2008-04-04

Mjölkprodukter i skolan?

Apropå det omskrivna flygbladet och öppna brevet skriver Henrik Ennart en tänkvärd krönika om att standardmjölk inte är naturligt; Ennart menar att den är är så gott som lika processad som lätt och mellanmjölk.

Ennart reagerar på att flygbladet pläderar för standardmjölk, men det är egentligen en feltolkning; varken i flygbladet eller i mitt Öppet brev till landets skolor, förskolor och dagis står det standardmjölk, man skulle lika gärna kunna tolka det som gammaldags mjölk. Det står även feta mjölkprodukter på flera ställen och med det menas förstås inte bara fet mjölk, utan också grädde istället för t.ex. matlagningsgrädde, osv.

Grädde och gammaldags mjölk har fördelen att de inte är homogeniserade. Homogeniseringen slår sönder fettpartiklarna, Ennart har förmodligen rätt i att det skadar en del av vitaminerna. Gammaldags mjölk är ekologisk och bibehåller sin naturliga fetthalt (3,8-4,5%), nackdelen är att fettet ofta slängs bort eftersom det tenderar att fastna i mjölkpaketet.

Ennart argumenterar vidare för att naturlig mjölk borde innebära opastöriserad mjölk, och i princip ger jag honom rätt - pastörisering förstör vissa näringsämnen, särskilt utsatta är högpastöriserade produkter med lång hållbarhet - men det är olagligt med opastöriserad mjölk i Sverige. Att gå in på sådana frågor låter sig förstås inte göras i ett koncist flygblad.

Ennarts har alltså vissa poänger - men samtidigt tyder hans förvåning på att han delvis missförstått syftet med uppropet. Nyckelordet är förstås pragmatism. Poängen med flygbladet är att det är så enkelt att byta ut lättprodukter och margariner mot fetare mjölkprodukter och smör; uppoffringen skulle vara försumbar men marginalnyttan närmast enorm, anser jag. Flygbladet besvarar frågan: "om vi ska göra en liten förändring i skolmaten för att uppnå så stora hälsoeffekter som möjligt, vad ska vi göra då?"

En helt annan fråga är vad som är perfekt kost - men dels växer komplexiteten och oenigheten i detaljfrågorna ju närmare en tänkt idealkost man vill komma, och dels är marginalnyttan avtagande - om man t.ex. skulle införa sådan kost som jag äter i alla skolor skulle den ekonomiska kostnaden bli avsevärt högre och det skulle krävas dramatiska förändringar i rutinerna - och därigenom blir det också orimligt att försöka driva igenom ett sådant förslag. (En faktor för skolmaten är ju också att den ska vara god och igenkänningsbar, så att barnen äter den; det torde alltså innebära praktiska svårigheter att förändra den alltför långt från den faktiska normalkosten.) Därtill kommer det faktum att skolmat inte gärna kan ta full hänsyn till individuella skillnader, och när man diskuterar idealkost visar det sig att de individuella skillnaderna faktiskt är ganska stora. Margarin är däremot tveklöst osunt för alla. För mig är det viktigare att många människor äter lite bättre, än att några få äter perfekt.


Däremot är det ingen hemlighet att jag personligen är mycket tveksam till mjölk, och jag ser inte alls standarmjölk som ursprunglig föda. Men allt beror på vad man jämför med. Naturligt fett är en smakbärare och behövs för att man ska få bra upptag av fettlösliga vitaminer, och mycket tyder på att mjölkfettet är den klart nyttigaste komponenten i mjölkprodukter. Smör och helmjölk är mycket mera ursprungligt än lättmjölk och margariner (men feta köttdetaljer från gräsbetande djur torde förstås ligga närmare en tänkt idealkost). Fetare mjölkprodukter ger också bättre mättnad.

Jag vill också invända mot en annan sak i Ennarts krönika; han framställer vitaminberikningen av de magrare mjölkprodukterna som något positivt, men det finns anledning att vara ordentligt skeptisk till vitaminberikning, jag har tidigare skrivit om hälsofaran med tillsatt A-vitamin. A-vitamin tillsätts i både margariner, Bregott, mellanmjölk och lättmjölk. (D-vitamin är visserligen ett undantag bland de fettlösliga vitaminerna, eftersom den till skillnad från de andra i studier har påvisats ge hälsofördelar.)

Livsmedelsverket vill gärna få oss att äta nyckelhålsmärkta produkter med argumentet att de har högre näringsinnehåll, men det näringsinnehållet beror på vitaminberikning. Bra naturliga källor till D-vitamin är för övrigt ägg och fisk, särskilt fet.

Till sist: kost är inte en fråga om allt eller inget. Det är osannolikt att någon perfekt skollunch någonsin kommer att serveras - men låt inte det hindra oss från att göra den så mycket bättre.


