Mina corana-tankar

Det är svårt att veta hur man ska göra i de här corona-tiderna. Det är ju en balansgång mellan att sätta folk i karantän och att låta människor må bra av att få leva livet, (t.ex. genom att ha ett jobb och en försörjning). Som så ofta blir det som mest dåligt om det blir för extremt, så också i det här fallet. Men tyvärr finns det ingen bra lösning, hur man än gör så blir det dåligt. T.ex ökar ensamhet sjukdomsrisken vid många sjukdomar, men jag tycker alltså inte heller att man ska fortsätta som om ingenting har hänt.

Jag hade en jobbig vår, jag hade nån konstig oklart sjuka så höll mig hemma i flera veckor. jag får mycket mer ångest när jag inte tränar regelbundet också (ganska vanligt samband.)

                                                     


Saltvattengurgel
Det finns fantastiska studieresultat som visar på att saltvattengurgling minskar risken för förkylning och influensa. Vissa har framfört klagomål på att de inte utförde studierna dubbelblint, men vissa saker är kluriga att utföra dubbelblint. Jag inser att de fina studieresultaten delvis kan bero på placebo, men jag gillar placebo så det gör mig inget (Lästips: Tankens kraft.), jag tror vi behöver mer av den varan, i synnerhet i dessa tider. Jag och många med mig har nog fått nocebo-effekter på grund av att det varit så mycket fokus på elände våren 2020. (Fick efter att jag skrev detta reda på att det även finns studier som inte visat några positiva effekter av saltvattengurgel, men eftersom det hjälpte mig tänker jag att det kan vara värt att prova.)
                                         

Biverkningar med statiner
Det finns intressanta spekulationer kring varför t.ex människor med högt blodtryck och typ-2-diabetes är så kraftigt överrepresenterade bland de som dör av corona. Hypotesen är att riskgrupperna oftare äter statiner och vissa blodtryckssänkande mediciner, vilket skulle försämra immunförsvaret vid coronasmitta. Det är känt sedan tidigare att sådana mediciner ger många biverkningar. Att t.ex. statiner skulle öka risken att dö i corona är förstås mest spekulationer än så länge, men om intresset väcks bland folk så kanske någon tar tag i detta och undersöker om det kan stämma. Oavsett så tycker jag att det är en skandal att det läggs så mycket pengar på statiner, när det finns så mycket annat som ger positiva effekter utan en massa biverkningar. I synnerhet nu när det inte finns så mycket mediciner vid corona-besvär, åtminstone inte för egenvård.

Förebyggande åtgärder
Jag blir ofta så förvånad över att det skrivs så lite om förebyggande insatser för att förbättra immunförsvaret, det finns mycket som redan är känt när det gäller immunförsvaret, ändå är det många som inte känner till hur stor effekt man kan få från kosttillskott och annat som inte är mediciner. Den senaste månaden har jag lärt mig om två nya faktorer. Men det ena behöver inte utesluta det andra. Jag hoppas att det kommer att komma ett corona-vaccin till riskgrupperna, men fram till dess så finns det annat som är lovande:

C-vitamin

Åtminstone tre större studier genomförs just nu kring sambandet mellan C-vitamin och corona, bland annat i New York och Kina. På sjukhus kan man ge c-vitamin intravenöst och det verkar minska risken för att patienterna ska behöva syrgas. Syrgas är väldigt dyrt (läs personalkrävande) och det är även riskabelt för patienten. Behovet av C-vitamin är individuellt och kan vara ganska stort vid t.ex. hjärtsvikt och hård mage.

Tips om du vill prova askorbinsyra (C-vitamin du kan hitta bland kryddorna i mataffären)
Ta 0,5-1 krm per gång och bara så ofta så att du inte blir lös i magen. Om du någon gång äter för mycket är det ingen fara, men det är inte bra om det blir för mycket hela tiden. När jag hade urinvägsinfektion åt jag 20 krm per dag och kanske hade det gått över fortare om jag åt ännu mer. Intressant hur kroppen funkar - då blev jag inte lös i magen trots att jag åt så stora mängder C-vitamin.

