätande har jag inte hört talas om. Jag tror att det kan handla om ihopblandning av orsak och verkan. Rökare är inte lika hälsomedvetna och tar inte till sig hälsobudskap på sammma sätt som andra och därmed äter de mer rött kött än andra.

Eskimåerna åkte väldigt mycket släde vilket ska vara en förklaring till deras höftbrott. De är inte överrepresenterade vad gäller andra benbrott.

Det finns en hel del studier angående Atkins och LCHF-kost, t.ex Karlshamnstudien. Jag känner inte till någon studie som visar på att det skulle vara farligt på något som helst sätt.

Anonym sa...

Bra information om kost.
Efter några minuters läsning tror jag mig ha lärt mig rätt så mycket nytt.
Fortsätt i samma anda!

Anonym sa...

Nyligen publicerades en artikel i DN söndag med rubriken

Müsli till frukost gör dig smartare

Vore intressant att höra dina kommentarer till denna artikel.

//Erik

Johanna Söderlund sa...

Erik:

Ja det var en intressant artikel, nu har jag skrivit inlägget Smartmat.