PS. Läs gärna även mina inlägg om stenålderskost,vad gör en kosthållning bra och mjölkpropagandan.

PPS: Missa inte Kostdoktorns utmärkta blogg om bland annat den aktuella dispyten, och kika gärna på Zacs utredande text om SLVs mjölksyn.

Tillägg: i efterhand har jag noterat ett par minst sagt märkliga formuleringar i Ennarts krönika; jag borde ha kommenterat dem med en gång. Om mjölkens homogenisering står det:
” fettsyrorna separerats för att sedan sättas ihop enligt ett i förväg bestämt recept som ger förlängd hållbarhetstid och som gör att all mjölk smakar lika.”
Homogenisering innebär bara att fettet finfördelas för att det ska blanda sig jämnt i mjölken; jag kan bara i spekulera i att Ennart kanske blandar ihop mjölkens homogenisering med margarinernas omestring?

I krönikan formuleras också något som skulle kunna tolkas som att opastöriserad mjölk och standardmjölk kan drickas även av laktosintoleranta:
"Varken i lätt- eller i standardmjölk finns heller den naturliga enzymfloran bevarad, exempelvis lactase, som så behändigt gör att även laktosintoleranta kan dricka mjölk."
Den delen av resonemanget ger ett direkt förvirrat intryck. Laktas är ett enzym som produceras i matsmältningssystemet hos laktostoleranta, och det bryter ned laktosen när de dricker mjölk. Laktasens engelska stavning är "lactase". Och vad Ennart egentligen menar förstår jag ärligt talat inte. (Ovanstående fel kommenteras även i bloggarna Matälskaren och Krubb.)

Till sist; Ennart nämner också att naturbetesdjur har gynnsammare fettkvalitet - vilket är korrekt - men jag menar att den väsentliga skillnaden därvidlag är en bättre omega-3-omega-6-kvot och inte lägre innehåll av mättat fett.

16 kommentarer:

FamiljenFriluft sa...

Bra skrivet! Jag - som jobbar med just mat för barn på en förskola - har skrivit lite om de här problemen på min blogg här. kolla gärna in det, om du vill och återkom gärna med kommentar till inlägget där, om du vill/kan. Det här verkar vara ett ämne som engagerar många föräldrar.

Tack på förhand.

Anonym sa...

Även jag instämmer med vad du skriver här. Pastörisering, homogenisering och vitaminisering omvandlar komjölk till en teknisk/kemisk onaturligt livsmedel. Pragmatiska ambitioner framför du med. Låter bra tycker jag.

Anonym sa...

Ett knep jag använde när jag brukade köpa gammaldags mjölk är att innan jag kastar paketet öppna det helt i toppen och gräva ur det gôttaste med sked. :-)

Fast på de mjölkpaket jag köper i dag står det Ekologisk Vispgrädde, på dem klipper jag bara av ett hörn så att det blir en väldigt liten öppning, det innebär att jag sprutar grädden i kafet med lagom tryck för att det skall blanda sig bra.

När paketet är nästan tomt klämmer jag ihop det lite så att jag kan använda undertrycket till att suga upp litet av det varma kaffet och skaka runt innan jag klämmer ut det i kaffemuggen.

Det är synd bara att Arla verkar rätta för att leverera 1-liters ekologisk vispgrädde till butikerna, jag har fått min lokala butik att tjata på dem, vi får hoppas att det hjälper, det känns så dumt att köpa 6-8 små portionspaket (3dl) varje gång, och naturligtvis blir det både billigare och miljövänligare med större paket.

Anonym sa...

Kenneth, det är nästan kusligt att läsa om någon som har nästan exakt samma tivvägagångssätt med grädden som jag själv, tll och med att jag sprutar grädden med lagom tryck för att blanda alltihopa. Nu "tål" jag inte grädde egentligen, då den får min behövda viktnedgång att stanna av, men jag unnar mig det ändå. Jag tror att mjölkprodukter inte nödvändigtvis är helt naturliga för oss människor, men å andra sidan, vad är det? Strikt LCHF-fakir eller GI=0 är nog inte det heller, men har man blivit sjuk av ett felaktigt födointag, så kanske man måste tweaka lite för att bli frisk också. Det är väl vad man kan kalla en skonkost för insulinresistenta.

Anonym sa...

Det är mjöligt att grädden är en av faktorerna som gjort att min viktnedgång avstannat, men i mitt fall är det ingen nackdel. Jag har gått ner från 160 kg till runt 118 kg och jag vill görna stanna där ett tag för att ge all överskottshud en chans att dra ihop sig. Även om jag är naken ser det ut som om jag har på mig en säckig overall. :-)

118 kg och 182 cm i längd är ju en relativt måttlig övervikt, speciellt med tanke på att överskottshuden säkert väger minst 10 kg.

Så för närvarande fortsätter jag med nästan 1/2 liter grädde om dagen. :-)

Johanna Söderlund sa...