D-vitamin

D-vitamin minskar risken för förkylningar och influensa och eftersom många äldre har en stor brist kan det bli en stor skillnad för hälsan. Så här års ((skrevs våren 2020) har de flesta svenskar som inte varit utomlands eller ätit tillskott brist.

Zink

Zink-tillskott minskar risken betydligt för förkylningar, jämfört med C-vitamin är det en tydligare effekt, rimligtvis för att många har brist på zink. Men jag tror att vid t.ex. corona borde alla äta extra mycket C-vitamin.

Probiotika förkortar sjukdomsperioder
Tips är att blanda surkål med någon sås, så blir det godare, jag blandar oftast hemmagjord majonnäs och ICA:s surkål på påse. Den surkålen är god, billig och nyttig, och passar lagom i en urdiskad kokosfettsburk. Leta alltid efter surkål i kyldisken. De pastöriserade är ju poänglösa – uppvärmningen från pastöriseringen dödar ju bakterierna. Från början åt jag mest surkål för att det är nyttigt, men nu älskar jag det, så kanske kommer du också vänja dig.

Studier
Tänk så mycket resurser samhället skulle spara ifall fler människor kunde klara sig utan sjukhushjälp när de får corona. Och kom ihåg att bara för att det i nuläget inte finns studier som visar på en fördel med t.ex kinesisk örtmedicin så behöver det ju inte vara dåligt, och tänk det kanske till och med är nyttigt, men fram tills vi vet tycker jag att människor kan få avgöra det själva. (Ett tag avrådde WHO från kinesisk örtmedicin).

Paleoträffar i Uppsala

Under hösten har Paleo Uppsala Group träffats i restaurang Primaten för att diskutera artriktig föda, LCHF mm. Upplägget är att någon pratar på ett tema och efteråt är det fika och mingel. På söndag 13-15 handlar det om kemikalier. Annette Frykberg kommer att hålla en lösningsorienterad presentation kring kemikaliesamhället och ge några handfasta tips på vad man kan göra för att minska sin exponering för riskabla kemikalier i vardagen. Kanske ses vi där.

Platsen för träffarna är alltid Primaten - ekologiskt grottkök och kaffe. Fokus är riktig mat, uteslutande glutenfritt och basen är kolhydratsnål, men med deras självplock av sallad, potatissallad och bönröror kan man själva styra över sitt kolhydratintag. Passande också, med tanke på att deras lokal ligger i en träningsanläggning, och efter träning kan det vara bra med lite mer kolhydrater.

Jag har ätit frekvent på Primaten på sistone och tycker att maten är väldigt god, även om deras pulled pork är lite väl fettsnål. Men det bästa med maten är att den ger en behaglig mättnadskänsla. Annars brukar mina restaurangbesök resultera i att jag vill äta snart igen, ibland redan efter en timme. Troligen på grund av socker, glutamat och alldeles för lite fett. Detta trots att jag brukar specialbeställa och säga t.ex. ingen potatis men mer grönsaker istället.

En annan bra sak med Primaten är att de inte smusslar med vad deras bakverk innehåller, hela receptet är tillgängligt.

Här finns en lista från Expressen på LCHF-restauranger och GI-matställen. Även om det är störigt att de tar med restauranger där man kan specialbeställa så att det blir LCHF, isåfall kan man ju ta med nästan alla restauranger.

Styrketräning för barn

Hoppas att jag kan komma igång och blogga igen, har saknat det :) Ska försöka med fler men kortare inlägg.

Sverige präglas på många sätt av trygghetsnarkomani, vilket jag skrivit en del om tidigare.

Ett fenomen som är speciellt för Sverige är uppmaningen att barn inte bör träna hårt och i synnerhet inte styrketräna. När jag var liten ville jag gå på aerobics men si det var inte tillåtet för barn under 16 år. Istället fortsatte jag som tidigare och tränade mest ingenting, förutom cykelturerna till skolan vilka tog musten ur mig. Det konstiga var dessutom att de som gick på fotboll och liknande minsann fick träna hårt.