Theresa:
Jag håller med, ju mer jag läser på desto svårare inser jag att det är att äta ursprunglig föda. Det jag istället börjar inse är att vad som är en bra kost är väldigt olika för olika personer.

kenneth:
Ja det låter ju bara bra att viktnedgången gjort en paus.

Anonym sa...

Jag kommer tvärtom fram till att alla människor behöver ungefär samma kost för att må optimalt, med undantag för allergiker naturligtvis.

Men det verkar som om en del födoämnesallergier kan försvinna med rätt kost.

Anonym sa...

Min övervikt känns inte så viktig, heller. Jag väger 79kg till 165 ganska grova centimetrar, men jag har ingen nämvärd mängd lösskinn, trots graviditet då jag tippade vågen till 99,5kg på förlossningen. För mig vore viktnedgång på 1/2 eller 1/4 kg i veckan trevligt. Så jag tar bara grädde i frukostkaffet numera.

Anonym sa...

Fast jag har ju varit gravid i runt 25 år, så det tar nog lite längre för min hud att dra ihop sig. :-)

Och eftersom det mesta kom ut därbak får man väl kalla det en skitunge. :-)

Anonym sa...

Haha! Jo, själv är jag väl mer av rumpolår-typen, så om jag går ner till vad som räknas som normalvikt kanske mina lår hänger som två skinnpåsar, vad vet jag. Vad jag vet ger det väl sig till viss del ändå, hänget. Annars får man skära bort det eller leva med det.

Anonym sa...

Jag har häng i stort sett över allt, när jag är naken ser jag ut som om jag har på mig en för stor billig och gammal träningsoverall.

FamiljenFriluft sa...

Tack igen, för ett oerhört informativt och välskrivet inlägg. Som varandes kock och på förskola, där JUST DE HÄR frågeställningar blivit rätt aktuella under den senaste tiden känns det bra att någon som faktiskt KAN något om det här går in i debatten och skriver lite.

DESSUTOM är det fint - tycker jag - att du skriver om hur DU ser på kost och samtidigt säger att optimal kost är individuellt. Att klargöra just problemet med att omöjligheten till individanpassad kost i stora grupper (barn på förskola) känns väldigt insiktsfullt.

I färre ord: You rock, tjejen!

Anonym sa...

Angående riskerna med ett högt intag av A-vitamin så har Chris Masterjohn från WAPF spekulerat i att det beror på låga nivåer av D-vitamin. Han anser att ett högt intag av A-vitamin bör balanseras med ett högt intag av D-vitamin. Därför ser vi här i norden ett starkt samband mellan ett högt intag av A-vitamin och benskörhet. Personligen så tar jag torskleverolja varje dag, äter mycket animaliska fetter och lever ibland. Jag får i mig 20-30 gånger mer än livsmedelsverkets RDI. Men samtidigt ligger jag på 20-40 gånger intaget för D-vitamin också.

Om du inte redan gjort det så kika på hans artikel "Vitamin A On Trial: Does Vitamin A Cause Osteoporosis?".

http://www.westonaprice.org/basicnutrition/vitamina-osteo.html

Anonym sa...

Hej,
intressant läsning. Jag går just nu en matkurs om urkost där komjölkprodukter förkastas pga att komjölkproteinet är så svårnedbrytbart av människan. Om man jämför modersmjölk/get och fårmjölk med komjölk så skiljer sig proteinet väsentligt åt i sin uppbyggnad. Get och fårmjölk kan vi klara men inte komjölk. Det sägs att komjölksproteinet kan riva upp sår i tarmen, är detta verkligen sant? vore kul att höra hur ni ser på detta.

Mvh Anna

Johanna Söderlund sa...

Anna:
Komjölksprotein kan vad jag har hört leda till autoimmuna sjukdomar genom att proteinfragment kommer ut i blodet. Mjölkproteinet skulle alltså göra så att större partiklar än vanligt kan komma ut i blodet. Jag tror dock inte att detta är bevisat, men onekligen verkar en del må mycket bättre utan mjölkprodukter i kosten. Sen kan jag bara spekulera om mekanismerna bakom.

Babsen sa...

Läs Ursula Jonsons bok "Nu räcker det", så förstår ni varför en del blir sjuka av mjölk. Där står det bl a om homogeniseringen av mjölken, att dessa alldeles för små fettpartiklar går rakt igenom den ännu icke färdigutvecklade tarmväggen på små barn och orsakar problem som kvarstår upp i vuxen ålder. Detta påverkar enligt henne vårt immunförsvar och är roten till många av våra kroniska sjukdomar. Själv dricker jag sen några år tillbaka ingen annan mjölk än gammaldags, alltså ohomogeniserad mjölk. Den är dessutom godare, inte alltid så lätt att få tag i, men det har blivit bättre.