Jag har länge tyckt att det här med barn och träning varit konstigt, men det har aldrig funnits något belägg för att sådant skulle vara farligt. Istället finns det starka belägg för att styrketräning i barndomen minskar skaderisken både som barn och vuxen, dessutom leder träning till ett starkare skellett.

En eloge till Friskis och Svettis som har speciell träning för barn och ungdomar. Speciellt viktigt för de som inte har råd eller lust att hålla på med mer tävlingsinriktad träning.

Tillägg:
Jag anser att det är olämpligt att låta mindre barn träna på gym, men främst för att maskinerna är gjorda för vuxna och att det är lätt att göra fel. Men principiellt så förstår jag inte varför ett barn skulle må dåligt av att lyfta lite vikter t.ex. (Så länge det sker med bra teknik). Men oftast anser jag att det är fullt tillräckligt och mer lämpligt att använda den egna kroppsvikten vid styrketräning för barn.

Förkylningar

Jag har inte sett någon studie på det, men är rätt säker på att högt blodsocker är starkt relaterat till snuva. Hos mig själv och andra som äter LCHF så har jag märkt att om man har en förkylning i kroppen (lite halsont eller så) och äter relativt mycket kolhydrater så blir man snuvig, men om man äter relativt strikt LCHF så klarar man sig.
Vissa människor är nästan alltid snuviga, min hypotes är att de har för högt blodsocker.

Givetvis påverkar också D-vitamin förkylningar! Så till den grad att jag rekommenderar alla som har besvärliga förkylningar att äta mer D-vitamin, oavsett vad de äter för kost.

Det kan vara svårt att veta hur mycket D-vitamin man ska äta, ca 2000-3000IE per dag brukar vara bra. Men ta gärna mer om du glömt på sistone eller känner att en förkylning håller på att bryta ut.

Tillägg: En nyligen publicerad studie visar ej på några tydliga resultat vad gäller att förhindra förkylningar av D-vitamintillskott. Många studier som har resulterat i kraftiga förbättringar av tillskott har haft deltagare med ett utgångsläge av mycket låga D-vitaminnivåer. Vilket ofta är fallet i Sverige på vinterhalvåret.

Dessutom finns mängder med studier som visar att de som fått höga D-vitaminnivåer från solen har mycket bra immunförsvar. Givetvis kan man inte ersätta solen fullt ut med tillskott, det finns andra fördelar med solen också, men tillskott är ändå bra, och inte alla har råd med solsemester eller fullspektrumlampor.

http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/allmanmedicin/forkylt-trots-d-vitamin/

Barntandkräm

Idag ska jag tassa lite i utmarkerna av bloggens vanliga kärnämnen. Vi ska nämligen tala om tandkräm, och i synnerhet tandkrämer för barn.

När man tittar lite närmare på hyllan för barntandkräm i butiken så märker man snabbt att skillnaderna mellan olika sorter i princip inskränker sig till vilken seriefigur som fått låna sitt namn och ansikte till tuben; krämerna i sig är alla baserade på fluor och har väldigt söt smak.

Fluor är ett ämne som är giftigt och som kroppen inte behöver. Det har dock en tydlig skyddsverkan mot karies; till allra största delen rör det sig om en lokal effekt när fluoret passerar saliven och bidrar till att mineralisera och stärka emaljen.


Man kan se bruket av fluor som ett bekvämt sätt att i viss mån kompensera för en kosthållning som inte är naturlig för vår tandhälsa. Gemene man äter nu för tiden rikligt med snabba kolhydrater, gärna i frekventa doser, men får i sig relativt lite mineraler och alltför lite D-vitamin.

Jag brukar ju ofta som ett tankeexempel vilja kontrastera det som idag förefaller naturligt just för att det är allmänt förekommande med vad som är naturligt i ett evolutionärt perspektiv - alltså vad som varit allmänt förekommande under vår utvecklingshistoria. I fallet med tandvård kan man notera att många ursprungsbefolkningar och jägar-samlarsamhällen har god tandhälsa trots att de inte borstar tänderna med fluor. Däremot blev dåliga tänder ett mycket utbrett fenomen i jordbrukssamhället. Tidiga tandkrämer bestod i princip av ett slipmedel, som benmjöl eller salt. (Fluor som aktiv ingrediens provades först 1914. Mellan 40-talet och 70-talet var det vanligt att tillsätta fluor till dricksvatten, och i den anglosaxiska världen är det fortfarande utbrett.)

Jag provade i alla fall först en vanlig barntandkräm till min son, men till min förvåning blev han närmast besatt av den och ville ha mer och mer, och helst ville han suga i sig den med detsamma och äta den. När jag smakade själv upplevde jag den som väldigt söt; den närmaste associationen var godisremmar, som jag minns dem från min barndom.

Tandkrämer för vuxna har högre halter av fluor och slipmedel, och mer tillsatser som skumbildande ämnen och dylikt (till exempel det skumbildande ämnet SLS, som har föreslagits vara en bidragande faktor till det vanliga och smärtsamma problemet med afteblåsor; många tandläkare rekommenderar SLS-fria tandkrämer som Zendium för att lindra besvären).

Man håller nere på dessa ämnen och tillsatser i barntandkrämerna eftersom barn inte kan spotta och naturligt äter mer av tandkrämen - men samtidigt görs de alltså medvetet söta för att vinna barnets acceptans. Om en tandkräm dels är fluorbaserad och dels kraftigt stimulerar barnets impuls att äta den blir det lite problematiskt i mitt tycke; för det första hinner fluoret knappast göra så mycket nytta där det kan göra nytta, alltså i munnen, och för det andra hamnar det i större utsträckning där det har potential att åsamka negativa effekter - alltså i matsmältningssystemet. Förutom detta bidrar det förstås till en allmän tillvänjning vid söta smaker.


Jag började hur som haver leta efter alternativa tandkrämer utan sötningsmedel, och fann att det visserligen finns sådana (även om man ofta blir hänvisad till specialbutiker). Dock tenderar det att vara så att man måste välja bort fluoret också om man vill välja bort den söta smaken.

Blotta tanken på att inte ge fluortandkräm till sitt barn väcker ofta ramaskri bland tandläkare och förmenta förståsigpåare - till exempel i Råd & Röns test av barntandkrämer här. Jag frågar mig dock hur stor karieshämmande effekt fluoren faktiskt ger innan den är svald? Och, ställt mot detta, hur stor karieshämmande effekt man i stället kan uppnå genom att motarbeta tillvänjningen vid söta smaker och undvika att barnet delar den nuförtiden allmänt förekommande exponeringen för socker och snabba kolhydrater?

Till sist vill jag förtydliga att jag inte vill driva någon skrämselkampanj mot fluor här. Även om jag för tillfället använder den fluorfria tandkrämen planerar jag att framöver skifta in fluor på olika sätt. Översötman ser jag däremot som en sann styggelse, i tandkrämer som på andra ställen. Liksom inom kostområdet är det också intressant att faktiskt läsa innehållsförteckningen på tandkrämen och reflektera lite över innehållet.

Tarmfloran

Förra inlägget var alltså Kost och hälsas traditionella aprilskämt, om någon missade det, och det finns mig veterligen inget margarin som heter Tarm-flora.

Allt i inlägget var dock inte skämt. Tarmfloran (i traditionell betydelse) är mycket riktigt essentiell för immunförsvaret, och fekal transplantation (att avföring från en frisk givare förs över direkt till tarmen på en sjuk person för att förbättra uppsättningen tarmbakterier) är en faktisk behandling med goda resultat. Det används dock mest vid mycket svåra sjukdomsfall. Förhoppningsvis kan man utveckla tekniken och använda den mer framöver, i den länkade artikeln talar man om att utvinna själva bakterieinnehållet och föra över det.

Det är heller inga svenska företag som importerar avföring från Nordkorea, även om det faktiskt säljs i inhemska butiker som gödsel.

Probiotika - alltså levande bakterier som man intar via munnen och som ger effekter i kroppen - var för övrigt ett av de ämnen som diskuterades när jag deltog i evenemanget Forum för miljöforskning.

Magsäcken innehåller nästan inga bakterier alls, tunntarmen innehåller lite och tjocktarmen innehåller väldigt mycket bakterier. Det är många fler bakterier i tarmen än vad vi har celler i kroppen.

Tyvärr stämmer det också att många av de livsmedel med probiotika som finns i handeln inte är så effektiva i praktiken - i produkter så som yoghurt dör de flesta bakterier innan de når tarmen och gör därmed begränsad nytta. Magsäcken är väldigt sur vilket är orsaken till att bakterier har svårt att överleva passagen ner till tunntarmen. Normalt sett är det positivt men blir förstås en nackdel när vi försöker få i oss nyttiga bakterier.

Probiotika har stor effekt på patienter med IBS (irritabel tarm); bara antidepressiva medel visar bättre resultat, rimligen kopplat till serotonineffekterna. Det mesta av kroppens serotonin finns faktiskt kring tarmarna. Serotonin påverkar tarmrörelserna och därför kan läkemedel som hämmar eller ökar serotoninupptaget hjälpa vid IBS.

Allergi och kolik hos barn är också kopplat till dålig tarmflora. För 50 år sedan var det mer bakterier i maten, då var också allergier mer ovanliga. Även antibiotikabruk påverkar tarmfloran negativt.

En produkt jag tycker är intressant inom probiotikan är Lacto Vital som innehåller 10 olika bakteriestammar. Yoghurtar innehåller ofta bara en sorts bakteristam och andra tillskott brukar ha 3-5 stammar, medan tarmen i bästa fall rymmer 500 stammar. Man säger sig också ha förbättrat överlevnadsgraden genom inkapsling. Tyvärr är Lacto Vital dyrt, men barn kan ta mindre dos.

Äntligen ett skitbra margarin!

En intressant ny behandlingsmetod för patienter med långvariga magproblem har på senare tid visat goda resultat. Det handlar om s.k. fekal transplantation, som innebär att avföring från en frisk givare förs över direkt till tarmen på den sjuke, som därigenom kan få en sundare uppsättning av tarmbakterier.

Relaterat till detta är den s.k. probiotikan som många livsmedel och functional foods är berikade med; kulturer av levande, nyttiga bakterier, som när man äter dem förhoppningsvis kan klara sig levande genom matsmältningssystemet och ned till tarmarna där de har sin plats. I praktiken är ofta upptaget bristfälligt från yoghurt och dylikt, men mycket talar i alla fall för att rätt sorts bakterier i rätt mängd är oerhört väsentligt för hälsan, bl.a. för immunförsvaret.

Den som läst bloggen tidigare har säkert noterat att jag ibland anklagat margarintillverkarna för att rent ut sagt skita i folkhälsan - men idag måste jag delvis nyansera den bilden. I dagarna lanseras nämligen ett nytt margarin, berikat med probiotika och inspirerat av resultaten jag beskrev ovan. Namnet är särskilt väl valt - det heter nämligen Tarm-Flora.


Det som skiljer Tarm-flora från andra produkter med probiotika är att det genom inblandning av små mängder avföring har getts en relativt hög halt av helt naturliga tarmbakterier från människa. (Råvaran importeras från Nordkorea, och därigenom blir produkten också rättvisemärkt.)

Livsmedelsteknikern Pesce d'Aprile berättar mer om lanseringen:

"Vi behöver varken tillsätta de vanliga färgämnena eller smörsmakämne, som alla vanliga margariner innehåller. Margarinet är ändå lite brunare till färgen än vanligt margarin, vilket är bra eftersom eventuella brödsmulor som fastnar i byttan inte syns så väl."

Livsmedelsverket ställer sig odelat positiva till den nya produkten, eftersom den kommer att ha ett lågt innehåll av mättat fett.

Det är ännu oklart om produkten också kommer att lanseras som flytande margarin.

Tillägg tredje april:
Det här var alltså Kost och hälsas aprilskämt - men det förstod ni säkert. April, april! Läs gärna uppföljande inlägg om tarmfloran